<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FODE-Applications%2FOriya</id>
		<title>Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FODE-Applications%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T06:29:26Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya&amp;diff=37117&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 11:07, 22 May 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya&amp;diff=37117&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-05-22T11:07:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:07, 22 May 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 258:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 258:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| Finally we plot '''y''' and '''y dash versus t.'''&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଶେଷରେ, y ଓ y ଡ୍ୟାଶ୍ ବନାମ୍ t କୁ ପ୍ଲଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଶେଷରେ, y ଓ y ଡ୍ୟାଶ୍ ବନାମ୍ t କୁ ପ୍ଲଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya&amp;diff=37116&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep: Created page with &quot;{| Border=1  |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 | ବନ୍ଧୁଗଣ, Solving ODEs using Scilab ode function ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋର...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/ODE-Applications/Oriya&amp;diff=37116&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-05-22T11:06:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border=1  |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 | ବନ୍ଧୁଗଣ, Solving ODEs using Scilab ode function ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋର...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| ବନ୍ଧୁଗଣ, Solving ODEs using Scilab ode function ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୁ ସ୍ୱାଗତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ଶେଷରେ, ଆପଣ ସମର୍ଥ ହେବେ:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:12&lt;br /&gt;
| Scilab ode ଫଙ୍କଶନ୍ ବ୍ୟବହାର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
| ODEsର କେତେକ ବିଶିଷ୍ଟ ଉଦାହରଣଗୁଡିକର ସମାଧାନ ଏବଂ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| ସମାଧାନକୁ ପ୍ଲଟ୍ କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| ବିଶିଷ୍ଟ ଉଦାହରଣଗୁଡିକ ହେଲା:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| simple pendulumର ଗତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| Van der Pol ସମୀକରଣ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:28&lt;br /&gt;
| ଓ Lorenz ସିଷ୍ଟମ୍&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:30&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ରେକର୍ଡ କରିବାକୁ ମୁଁ ବ୍ୟବହାର କରୁଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| ଉବୁଣ୍ଟୁ 12.04 OS &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| ଏବଂ Scilab ଭର୍ସନ୍ 5.3.3 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଅଭ୍ୟାସ କରିବା ପାଇଁ, ଶିକ୍ଷାର୍ଥୀଙ୍କର Scilab ଉପରେ ମୌଳିକ ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
| ଏବଂ ODEs କୁ କିପରି ସମାଧାନ କରାଯାଏ, ଜାଣିଥିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:48&lt;br /&gt;
| Scilab ଶିଖିବା ପାଇଁ, ଦୟାକରି ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ୱେବସାଇଟ୍ ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଥିବା ସମ୍ପର୍କିତ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ର ସାହାଯ୍ୟ ନିଅନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| ode ଫଙ୍କଶନ୍ ହେଉଛି, ଗୋଟିଏ ordinary differential equation solver&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| ସିଣ୍ଟାକ୍ସ ହେଉଛି, y ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ode, ପାରେନ୍ଥେସିସ ମଧ୍ୟରେ y zero, t zero, t ଓ f&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ y zero, ODEsର ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
