<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Xfig%2FC2%2FFeedback-diagram-with-Maths%2FMarathi</id>
		<title>Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Xfig%2FC2%2FFeedback-diagram-with-Maths%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-30T22:45:53Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=35678&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 11:23, 11 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=35678&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-11T11:23:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:23, 11 April 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 175:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 175:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|शेवटी मला maths.pdf_t&amp;#160; फाइलचा सामावेश करायचा आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|शेवटी मला maths.pdf_t&amp;#160; फाइलचा सामावेश करायचा आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|06: 27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|06:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|टर्मिनल मध्ये&amp;#160; “pdflatex maths-bp” कमांड कार्यन्वित करू.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|टर्मिनल मध्ये&amp;#160; “pdflatex maths-bp” कमांड कार्यन्वित करू.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 203:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 203:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|pdf ब्राउज़र क्लिक करू ज्यामध्ये फाइल आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|pdf ब्राउज़र क्लिक करू ज्यामध्ये फाइल आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|07: 49&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|07:49&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपल्याला पाहिजे तसे गणितीय वाक्य प्रयोग बॉक्स च्या आत आपण पाहु शकतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपल्याला पाहिजे तसे गणितीय वाक्य प्रयोग बॉक्स च्या आत आपण पाहु शकतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=13943&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 06:48, 14 July 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=13943&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-07-14T06:48:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;amp;diff=13943&amp;amp;oldid=4283&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=4283&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kavita salve: Created page with '{|Border=1 !Time !Narration |- |0:00 | एक्सफीग मध्ये ''गणित अंतःस्थापना'' या वरील स्पोकन ट्य…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Xfig/C2/Feedback-diagram-with-Maths/Marathi&amp;diff=4283&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-05-28T07:40:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{|Border=1 !Time !Narration |- |0:00 | एक्सफीग मध्ये &amp;#039;&amp;#039;गणित अंतःस्थापना&amp;#039;&amp;#039; या वरील स्पोकन ट्य…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|Border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:00&lt;br /&gt;
| एक्सफीग मध्ये ''गणित अंतःस्थापना'' या वरील स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:05 &lt;br /&gt;
|या ट्यूटोरियल मध्ये मी समजवेल की, ही आकृती कशी काढावी. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:11&lt;br /&gt;
|दुसऱ्या खंडातील गणितीय वाक्यप्रयोग पहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:16&lt;br /&gt;
|हे ट्यूटोरियल शिकल्यानंतर तुम्ही कोणतेही गणितीय वाक्यप्रयोग अंतःस्थापित करु शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:23&lt;br /&gt;
|''एक्सफिग द्वारे फीडबॅक डायग्राम कसा बनवायचा'' या स्पोकेन ट्यूटोरियल मध्ये बनविलेल्या या आकृती पासून सुरवात करून आपण मागील स्लाईड मधील आकृती सुद्धा बनवू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:36&lt;br /&gt;
|यास सुरवात करण्यापूर्वी ''एक्सफिग द्वारे फीडबॅक डायग्राम कसा बनवायचा''  या ट्यूटोरियल चा अभ्यास करावा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:42&lt;br /&gt;
|या ट्यूटोरियल मध्ये शिकवलेल्या विषया साठी कोणत्या साधनांची गरज आहे ते मी सांगते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:48&lt;br /&gt;
|मी एक्सफिग वर्जन 3.2, पॅच लेवल 5वापरेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:52&lt;br /&gt;
|तुम्हाला लेटेक आणि त्याबददल ची माहीती असणे आश्यक आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:56&lt;br /&gt;
|तुम्हाला इमेज क्रॉपिंग सॉफ्ट वेअर ची आवश्यकता आहे.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:01&lt;br /&gt;
|पिडीऍफ़ क्रोप लिनक्स आणि Mac OS X वर कार्य करते. आम्ही या ट्यूटोरियल मध्ये हे स्पष्ट करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:09&lt;br /&gt;
|ब्रिस विंडोस वर कार्य करते, परंतु हे या ट्यूटोरियल मध्ये सांगितले नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:15&lt;br /&gt;
