<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FDiscrete-systems%2FKhasi</id>
		<title>Scilab/C4/Discrete-systems/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Scilab%2FC4%2FDiscrete-systems%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/Discrete-systems/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T04:33:07Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/Discrete-systems/Khasi&amp;diff=38189&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot;{| Border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- | 00:01 |Paralok, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka '''Discrete Time System'''. |- | 00:07 |Ha kane ka jing...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Scilab/C4/Discrete-systems/Khasi&amp;diff=38189&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-08-17T17:36:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- | 00:01 |Paralok, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Discrete Time System&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- | 00:07 |Ha kane ka jing...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Paralok, ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka '''Discrete Time System'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin sa nang ban:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
| Convert hapdeng '''state space''' bad '''transfer function''' descriptions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
| Define ia ka '''discrete time system''' bad plot ia ka '''step response''' jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| Discretize ia ka continuous time system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu 12.04''' operating system bad ka '''Scilab 5.3.3''' na ka bynta ka jingbatai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
|Ban pyrshang ia kane ka jinghikai, phi dei ban don ia ki jingtip ba donkam jong ka '''Scilab.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| Lada phim don, sngewbha peit ia ki '''Scilab tutorials''', ba don ha ka ''' spoken-tutorial.org'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:44&lt;br /&gt;
| '''state space model''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''x dot is equal to A x plus B u'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| ''' y is equal to c x plus D u'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| La batai da ka '''sys three is equal to syslin into bracket into quotes c comma A comma B comma C comma D close bracket'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ki matrices A,B,C, bad D ba la specify hashwa  jong ki size ba iadei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
| Plie ia ka '''Scilab''' ha ka computer jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
|Type: '''sys three is equal to syslin into bracket into quotes c comma four comma three comma six comma nine close bracket''' bad nion '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter''' ban bteng ia ka jingpyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
|Kane kadei ka  nuksa na ka bynta '''single state, single input single output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|Ka output kan don ia ki A, B, C bad D bad '''initial state x zero'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
|Type '''clc ''' ban clear ia ka '''console'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:52&lt;br /&gt;
|Define, kum ka nuksa, matrices  A, B, C, D ha '''Scilab console''' kumba phi iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|''' A is equal to open square bracket two space three semicolon four space five close square bracket''',&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
|''' B is equal to open square bracket one semicolon two close square bracket''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:17&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19&lt;br /&gt;
|''' C is equal to open square bracket minus three space minus six close the square bracket'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:27&lt;br /&gt;
|Bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
| '''D is equal to two''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
|To ngin bujli ia kine ki matrices ha ka command ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|'''sys four is equal to syslin into brackets into quotes c comma A comma B comma C comma D close bracket''' bad nion '''Enter'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:57&lt;br /&gt;
| Phin ioh ia kane ka output harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter''' ban bteng ia ka jingpyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
|Ka output kan don ia ki matrices A, B, C, D bad '''initial state x zero''', kumba phi iohi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:11&lt;br /&gt;
|Check lada ki '''poles''' jong ka ''' sys4''' kidei kijuh kum ka '''eigenvalues''' jong u  'A'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, phi lah ban pyndonkam '''p l z r''' function bad ka  '''spec''' function. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|Ka ''' s s two t f''' command lah ban pyndonkam ban ioh ia ka '''transfer function''' jong ka '''state-space system sys S S.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:33&lt;br /&gt;
|Type ha ka '''Scilab Console''' jong phi &amp;quot;clc&amp;quot; ban clear ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
|Bad nangta type: '''sys''' capital 'T' capital 'F' is equal to s s two t f into bracket sys four close bracket ''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Phi iohi ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| Kadei ha ka rukom '''sys TF equal to ss two tf into bracket sys of SS'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
|Pyndonkam '''ss two tf''' function na ka bynta ka '''sys three''' ba la define hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| '''sys T F''' udei u variable ba thymmai ha kaba ka 'denom' command''' ka long applicable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| Kam long applicable ia ka '''sys four''', kumba ka long ha ka '''state space form'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
||Solve ia kane ka exercise harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
|Wad ia ka '''state space realization''' jong ka '''second order transfer function''' ba la define harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ka '''t f two s s''' command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ka system bathymmai ha ka '''state space form''', shu ong '''state space form''', check lada ka eigenvalues jong ka matrix A bad ki '''poles''' jong ka'''transfer function G of s''' kidei kijuh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|Pyndonkam ia ki matrices A, B, C, D jong ka '''system sys S S ''' ban ioh ia ka ''' transfer function''',  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|Check lada ka jubab kadei ne em kaba long original.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