| t zero ହେଉଛି initial time &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:17&lt;br /&gt;
| t ହେଉଛି time range  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| ଏବଂ f ହେଉଛି ଫଙ୍କଶନ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
| simple pendulumର ଗତିକୁ ବିଚାରକୁ ନିଅନ୍ତୁ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:25&lt;br /&gt;
| t ସମୟରେ, ଭର୍ଟିକଲ୍ ସହିତ ପେଣ୍ଡୁଲମ୍, ସୃଷ୍ଟି କରୁଥିବା କୋଣ, theta t ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ ପ୍ରଦତ୍ତ ଅଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
| theta ଅଫ୍ zero, pi ବାଏ four ସହ ସମାନ ହେବ ଏବଂ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:39&lt;br /&gt;
| theta ଡ୍ୟାଶ୍ ଅଫ୍ zero, ଯିରୋ ସହ ସମାନ ହେବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
| ପେଣ୍ଡୁଲମର ପୋଜିଶନ୍ ନିମ୍ନରେ ପ୍ରଦତ୍ତ ଅଛି: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| ଥିଟା ଡବଲ୍ ଡ୍ୟାଶ୍ t ମାଇନସ୍ g ବାଏ l ଗୁଣନ sin ଅଫ୍ ଥିଟା t ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ଯିରୋ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ g, 9.8ମି. ବିଭକ୍ତ ସେକେଣ୍ଡର ବର୍ଗ ସହ ସମାନ, ଯାହା ଆକ୍ସିଲେରେଶନ୍ ଡ୍ୟୁ ଟୁ ଗ୍ରାଭିଟୀ ଅଟେ ଏବଂ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
| l, ଯିରୋ ପଏଣ୍ଟ୍ ଫାଇଭ୍ ସହ ସମାନ ଅଟେ, ଯାହା ପେଣ୍ଡୁଲମର ଦୈର୍ଘ୍ୟ ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦତ୍ତ ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ ପାଇଁ, ଆମକୁ, ଯିରୋ ଲେସ୍ ଦ୍ୟାନ୍ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ t ଲେସ୍ ଦ୍ୟାନ୍ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ଫାଇଭ୍, ସମୟ ପରିସର ମଧ୍ୟରେ ODEର ସମାଧାନ କରିବାକୁ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:22&lt;br /&gt;
| ସମାଧାନ କୁ ପ୍ଲଟ୍ ମଧ୍ୟ କରିବାକୁ ପଡିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, ଏହି ସମସ୍ୟାର ସମାଧାନ ପାଇଁ ଥିବା କୋଡ୍ ଦେଖିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| Scilab ଏଡିଟର୍ ଉପରେ, Pendulum ଡଟ୍ sci କୁ ଖୋଲନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| କୋଡର ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍, ODE ର ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ କୁ ପରିଭାଷିତ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| ଇନିଶିଆଲ୍ ଟାଇମ୍ ଭାଲ୍ୟୁ କୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ. ଏବଂ time range ପ୍ରଦାନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
| ଏହାପରେ, ପ୍ରଦତ୍ତ ସମୀକରଣ କୁ first order ODEsର ସିଷ୍ଟମ୍ ରେ ପରିବର୍ତ୍ତନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| g ଓ lର ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପୁନଃସ୍ଥାପିତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ,  yକୁ ପ୍ରଦତ୍ତ, ଭେରିଏବଲ ଥିଟା ଏବଂ y dash କୁ ଥିଟା ଡ୍ୟାଶ୍ ଭାବେ ଗ୍ରହଣ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| ଏହାପରେ ଆମେ, ଆର୍ଗୁମେଣ୍ଟ y zero, t zero, t ଓ ପେଣ୍ଡୁଲମ୍ ଫଙ୍କଶନ୍ ଗୁଡିକ ସହିତ, ode ଫଙ୍କଶନ୍ କୁ କଲ୍ କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| ସମୀକରଣ ପାଇଁ ସମାଧାନ, ଗୋଟିଏ ଦୁଇ ରୋ ବିଶିଷ୍ଟ ମେଟ୍ରିକ୍ସ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ରୋ, ପ୍ରଦତ୍ତ ଟାଇମ୍ ପରିସରରେ yର ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ଧାରଣ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| ଦ୍ୱିତୀୟ ରୋ, ଟାଇମ୍ ପରିସର ମଧ୍ୟରେ y dash ର ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ଧାରଣ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, time ଅନୁସାରେ, ଉଭୟ ରୋକୁ ପ୍ଲଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:31&lt;br /&gt;
