<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FODE-Euler-methods%2FMarathi</id>
		<title>Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FODE-Euler-methods%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-07T01:32:22Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=35706&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 12:29, 11 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=35706&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-11T12:29:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:29, 11 April 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 5:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 5:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:01&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:01&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|नमस्कार !&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|नमस्कार ! '''Euler Methods''' वापरून ODEs सोडवणे ह्या वरील स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये आपले स्वागत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 00:02&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| &lt;/del&gt;'''Euler Methods''' वापरून ODEs सोडवणे ह्या वरील स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये आपले स्वागत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=27577&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 07:06, 5 August 2016</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=27577&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-08-05T07:06:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:06, 5 August 2016&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 174:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 174:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 03:46&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 03:46&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| स्टेप लेंथ '''0.1''' आहे आणि आपल्याला '''0.5''' वर '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करायची आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| स्टेप लेंथ '''0.1''' आहे आणि आपल्याला '''0.5''' वर '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करायची आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 248:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 246:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपण आर्ग्युमेंट्स '''f, t init, y init, h''' आणि '''n''' सह फंक्शनला पारिभाषित करतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपण आर्ग्युमेंट्स '''f, t init, y init, h''' आणि '''n''' सह फंक्शनला पारिभाषित करतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 304:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 301:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|निम्न टाइप करून फंक्शन पारिभाषित करू &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''&lt;/del&gt;d e f f ब्रॅकेट उघडा सिंगल कोट उघडा स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा y डॉट&amp;#160; स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू&amp;#160; f of t कॉमा y&amp;#160; सिंगल कोट बंद करा कॉमा सिंगल कोट उघडा y डॉट इक्वल टू t प्लस y प्लस t asterisk y &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;सिंगल कोट बंद करा ब्रॅकेट बंद करा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|निम्न टाइप करून फंक्शन पारिभाषित करू d e f f ब्रॅकेट उघडा सिंगल कोट उघडा स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा y डॉट&amp;#160; स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू&amp;#160; f of t कॉमा y&amp;#160; सिंगल कोट बंद करा कॉमा सिंगल कोट उघडा y डॉट इक्वल टू t प्लस y प्लस t asterisk y सिंगल कोट बंद करा ब्रॅकेट बंद करा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=27576&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| Border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |नमस्कार !  |- | 00:02 | '''Euler Methods''' वापरून ODEs सोडवणे ह्या वर...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Euler-methods/Marathi&amp;diff=27576&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-08-05T07:03:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 |नमस्कार !  |- | 00:02 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Euler Methods&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वापरून ODEs सोडवणे ह्या वर...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|नमस्कार !&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| '''Euler Methods''' वापरून ODEs सोडवणे ह्या वरील स्पोकन ट्यूटोरियल मध्ये आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| ह्या ट्यूटोरियलच्या शेवटी शिकणार आहोत:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
|'''Scilab''' मध्ये  '''Euler''' आणि '''Modified Euler methods''' वापरून '''ODEs'''  कसे सोडवणे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
|'''ODEs''' सोडवण्यासाठी '''Scilab''' कोड कसे बनवणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
|हा ट्यूटोरियल रेकॉर्ड करण्यास, मी वापरत आहे&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|उबंटू 12.04  ऑपरेटिंग सिस्टम &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:28&lt;br /&gt;