|Ngi define mynta ia ka '''discrete time system.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|Ka long kaba biang ban pyndonkam ’z’ na ka bynta u variable ha u numerator bad denominator polynomials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|Kynmaw ba u variable ‘z’ u don ia u shortcut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong '''z is equal to poly into bracket zero comma inside quotes z''' pyndonkam '''z is equal to percentage z'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
|Leit sha ka '''Scilab console.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
|Type &amp;quot;clc&amp;quot; ban clear.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
|Type: '''z is equal to percentage z''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| Bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
|Ngi define mynta ia ka '''first order discrete time system'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Scilab Console''', type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| ''' D T System is equal to syslin into bracket into quotes small d comma z divided by inside bracket z minus zero point five close the bracket close outer bracket.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:59&lt;br /&gt;
| Nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:02&lt;br /&gt;
|Ngi pyndonkam ia ka '''syslin''' function na ka bynta kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Ha kane ka kynti, ngi specify ia ka '''domain''' ban long '''discrete time''' ha ka jaka '''continuous time.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ban check ia ka '''step response,''' ngi hap ban define ia ka '''input''' explicitly kum '''ones'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa: na ka bynta '''50 points''', &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| Type ha ka '''Scilab Console''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
|'''u is equal to ones into bracket one comma fifty close the bracket put a semicolon'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|Bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:38&lt;br /&gt;
|Ha ka jaka jong '''csim,'''   ngi hap ban pyndonkam ia ka '''flts''' function ban '''simulate''' ia kane ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
|Type ha ka '''Scilab Console''':&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|&amp;quot;clc&amp;quot; ban clear ia ka '''console'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
|''' y is equal to f l t s into bracket u comma D T System close bracket put a semi colon'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
|Mynta, type: '''plot of y''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
|Ka output kan sa shah plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
|Khang noh ia ka '''graphic window'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
|Ka long kaba iarap ban '''discretize''' ia ka '''continuous time system''' ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
|Kane lah ban leh da kaba pyndonkam ia ka '''dscr''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
|To ngin define ia ka continuous system '''s is equal to percent s''' bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
|'''sys G is equal to syslin into bracket into quotes c comma two divided by into bracket s square plus two multiplied by s plus nine close bracket close outer bracket''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|To ngin '''discretize''' ia ka system '''sys G''' da ka '''sampling period''' jong zero point one.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
|Ha ka '''Console''', type &amp;quot;clc&amp;quot; ban clear  bad nangta type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|'''sys five is equal to d s c r into bracket sys G comma zero point one close the bracket''' bad nangta nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|Nion '''Enter''' ban bteng ia ka jingpyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|Kumba phi iohi, ka system la discretized kum A, B, C, D matrices bad '''inital state x zero'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
|Phi iohi ba ngi ioh ia ka '''discretized system''' ha ka '''state space representation.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:44&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban pynkylla ia kane sha ka '''transfer function representation''' ha ka '''discrete time''' da kaba pyndonkam ''' s s two t f''' function. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
|Na ka bynta kane, leit sha ka '''Scilab Console Window'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Type &amp;quot;clc&amp;quot; ban clear ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:01&lt;br /&gt;
|Mynta, type: '''sys six is equal to s s two t f into bracket sys five comma zero point one close the brackets''' bad nion '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|Ka output ka ai ia ka '''transfer function'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi la pule ban :&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| Pynkylla hapdeng ki '''state space''' bad '''transfer function''' descriptions.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:28&lt;br /&gt;
| Define ia ka ''' discrete time system''' bad plot ia ka '''step response''' jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| '''Discretize''' ia ka continuous time system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:36&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba don ha ka link harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
||Lada phim don ia ka bandwidth babiang, phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:47&lt;br /&gt;
||Ka kynhun jongka Spoken tutorial project:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:49&lt;br /&gt;
||Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52&lt;br /&gt;
|| Ka ai certificates sha kito ba pass ha ka outline test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:56&lt;br /&gt;
||Na ka bynta kham bun ki jingtip, sngewbha thoh sha ka :contact@spoken-tutorial.org &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|'''Spoken Tutorial''' project kadei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher''' project. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Eduction lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
|Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha ka : spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
|Nga i Meboreen na Shillong, nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
| Khublei Shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>