| Pendulum ଡଟ୍ sci ଫାଇଲ୍ କୁ ସେଭ ଓ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| y ଓ y dashର ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡିକ, ସମୟନୁସାରେ ହେଉଥିବା ପରିବର୍ତ୍ତନ କୁ, ପ୍ଲଟ୍ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| Scilab କନସୋଲ୍ କୁ ଫେରିଯା’ନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆପଣ, yର ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ଦେଖିବାକୁ ଚାହାଁନ୍ତି, ତେବେ କନସୋଲ୍ ଉପରେ y ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| y ଓ y dashର ଭାଲ୍ୟୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେଲା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, ode ଫଙ୍କଶନ୍ ବ୍ୟବହାର କରି Van der Pol ସମୀକରଣର ସମାଧାନ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦତ୍ତ, ସମୀକରଣ ହେଉଛି-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| v ଡବଲ୍ ଡ୍ୟାଶ୍ ଅଫ୍ t ପ୍ଲସ୍ epsilon ଗୁଣନ v ଅଫ୍ t ର ବର୍ଗ, ବିଯୋଗ one ଗୁଣନ v ଡ୍ୟାଶ୍ ଅଫ୍ t ପ୍ଲସ୍ v ଅଫ୍ t ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ଯିରୋ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନଗୁଡିକ ହେଲେ, v of two ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ one ଓ v dash of two ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ zero&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| ଏପସାଇଲନ୍, ଯିରୋ ପଏଣ୍ଟ୍ ଏଇଟ୍ ନାଇନ୍ ସେଭେନ୍ ସହ ସମାନ୍ ବୋଲି କଳ୍ପନା କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| ସମାଧାନ କୁ, ଟାଇମ୍ ପରିସର, two ଲେସ୍ ଦ୍ୟାନ୍ t ଲେସ୍ ଦ୍ୟାନ୍ ten ମଧ୍ୟରେ ପ୍ରାପ୍ତ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ସମାଧାନ କୁ ପ୍ଲଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Van der Pol ସମୀକରଣ ପାଇଁ ଥିବା କୋଡ୍ କୁ ଦେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| Scilab ଏଡିଟର୍ କୁ ଫେରିଯା’ନ୍ତୁ ଏବଂ Vander pol ଡଟ୍ sci କୁ ଖୋଲନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| ODEs ଓ timeର ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନଗୁଡିକୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ତାପରେ time range କୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:01&lt;br /&gt;
| ଯେହେତୁ, inital time value, two ପ୍ରଦତ୍ତ ଅଛି ତେଣୁ two ରୁ ଟାଇମ୍ ପରିସର ଆରମ୍ଭ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| ଏହାପରେ, Vander pol ଫଙ୍କଶନ୍ କୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ ଏବଂ  first order ODEsର ଗୋଟିଏ ସିଷ୍ଟମ୍ ନିର୍ମାଣ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| epsilonର ଭାଲ୍ୟୁ କୁ, ଯିରୋ ପଏଣ୍ଟ୍ ଏଇଟ୍ ନାଇନ୍ ସେଭେନ୍ ଦ୍ୱାରା ପ୍ରତିସ୍ଥାପନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ, y, voltage v କୁ ସୂଚିତ କରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
|  ତା’ପରେ, ଆମେ ode ଫଙ୍କଶନ୍ କୁ କଲ୍ କରିବା ଏବଂ ସମୀକରଣ ସିଷ୍ଟମର ସମାଧାନ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Finally we plot '''y''' and '''y dash versus t.'''&lt;br /&gt;
| ଶେଷରେ, y ଓ y ଡ୍ୟାଶ୍ ବନାମ୍ t କୁ ପ୍ଲଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|  Vander pol ଡଟ୍ sci ଫାଇଲ୍ କୁ ସେଭ୍ ଓ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:41&lt;br /&gt;
| ପ୍ଲଟ୍, voltage ବନାମ୍ timeକୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରୁଅଛି  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, Lorenz system of equationsକୁ ଯିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନରେ, Lorenz system of equations ପ୍ରଦତ୍ତ ଅଛି:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| x one ଡ୍ୟାଶ୍ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ sigma ଗୁଣନ x two ବିୟୋଗ x one,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| x two ଡ୍ୟାଶ୍ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ one ପ୍ଲସ୍ r ମାଇନସ୍ x three ଗୁଣନ x one ମାଇନସ୍ x two ଏବଂ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| x three ଡ୍ୟାଶ୍ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ x one ଗୁଣଣ x two ମାଇନସ୍ b ଗୁଣନ x three. