Linux/C2/Working-with-Linux-Process/Khasi

From Script | Spoken-Tutorial
Jump to: navigation, search
Time Narration
00:00 Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor ka Working with Linux Processes.
00:05 Nga pyndonkam ka Ubuntu 10.04.
00:09 Ngi ngeit ba phi la tip kumno ban plie sdang ïaka Linux operating system bad phi don ruh katto katne ka jingtip ba malu mala shaphang ki commands.
00:16 Lada phi sngewkwah tip shuh shuh, kadon ha kawei pat ka spoken tutorial, haka website harum http://spoken-tutorial.org
00:28 Bad kynmaw ruh ba ka Linux ka long case sensitive. Baroh ki commands bala pyndonkam ha kane ka tutorial ki long haki lower case tad ynda ong da kumwei.
00:38 Ban sngewthuh kaei ka process, to ngan ai ïa phi ka jingbatai ba lyngkot.
00:42 Kano kano kaba run haka Linux kadei ka process.
00:46 Ka shell kaba run bad kaba shim ïaki command jong ngi kadei ka process.
00:51 Ki command kiba ngi type ha u terminal ki dei ki process ynda la run ïaki.
00:56 Ka video kaba phi peit ïa kane ka tutorial kadei ka process.
01:00 U browser uba run ha kaba phi la plie ïaka spoken tutorial website u dei u process.
01:05 Ki Shell scripts kiba dang run kidei ki process bad nangta ter ter.
01:11 Lah ban batai ïa ka process kum ka program kaba dang pyntreikam. Kata kamut kaba dang run.
01:17 Ki Process ki long kum ma ngi. La kha ïaki, ki ïap, Ki don ki kmie kpa bad ki khun.
01:28 To ngin pule shwa shaphang ka shell process.
01:31 ïa ka shell process la sdang da ka Linux kernel shisien ba ngi login sha ka system.
01:36 Kat ha kane ka por, ka lah biang ba ngin tip ba ka 'Linux kernel' kadei ka matpdeng jong ka Linux operating system.
01:43 Ka kynthup ïa ki tiar kiba donkam eh kiba pynlong ïaka Linux ba kan run. Ka shell ka shna lane ka pynkha sha baroh kiwei ki user command processes.
01:53 To ngin plie ïa u terminal.
01:57 Ngi lah ban iohi ïa u command prompt ha u terminal haka dur jong u dollar saiñ.
02:03 Kane ka dei ka kamram jong ka shell process.
02:07 Mynta, to ngin type kano kano ka lehse, “date” bad ñion Enter.
02:13 Hamar ba ngi leh ïa kane, ka shell process kan shna ïaka process bala khot ka 'date'.
02:18 Mynta, namar ka shell process kala pynkha ïaka 'date' process, ngi lah ban ong ba ka 'shell process' kadei ka parent jong ka 'date process' bad ka 'date process' kadei ka child jong ka 'shell process'.
02:30 Shisien ba ka 'date' process kala pyni ïaka tarik bad ka por jong ka system, kan sa ïap noh.
02:40 Ka shell ka lah ban pynkha sa kawei pat ka shell process. Ban pynkha ïaka process lane ban shna ka process la khot ruh ïaka ka spawning process.
02:50 Ban spawn sa kawei ka shell process, shu leit sha u terminal bad type “sh” bad ñion Enter.
03:00 Ngin sa ïohi ïa u prompt ba thymmai uba paw ha u terminal. Mynta ka original shell jong ngi, to ngin khot ïaka ka 'shell 1', kala pynkha ïaka child shell lane ka 'sub shell', to ngin khot ïaka ka 'shell 2'.
03:13 Mynta phi lah ban run ïaka command ha u command prompt ba thymmai ruh. to ngin run ïaka 'ls' command ha une u command prompt ba thymmai.
03:20 Mynta ha u command prompt, type “ls” bad ñion Enter. Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki file bad ki directory.
03:32 Mynta la shna ïaka process bathymmai kaba kyrteng 'ls'.
03:35 Hangne, 'shell 2' kadei ka parent jong ka 'ls', katba ka 'shell 1' kadei ka grandparent jong ka 'ls'. 'ls' kadei ka child jong ka 'shell 2', katba ka 'shell 2' kadei ka child jong ka 'shell 1'.
03:56 Ban pynïap ïaka 'shell 2', shu type ha u prompt thymmai “exit” bad ñion Enter.
04:04 Kane kan pynïap ïaka 'shell 2' bad ngin ioh biang ïa u original command prompt jong ngi.
04:12 Ban bteng ïaka jingpyni nuksa hapdeng jong ngi bad ki process, ngi tip ba iwei pa iwei na ngi ngi don ki jinglong kiba pynithuh ïa ngi. Kita ki jinglong ki lah ban long ka kyrteng jong ngi, ka kyrteng ki kmie-kpa jong ngi, ka sngikha, u PAN card number. Ter ter.
04:26 Kumjuh ruh, ki process kidon ïaki jinglong kum PID(Process ID), PPID(Parent Process ID), Start time, ter ter.
04:38 ïa baroh kine ki jinglong la sumar da ka kernel haka process table.
04:43 ïa kawei pa kawei ka process la pynher ka jingithuh da u unique integer bala khot u PID. Ïa u PID la buh da ka kernel haka por ba kha ka process.
04:51 U PID jong ka parent process kaba spawn ïaka process thymmai, lehse, ka 'P1' la khot ka PPID jong ka 'P1' process.
05:00 Ban peit ïaka PID jong ka shell kaba mynta, Ha u prompt type “echo space dollar dollar” bad ñion Enter.
05:11 Ynsa pyni ïa u number. Une u dei u PID jong ka shell kaba mynta.
05:23 Kawei ka command kaba ngin sa pyndonkam bha haka por ba ngi ïakren shaphang ki process kadei ka ps command.