|आणि '''Scilab''' वर्जन '''5.3.3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| ह्या ट्यूटोरियलचा सराव करण्यासाठी तुम्हाला '''Scilab'''  चे प्राथमिक ज्ञान  आणि '''ODEs''' कसे सोडवणे माहीत असले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| '''Scilab''' साठी, कृपया स्पोकन ट्यूटोरियल वेबसाइट वरील उपलब्ध संबंधित ट्यूटोरियल्स पहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| '''Euler method''' मध्ये,  आपल्याला '''ODE''' च्या उत्तरचे अंदाज मिळते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|येथे इनिशियल वॅल्यू प्रॉब्लम्स सोडवण्यामध्ये वापर होतो जेथे 'डिफरेन्षियल ईक्वेशन' म्हणजे अवकलन समीकरणाची इनिशियल वॅल्यूज दिली जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| हे सतत फंक्शन्स सोडवण्यामध्ये वापरले जाऊ शकते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:08&lt;br /&gt;
|आता '''Euler method''' वापरून एक उदाहरण सोडवू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| आपल्याला इनिशियल वॅल्यू प्रॉब्लेम दिली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
|'''y''' डॅश इज ईक्वल टू माइनस 2 t  माइनस '''y.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
|y ची इनिशियल वॅल्यू माइनस 1(-1) दिली आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
| आणि स्टेप लेंथ '''(0.1)''' म्हणून दिली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
| आपल्याला टाइम t ईक्वल टू 0.5 वर y  ची वॅल्यू ज्ञात करायची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|आता '''Euler method''' साठी कोड पाहु.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
|'''Scilab''' एडिटर वर 'Euler अंडरस्कोर o d e डॉट sci' उघडा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
|आपण आर्ग्युमेंट्स '''f, t init, y init, h''' आणि '''N''' सह '''Euler''' अंडरस्कोर '''o d e''' फंक्शन ला पारिभाषित करतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
|जेथे: '''f''' सोडवला जाणारा फंक्शन आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
|'''t init''' टाइम '''t''' ची इनिशियल वॅल्यू आहे,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:05&lt;br /&gt;
|'''y init''' '''y''' ची इनिशियल वॅल्यू आहे,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|'''h'''  स्टेप लेंथ आहे आणि '''n''' इटरेशन्सची संख्या आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| नंतर आपण t आणि y ची वॅल्यूज जिरोजच्या वेकटर्स वर इनिशिअलाइज़ करूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| आपण '''t''' आणि '''y''' ची वॅल्यूज अनुक्रमे: '''t of one''' आणि '''y of one''' मध्ये ठेऊया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| नंतर आपण '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करण्यासाठी 1 ते N पर्यंत इटरेट करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
| येथे आपण '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करण्यासाठी '''Euler''' मेथड लागू करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
| शेवटी फंक्शन स्माप्त करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
|Euler अंडरस्कोर o d e डॉट sci फाइल सेव्हे करून कार्यनवित करू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
|उदाहरण सोडवण्यासाठी '''Scilab''' कंसोल वर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
|आपण निम्न टाइप करून फंक्शन पारिभाषित करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
|d e f f  ब्रॅकेट उघडा सिंगल कोट मध्ये स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा y डॉट  स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू f of t कॉमा y सिंगल कोट बंद करा कॉमा सिंगल कोट उघडा y डॉट ईक्वल टू ब्रॅकेट उघडा माइनस 2 asterisk t ब्रॅकेट बंद करा माइनस y सिंगल कोट बंद करा ब्रॅकेट बंद करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:28&lt;br /&gt;
|नंतर टाइप करा:  '''t init = 0'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
|टाइप करा: 'y init = माइनस 1'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:38&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| टाइप करा: 'स्टेप लेंथ h = 0.1'.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| स्टेप लेंथ '''0.1''' आहे आणि आपल्याला '''0.5''' वर '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करायची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|त्यामुळे, इटरेशन्सची संख्या '''5''' असली पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
|प्रत्येक इटरेशन वर, '''t''' ची वॅल्यू '''0.1''' ने वाढवली जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| तर टाइप करा कॅपिटल '''N is equal to 5''' (N=5)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
|आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| फंक्शन कॉल करण्यासाठी टाइप करा: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा t कॉमा y स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू Euler अंडरस्कोर o d e ब्रॅकेट उघडा f कॉमा t init कॉमा y init कॉमा h कॉमा कॅपिटल N ब्रॅकेट बंद करा.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| t = 0.5 वर y ची वॅल्यू दाखवली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|आता '''Modified Euler method''' पाहु. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
|हे सेकेंड ऑर्डर मेथड' आणि स्टेबल टू स्टेप मेथड आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