|चला वर एक्सफीग जाऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:19&lt;br /&gt;
|फाइल निवडून नंतर त्यास उघडु.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:26&lt;br /&gt;
|सूची वर स्क्रोल केल्यावर ''एक्सफिग द्वारे फीडबॅक डायग्राम कसा बनवायचा'' या ट्यूटोरियल मध्ये असलेली “feedback.fig” फाइल  पाहू. यास क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:42&lt;br /&gt;
|तुम्ही या बॉक्स मध्ये असलेली आकृती पहाल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:45&lt;br /&gt;
|चला यास उघडु.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|1:53&lt;br /&gt;
|आता यास आत घेऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:01&lt;br /&gt;
|यास झूम हि करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:05&lt;br /&gt;
|फाइल वरील “save as” पर्याय वापरून हि आकृती mathsनावाने सेव करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:20&lt;br /&gt;
|चला यास सेव करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:24&lt;br /&gt;
|आपल्याकडे maths.fig  फाइल आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:27&lt;br /&gt;
| “Edit” निवडुन “Plant” टेक्स्ट वर क्लिक करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:34		&lt;br /&gt;
|मी माउस येथे घेते, यास डीलीट करते आणि&lt;br /&gt;
$G(z) = \frac z{z-1}$  एंटर करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:50&lt;br /&gt;
|टायपिंग करताना माउस बॉक्स च्या आत असावा ही खात्री करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|2:56&lt;br /&gt;
|फ्लॅग च्या  “normal” वॅल्यू ला  - “special”  मध्ये बदलू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:01&lt;br /&gt;
|“done” वर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:07&lt;br /&gt;
|टेक्स्ट मोठा असल्याने तो इतर एंट्रीस सोबत ओवरलॅप्स होत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:12&lt;br /&gt;
|चला टेक्स्ट ला बॉक्स च्या बाहेर घेऊन त्यावर काम करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:23&lt;br /&gt;
|मी येथे क्लिक करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:26&lt;br /&gt;
|मी ग्रिड मोड़ निवडते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:31&lt;br /&gt;
|एकदा का येथे आपल्या मनासारखा बदल केल्यानंतर, आपण टेक्स्ट पुन्हा बॉक्स च्या आत टाकू शकतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:39&lt;br /&gt;
|फ़ाइल सेव करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:44&lt;br /&gt;
|कंबाइंड पिडीऍफ़ एंड लेटेक फाइल्स वापरुन एक्सपोर्ट करूया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|3:51&lt;br /&gt;
|' फाइल ' . ' एक्सपोर्ट ' . '( File. Export. )  कंबाइंड पिडीऍफ़ एंड लेटेक एक्सपोर्ट करूया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:03&lt;br /&gt;
|मला एक एरर मेसेज मिळाला आहे, पण काळजी करण्याची गरज नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:11&lt;br /&gt;
|मी टर्मिनल वर जाते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:13&lt;br /&gt;
| “ls -lrt” टाइप करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:21&lt;br /&gt;
|आपल्याला फाइल ची सूची मिळेल, नवीन  फाइल सर्वात शेवटी दिसत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:26&lt;br /&gt;
| maths.pdf_t आणि maths.pdf या दोन शेवटच्या फाइल आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:33&lt;br /&gt;
|“open maths.pdf” कमांड देऊया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:42&lt;br /&gt;
|यास आत मध्ये घेऊया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:45&lt;br /&gt;
|आपण पाहू शकतो कि, ब्लॉक डाइग्रॅम गणितीय वाक्यप्रयोगा शिवाय आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:50&lt;br /&gt;
| मी हे बंद करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|4:52&lt;br /&gt;
|इमेक्स एडिटर मधील आपण maths.pdf_t (मेथ्स .पिडीऍफ़_टी) फाइल पाहूया , जी, मी अगोदरच उघडलेली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:01&lt;br /&gt;
|हि येथे आहे यास उघडुया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:14&lt;br /&gt;
|तुम्हाला चा इमेक्स वापर करायचा नाही कृपया याची नोंद घ्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:17&lt;br /&gt;
|जो एडिटर तुम्हाला सोइस्कर वाटेल तो वापरु शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:22&lt;br /&gt;
|तुम्ही पाहु शकता की, “picture” परिसराचा वापर केला आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:26&lt;br /&gt;
| येथे ' इनक्लूड ग्राफिक्स ' आणि ' कलर ' पॅकेजस चा वापर केला आहे. – याच्या आवश्यकते बद्दल आपल्याला लेटेक ला माहीत दिली पाहिजे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:41&lt;br /&gt;
| आता मी maths-bp.tex,फाइल उघडते जी या ट्यूटोरियल साठी मी अगोदरच तयार केली आहे. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:59&lt;br /&gt;
|मी ' आर्टिकल क्लास ' चा वापर केला आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:02&lt;br /&gt;