05:29 ps lane process status kadei ka command kaba pyni ïaki process kiba run haka system.
05:34 To ngin peit kan jia aiu lada ngi run ïa kane ka command khlem kano kano ka jingjied.
05:40 Mynta, ha u command prompt type “ps” bad ñion Enter.
05:47 Kumne ngi lah ban iohi ïaka list jong baroh ki process ba long trai da u user uba run ïaka program.
05:54 Phi lah ban ïohi ïaka kyrteng jong ka process hapoh ka CMD heading.
05:58 Shuh shuh ïa kane, phi lah ban iohi ïa u PID, TTY lane u console hakaba ka process ka run, ka TIME
06:06 Kata kamut ka por baroh bala pyndonkam naduh bala sdang ïaka process.
06:12 Haka machine jong nga, ka pyni ar tylli ki process.
06:16 Kawei kadei bash, ka shell process kaba ngi dang pyndonkam. Kawei pat kadei 'ps' process.
06:25 Sa kawei kaba ngi donkam ban kynmaw hangne kadei ba u PID jong ka shell process u dei u juh kumba la pyni da ka 'echo space dollar dollar' command.
06:35 Lada ngi spawn ïaka sub-shell, to ngin peit kan jia aiu. Ha u terminal type “sh” bad ñion Enter.
06:42 Mynta, ha u prompt ba thymmai uba paw ha ka laiñ thymmai, type “ps” bad ñion Enter.
06:51 Mynta ngi lah ban iohi 3 tylli ki process haka list . ïa U process 'sh' lah thep lang.
06:57 Peit biang hangne ba U PID jong ka bash process u dei u juh kum uba mynne.
07:05 U 'ps' u wan ryngkat bad shibun ki jingjied kumba ngin sa ïapeit hadien. Ka jingjied ba nyngkong kaba ngin peit, kan pyni shuh ïaki jinglong naka bynta ki process kiba la list.
07:13 Mynta ha u prompt type “ps space minus f” bad ñion Enter. Kane kan list biang lai tylli ki process kumba haka khep ba mynne.
07:28 Bash, sh bad ps -f.
07:31 Tang kawei ka jingïapher ka long ba mynta la list khambun ki attribute.
07:36 U UID u ai ïaka user name jong u user uba la sdang ïaka process. Bad ruh u pyni ïa u PPID kata u PID jong ka parent process kaba la shna ïa ka process.
07:47 Kumka nuksa, peit ba ka 'bash' process kadei ka parent jong ka 'sh' process , te u PID jong ka bash u dei u juh kum u PPID jong ka 'sh' process.
08:00 Kumjuh ruh, namar ka 'sh' process kadei ka parent jong ka 'ps' process, u PID jong ka 'sh' process u dei u juh kum u PPID jong ka 'ps -f' process.
08:17 U 'C' u ieng naka bynta processor utilization. U ne udei u integer value ba mynta jong ka percent usage jong u processor halor ka jingim jong ka process.
08:26 Kan sa pyni kum 0, ha kane ka khep namar ka jingpyndonkam ka long kaba duna bha.
08:32 Ka 'STIME' field ka ai ïaka por ha kaba la sdang ïaka process, ïa kiba bud, ngi lahdep peit haka por ba ngi run ïaka 'ps'.
08:42 Ki Process ki don ar jaid : Kaba nyngkong kadei User processes. Ïa kine la sdang da ki user.
08:49 Kumka nuksa, 'ps' lane namar kata ka daw jan baroh ki command kiba ngi run ha u terminal.
08:54 Uba ar u dei system processes. Kito ki process kiba la sdang da ka system bunsien haka por ba sdang ka system lane user login.
09:05 Ka 'bash' ka long ka nuksa jong ka system process.
09:09 Hateng ngi kwah ban peit lut ïa baroh ar ki process - system processes bad ruh user processes.
09:17 Nangta ngi pyndonkam ïaka jingjied 'minus e' lane 'minus capital A' option.
09:23 Leit sha u terminal bad type ha u prompt “ps space minus e” bad ñion Enter.
09:32 Ngi lah ban iohi ïaka list jong ki process kaba heh bha.
09:35 Ban ioh ïaka jingpyni ba bun page, shu type ha u prompt
09:40 “ps space minus e space vertical bar space more” bad ñion Enter.
09:52 Kumba ngi lah peit mynne, 'more' kan pynlong tang ban pyni ïaki process kat ban rung ha kawei ka window.
09:58 Katba ngi ñion Enter, ngi dang ïaid lyngba ka list jong ki process.
10:03 Ka process kaba nyngkong ha kane ka list ka long sngewtynnad bha. La khot ïaka ka 'init' process.
10:09 Kadei ka process nakaba baroh kiwei pat ki process la spawn.
10:12 Ka don u PID jong u 1.
10:16 Ban wan phai sha u prompt ñion 'q'.
10:24 Te, ha kane ka tutorial, ngi la pule shaphang ka process, shell process, ka jingspawn ïaki process, process attribute bad ki jaid process ba pher bapher.
10:37 Ngi la pule ruh ïa ki jingpyndonkam jong ka command 'ps' command. Kane ka wallam ïa ngi sha kaba kut jong kane ka tutorial
10:45 Ka Spoken Tutorials ka dei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project, bala kyrshan daka National Mission on Education through ICT, MHRD, Sorkar India.
10:55 Khambun ka jingtip halor kane, kadon haka link harum.

http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.

11:07 ïa kane ka script la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Hezekiah Lyngdoh na Shillong. Khublei ba phi la ïasnohlang.

Contributors and Content Editors

Hezekiah2016