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନଗୁଡିକ ହେଲେ, x one zero  ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ମାଇନସ୍ ten, x two zero ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ ten ଓ x three zero ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ twenty five &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| sigma, ten ସହିତ, r, twenty eight ସହିତ ଏବଂ b, eight by three ସହିତ ସମାନ ହେବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Scilab ଏଡିଟର୍ କୁ ଫେରିଯା’ନ୍ତୁ ଏବଂ Lorenz ଡଟ୍ sci ଖୋଲନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| ODEsର, ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନଗୁଡିକୁ ପରିଭାଷିତ କରି, ଆରମ୍ଭ କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| ତିନୋଟି ଭିନ୍ନ ଭିନ୍ନ ODEs ଥିବା ହେତୁ, ସେଥିରେ ତିନୋଟି ଇନିଶିଆଲ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ ଅଛି  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:54&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ ଇନିଶିଆଲ୍ ଟାଇମ୍ କଣ୍ଡିଶନ୍ କୁ ଏବଂ ଏହାପରେ time rangeକୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Lorenz ଫଙ୍କଶନ୍ କୁ ଏବଂ ଏହାପରେ, ପ୍ରଦତ୍ତ, sigma, r ଓ b କନଷ୍ଟାଣ୍ଟଗୁଡିକୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:08&lt;br /&gt;
| ଏହାପରେ, first order ODEsକୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Lorenz system of equations କୁ ସମାଧାନ କରିବା ପାଇଁ, ode ଫଙ୍କଶନ୍ କୁ କଲ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| ସମାଧାନ କୁ x ସହିତ ସମାନ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| ଏହାପରେ, ଆମେ x one, x two ଓ x three କୁ time ବିପକ୍ଷରେ ପ୍ଲଟ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Lorenz ଡଟ୍ sci ଫାଇଲ୍ କୁ ସେଭ୍ ଓ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
|x one, x two ଓ x three ବନାମ୍ time, ପ୍ଲଟ୍ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେଲା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| ସଂକ୍ଷିପ୍ତରେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ, Scilab ode ଫଙ୍କଶନ୍ ବ୍ୟବହାର କରି, ଗୋଟିଏ ODEର ସମାଧାନ କରିବା ପାଇଁ Scilab କୋଡ୍ ବିକଶିତ କରିବା, ଶିଖିଲେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ, ସମାଧାନ କୁ ପ୍ଲଟ୍ କରବା ଶିଖିଲେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:53&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଥିବା ଭିଡିଓକୁ ଦେଖନ୍ତୁ,  http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
| ଏହା ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟକୁ ସାରାଂଶିତ କରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:59&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆପଣଙ୍କର ଭଲ ବ୍ୟାଣ୍ଡୱିଡଥ୍ ନାହିଁ, ଏହାକୁ ଡାଉନଲୋଡ୍ କରିଦେଖିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:04&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:09&lt;br /&gt;
| ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:13&lt;br /&gt;
| ଅଧିକ ବିବରଣୀ ପାଇଁ ଦୟାକରି contact@spoken-tutorial.orgକୁ ଲେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଟକ୍ ଟୁ ଏ ଟିଚର୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର ଏକ ଅଂଶ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| ଏହା ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର ICT ମାଧ୍ୟମରେ ରାଷ୍ଟ୍ରୀୟ ସାକ୍ଷରତା ମିଶନ୍ ଦ୍ୱାରା ସମର୍ଥିତ&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| ଏହି ମିଶନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କ (spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro)ରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| ଆଇଆଇଟି ବମ୍ୱେ ତରଫରୁ, ପ୍ରଦୀପ ମହାପାତ୍ରଙ୍କ ସହ ମୁଁ ପ୍ରଭାସ ତ୍ରିପାଠୀ ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:38&lt;br /&gt;
| ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ ଧନ୍ୟବାଦ&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	</feed>