|आपण टाइम स्टेपच्या शेवटी आणि सुरवातीला फंक्शनचे एवरेज ज्ञात करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|आपण '''Modified Euler method''' वापरून हे उदाहरण सोडवू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
|आपल्याला एक फंक्शन 'y डॅश ईज ईक्वल टू t + y + ty' दिले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
|'''y''' ची इनिशियल वॅल्यू '''1''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:12&lt;br /&gt;
| आणि स्टेप लेंथ '''0.01''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
|आपल्याला '''Modified Euler's method''' वापरून टाइम '''t = 0.1''' वर '''y''' ची वॅल्यू ज्ञात करायची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| आता '''Scilab''' एडिटर वर '''Modified Euler method''' साठी कोड पाहु.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|आपण आर्ग्युमेंट्स '''f, t init, y init, h''' आणि '''n''' सह फंक्शनला पारिभाषित करतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| जेथे: '''f''' सोडवला जाणारा फंक्शन आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:42&lt;br /&gt;
|'''t init''' इनिशियल टाइम वॅल्यू आहे.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
|'''y init''', '''y''' ची इनिशियल वॅल्यू आहे,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| '''h''' स्टेप लेंथ आहे आणि&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:51&lt;br /&gt;
| '''N''' इटरेशन्सची संख्या आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| नंतर आपण '''y''' आणि '''t''' साठी एरेजला इनिशिअलाइज़ करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
|आपण '''t''' आणि '''y''' ची इनिशियल वॅल्यूज अनुक्रमे: '''t of one''' आणि '''y of one'''  मध्ये ठेवतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
|येथे आपण '''Modified Euler Method''' कार्यान्वित करूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
|येथे आपण टाइम स्टेपच्या सुरवातीला आणि शेवटी '''y''' ची एवरेज वॅल्यू  ज्ञात करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:17 &lt;br /&gt;
|'Modi Euler अंडरस्कोर o d e डॉट sci' फाइल '''Save and execute''' करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
|'''Scilab''' कंसोलवर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
|'''c l c''' टाइप करून स्क्रीन क्लियर करा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:32&lt;br /&gt;
|निम्न टाइप करून फंक्शन पारिभाषित करू '''d e f f ब्रॅकेट उघडा सिंगल कोट उघडा स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा y डॉट  स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू  f of t कॉमा y  सिंगल कोट बंद करा कॉमा सिंगल कोट उघडा y डॉट इक्वल टू t प्लस y प्लस t asterisk y  सिंगल कोट बंद करा ब्रॅकेट बंद करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
|नंतर टाइप करा: 't init ईक्वल टू जिरो', एंटर दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
|टाइप करा: 'y init ईक्वल टू 1' आणि एंटर दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
|नंतर टाइप करा: 'h ईक्वल टू 0.01'  एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|टाइप करा: कॅपिटल 'N ईक्वल टू 10'&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| ज्याअर्थी 0.01 ची स्टेप लेंथ सह 'टाइम t=0.1' वर इटरेशन्सची संख्या '''10''' असली पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
|नंतर निम्न टाइप करून '''Modi Euler underscore o d e''' फंक्शन कॉल करू:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
|स्क्वेर ब्रॅकेट उघडा t कॉमा y स्क्वेर ब्रॅकेट बंद करा ईक्वल टू Modi Euler अंडरस्कोर o d e ब्रॅकेट उघडा f कॉमा t init कॉमा y init कॉमा h कॉमा कॅपिटल N ब्रॅकेट बंद करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
|एंटर दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
|t = 0.1 वर '''y''' ची वॅल्यू दाखवली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
|थोडक्यात, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|ह्या ट्यूटोरियल मध्ये आपण '''Euler''' आणि '''modified Euler methods''' साठी Scilab  कोड तयार करणे शिकलो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
|आपण '''Scilab''' मध्ये हे मेथड्स वापरून  '''ODEs''' सोडवणे देखील शिकलो.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|प्रकल्पाची माहिती दिलेल्या लिंकवर उपलब्ध आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| ज्यामध्ये तुम्हाला प्रॉजेक्टचा सारांश मिळेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
|जर तुमच्याकडे चांगली Bandwidth नसेल तर आपण व्हिडिओ download करूनही पाहू शकता. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट टीम: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|Spoken Tutorial च्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
|परीक्षा उतीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:49&lt;br /&gt;
|अधिक माहितीसाठी कृपया contact@spoken-tutorial.org वर लिहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|&amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; हे &amp;quot;टॉक टू टीचर&amp;quot; या प्रॉजेक्टचा भाग आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| यासाठी अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
|यासंबंधी माहिती पुढील साईटवर उपलब्ध आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
|मी रंजना भांबळे आपला निरोप घेते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:15&lt;br /&gt;
| सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>