|मी ' कलर ' आणि ' ग्राफिकएक्स '  पॅकेजस चा वापर केला आहे, ज्याचा उपयोग  अगोदर पहिल्या प्रमाणे pdf_t(पिडीऍफ़_टी ') मध्ये केला होता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:15&lt;br /&gt;
|मला पृष्ठ संख्येची गरज नाही कारण मला रिक्त पृष्ठ हवे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:20&lt;br /&gt;
|शेवटी मला maths.pdf_t  फाइलचा सामावेश करायचा आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6: 27&lt;br /&gt;
|टर्मिनल मध्ये  “pdflatex maths-bp” कमांड कार्यन्वित करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:42&lt;br /&gt;
| maths-bp.pdf तयार आहे, असा मेसेज आपल्याला मिळेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:48&lt;br /&gt;
|“open maths-bp.pdf”  कमांड वापरुन यास उघडू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|6:58&lt;br /&gt;
|आपल्याकडे आता हवी असलेली फाइल आहे.  मी त्यास ज़ूम करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:07&lt;br /&gt;
|आता आपल्याला माहीत आहे की गणितीय वाक्यप्रयोग कार्यरत आहे, चला टेक्स्ट ब्लॉक च्या आत घेऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:30&lt;br /&gt;
|सेव आणि एक्सपोर्ट करू. हे अगोदरच आवश्यक भाषेत आहे. एक्सपोर्ट करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:38&lt;br /&gt;
|चेतावणी ला काढून टाकु. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:41&lt;br /&gt;
|मी यास पुन्हा संकलित करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:44&lt;br /&gt;
|pdf ब्राउज़र क्लिक करू ज्यामध्ये फाइल आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7: 49&lt;br /&gt;
|आपल्याला पाहिजे तसे गणितीय वाक्य प्रयोग बॉक्स च्या आत आपण पाहु शकतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|7:56&lt;br /&gt;
|जर ''स्पेशल फ्लॅग'' नाही निवडणार तर काय होईल ते पाहु.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:01&lt;br /&gt;
| मी येथे येते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:04&lt;br /&gt;
|मी टेक्स्ट एडिट करते, ' स्पेशियल फ्लैग ' ला  ' नोर्मल ' मध्ये बदलते. हे झाले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:25&lt;br /&gt;
|फाइल सेव करून एक्सपोर्ट करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:37&lt;br /&gt;
|मी संकलित करते आणि येथे येते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:41&lt;br /&gt;
|फॉर्मूला आपल्याला हव्या असलेल्या रूपात नाही आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|8:46&lt;br /&gt;
|''स्पेशियल फ्लैग'' ला पुन्हा ''स्पेशल'' मध्ये बदलू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:03&lt;br /&gt;
|फाइल सेव करून एक्सपोर्ट  करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:12&lt;br /&gt;
|पुनः संकलन करा. फाइल हव्या त्या रूपात आहे ते पहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:18&lt;br /&gt;
|चला या फॉर्मूल्याचे स्वरुप सुधारू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:22&lt;br /&gt;
|या मध्ये dfrac, चा वापर फ्रैक्शन ला चांगले बनवेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:28&lt;br /&gt;
| या विषया मध्ये आपण frac ला dfrac  मध्ये बदलू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:38&lt;br /&gt;
|मी येथे क्लिक करते माउस ला बॉक्स चा आत ठेवा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:43 &lt;br /&gt;
|d येथे ठेवा. हे झाले आहे. फाइल सेव करून एक्सपोर्ट करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:52&lt;br /&gt;
| “pdflatex” वापरुन पुन्हा फाइल संकलित करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:03&lt;br /&gt;
| “Undefined control sequence” \dfrac आपल्याला हा एरर मेसेज मिळेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:11&lt;br /&gt;
|\dfracकमांड,  “Amsmath” पॅकेज मध्ये व्याख्यात आहे पण आपण त्यास समाविष्ट केले नाही म्हणून लेटेक एरर देत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|आपल्याला हे maths-bp.tex. फाइल मध्ये समाविष्ट करणे गरजेचे आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|हे आता करू. Emacs वर जाऊ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:35&lt;br /&gt;
| “\usepackage{amsmath}” एंटर करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
|फाइल सेव करून पुन्हा एकदा संकलित करू. अगोदर मे बाहेर येते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:49&lt;br /&gt;
| मी पुन्हा संकलित करते. हे संकलित होत आहे यावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:59&lt;br /&gt;
|आपण आता पाहु शकतो की  fraction चांगल्या तऱ्हेने बनून आला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|आपण आपला एक्सफीग मध्ये गणितीय वाक्यप्रयोग अंतःस्थापित कसा करायचा हा उद्देश पूर्ण केला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:11&lt;br /&gt;
|मुख्य नोंद- एक्सफिग लेटेक चे कमांड मुळीच समजू शकत नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:16&lt;br /&gt;
| “pdflatex”  कमांड द्वारे स्पष्टीकरण पूर्ण होते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:20&lt;br /&gt;
|संकलना वेळी लेटेक कमांड अचूक आणि सुसंगत असणे आवश्यक आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25&lt;br /&gt;
|आता आम्ही आकृती च्या सभोवतालची रिकामी जागा कशी काढावी हे स्पष्ट करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:31&lt;br /&gt;
|मी टर्मिनल वर जाते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:33&lt;br /&gt;
| “pdfcrop maths-bp.pdf” कमांड टाइप करते. - ही फाइल आपण “maths-out.pdf” मध्ये बनविली होती.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53&lt;br /&gt;
|Pdfcrop एक पृष्ठ लिहिलेला आहे, असा मेसेज देतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:57&lt;br /&gt;
| “pdfcrop”cफाइल चा स्वीकार करून, आकृतीच्या सभोवतालची रिकामी जागा काढून टाकते. क्रॉप्ड फाइल ला आउटपुट फाइल मध्ये बदलते.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:09&lt;br /&gt;
| “pdfcrop” माझ्या कंप्यूटर मध्ये अगोदरच स्थापित आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:12&lt;br /&gt;
|जर नसेल तर अगोदर यास स्थापित करण्याची गरज आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:15&lt;br /&gt;
|“open maths-out.pdf” या कमांड द्वारे आउटपुट फाइल पाहुया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
|मी यास आत घेते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:31&lt;br /&gt;
|आकृती आता खूप लहान झाली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:34&lt;br /&gt;
|येथे असलेल्या रिकाम्या जागेला काढून टाकण्यात आले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:38&lt;br /&gt;
|आता आपण यास डॉक्युमेंट्स मध्ये निविष्ट (insert) करू शकतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:42&lt;br /&gt;
|यास बंद करूया आणि याला सुद्धा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:52&lt;br /&gt;
| पुन्हा स्लाइड वर  येऊया.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:57&lt;br /&gt;
|ब्रिस सॉफ्टवेर ही रिकाम्या जागेला काढून टाकण्यास वापरु शकतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:01&lt;br /&gt;
|ब्रिस सॉफ्टवेर लिनक्स , Mac OS X  विन्डोज़ वर  सुद्धा कार्य करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:08&lt;br /&gt;
|मी याचे Mac OS X.  वरील कार्य तपासले आहे. परंतु आम्ही हे येथे दर्शविणार नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:17&lt;br /&gt;
|आता आपण ट्यूटोरियल च्या शेवटी आलो आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|तुमच्यासाठी असाइनमेंट आहे. या ट्यूटोरियल मध्ये तयार केलेल्या आकृतीला अधिक प्रमाणबद्ध आणि सुंदर बनवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:27&lt;br /&gt;
|विविध गणितीय वाक्यप्रयोग करण्याचा प्रयत्न करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30&lt;br /&gt;
|इतर पर्याय जसे कि, फ्लिप आणि रोटेट ज्याचा स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये उल्लेख केलेला नाही त्यास करण्याचा प्रयत्न करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:36&lt;br /&gt;
|विविध आकृती बनविण्याचा प्रयत्न करा. लाइब्ररी चे अन्वेषण करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:41&lt;br /&gt;
|इंटरनेट वर एक्स फिग संबंधी माहिती शोधा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:47&lt;br /&gt;
|अभ्यास करण्यासाठी उपयुक्त माहिती  spoken-tutorial.org. वर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:02&lt;br /&gt;
|स्पोकन ट्यूटोरियल ची संकल्पना &amp;quot;What is a Spoken Tutorial&amp;quot; मध्ये स्पष्ट केली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:09&lt;br /&gt;
|तुम्ही लेटेक चा अभ्यास उपलब्ध स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये करू शकता, जे मी या टॅब मध्ये डाउनलोड केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:19&lt;br /&gt;
|लेटेक मध्ये गणित कसे तयार करायचे हे Mathematical Typesetting ( गणितिय टाइप सेटिंग) या ट्यूटोरियल मध्ये स्पष्ट केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:29&lt;br /&gt;
|' टेबल्स और फिगर्स हे ट्युटोरियल आकृति,जशी या ट्यूटोरियल मध्ये बनविली आहे डॉक्युमेंट्स मध्ये कशी नियुक्त करायची याबद्दल माहीत देतात. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:38&lt;br /&gt;
|या वेबसाइट वर एक्स फिग ट्यूटोरियल आणि इतर विषया बद्दल अधिक माहिती मिळेल. पुन्हा स्लाइड वर येऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:53&lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्यूटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; हे &amp;quot;टॉक टू टीचर&amp;quot; या प्रॉजेक्टचा  भाग आहे.  यासाठी अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India कडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:03&lt;br /&gt;
|यासंबंधी माहिती पुढील साईटवर उपलब्ध आहे. spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:12&lt;br /&gt;
|आम्ही तुमची प्रतिक्रिया आणि तुमच्या सहभागाचे स्वागत करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|15:16&lt;br /&gt;
| या ट्यूटोरियल चे भाषांतर कविता साळवे यानी केले असून मी रंजना भांबळे आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kavita salve</name></author>	</entry>

	</feed>