<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2Ffor-and-each-Looping-Statements%2FMarathi</id>
		<title>Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2Ffor-and-each-Looping-Statements%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T01:53:16Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=14256&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 05:17, 16 July 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=14256&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-07-16T05:17:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;amp;diff=14256&amp;amp;oldid=12505&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=12505&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 11:43, 1 July 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=12505&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-07-01T11:43:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;amp;diff=12505&amp;amp;oldid=12196&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=12196&amp;oldid=prev</id>
		<title>Manali: First Upload</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/for-and-each-Looping-Statements/Marathi&amp;diff=12196&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-06-26T03:17:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;First Upload&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;'''Title of script''':''' for-and-each-Looping-Statements'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Author: Manali Ranade'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Keywords: Ruby'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.01 &lt;br /&gt;
| रुबीमधील '''for''' आणि '''each लूप्स''' वरील पाठात स्वागत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.05 &lt;br /&gt;
| या पाठात शिकणार आहोत, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.07 &lt;br /&gt;
| “'''loop” म्हणजे काय?'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.08 &lt;br /&gt;
| '''रुबीमधील वेगवेगळे लूप्स.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.11 &lt;br /&gt;
| “'''for” लूपचा वापर,'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.12 &lt;br /&gt;
| “'''each” लूपचा उपयोग.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.14 &lt;br /&gt;
| येथे वापरणार आहोत,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.16 &lt;br /&gt;
| उबंटु वर्जन 12.04 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.19 &lt;br /&gt;
| '''रुबी '''1.9.3 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.22 &lt;br /&gt;
| ह्या पाठासाठी तुमच्याकडे इंटरनेट कनेक्शन असायला हवे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.25 &lt;br /&gt;
| तसेच लिनक्स कमांडस, टर्मिनल आणि टेक्स्ट एडिटरचे ज्ञान असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.30 &lt;br /&gt;
| नसल्यास संबंधित पाठासाठी आमच्या वेबसाईटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.34 &lt;br /&gt;
| आता रुबीमधे “'''loop” चा उल्लेख कशाच्या संदर्भात होतो ते पाहू. '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.38 &lt;br /&gt;
| '''loop''' म्हणजे कमांड किंवा कमांडसचा संच जो ठराविक वेळा कार्यान्वित होतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.44 &lt;br /&gt;
| '''रुबी''' मधे खालील प्रमुख लूपिंग स्टेटमेंटस आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.47 &lt;br /&gt;
| '''for''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.48 &lt;br /&gt;
| '''each '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.49 &lt;br /&gt;
| '''while''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.49 &lt;br /&gt;
| '''until''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.50 &lt;br /&gt;
| ह्या पाठात '''for''' आणि '''each''' लूप्सचा वापर शिकू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.55 &lt;br /&gt;
| सुरूवात करण्यापूर्वी तुमच्या होम डिरेक्टरीमधे पुढील फोल्डर्स बनवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.02 &lt;br /&gt;
| ttt, ruby hyphen tutorial, looping hyphen statements. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.07 &lt;br /&gt;
| येथे दाखवल्याप्रमाणे सब फोल्डर्स बनवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.11 &lt;br /&gt;
| आता आवश्यक फोल्डर्स बनवले आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.13 &lt;br /&gt;
| आता पुढे जाऊ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.15 &lt;br /&gt;
| रुबीमधील '''for लूपचा '''सिंटॅक्स असा आहे: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.19 &lt;br /&gt;
| '''for “variable” in “a collection of objects” '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.22 &lt;br /&gt;
| '''रुबी कोड'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.23 &lt;br /&gt;
| '''end '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.25 &lt;br /&gt;
| उदाहरणाद्वारे समजून घेऊ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.28 &lt;br /&gt;
| रुबीच्या प्राथमिक पाठात दाखवल्याप्रमाणे '''gedit''' मधे नवी फाईल बनवा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.32 &lt;br /&gt;
| त्याला “'''for hyphen loop dot rb” हे नाव द्या.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.36 &lt;br /&gt;
| मी आधीच “'''for” लूपचे उदाहरण तयार केले आहे'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.39 &lt;br /&gt;
| हे उदाहरण समजून घेताना तुम्ही हा कोड टाईप करू शकता. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.44 &lt;br /&gt;
| ह्या उदाहरणात मी “'''for” लूप घोषित केले आहे'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.47 &lt;br /&gt;
| आपल्याकडे 1 ते 20 अंकांचा संच आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.50 &lt;br /&gt;
| आपण “i” हे व्हेरिएबल “'''for” लूपमधे घोषित केले आहे'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.55 &lt;br /&gt;
| “i” हे व्हेरिएबल 1 ते 20च्या संचातील पहिल्या घटकाची प्राथमिक व्हॅल्यू घेईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.00 &lt;br /&gt;
| “'''for” लूप कमांड''' 1 ते 20अंकांच्या संचातील प्रत्येक घटकांसाठी दिलेला कोड आयटरेट करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.07 &lt;br /&gt;
| “'''for” लूपमधे लिहिलेली '''“'''puts” मेथड आऊटपुट दाखवते''' . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.14 &lt;br /&gt;
| टर्मिनल उघडून त्यात टाईप करा &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.17 &lt;br /&gt;
| '''ruby space for hyphen loop dot rb आणि आऊटपुट बघा.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.22 &lt;br /&gt;
| 1 ते 20 अंकांचा ऍरे आऊटपुट म्हणून दाखवला जाईल . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.26 &lt;br /&gt;
| ह्या उदाहरणात इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी “'''for”''' लूप घोषित केलेले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.31 &lt;br /&gt;
| ह्यामधे 1 ते 20 मधील सर्व अंक समाविष्ट आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.35 &lt;br /&gt;
| पुढे आपण नॉन इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी “'''for”''' लूप कसे वापरायचे ते पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.41 &lt;br /&gt;
| कोडचा पुढील भाग टाईप करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.44 &lt;br /&gt;
| नॉन इनक्लुझिव्ह म्हणजे ऑब्जेक्टसच्या संचातील शेवटचा घटक त्यामधे समाविष्ट नसतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.49 &lt;br /&gt;
| येथे 1 ते 20 अंकांच्या नॉन इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी “&amp;quot;'''for” लूप वापरले आहे'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.55 &lt;br /&gt;
| तुम्हाला दिसेल की 20 हा अंक आऊटपुटमधे प्रिंट झाला नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.59 &lt;br /&gt;
| दोन अंकांमधे 3 टिंब दिलेली असल्यास शेवटचा अंक समाविष्ट नसतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.04 &lt;br /&gt;
| टर्मिनल उघडून त्यात टाईप करा '''ruby space for hyphen loop dot rb''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.13 &lt;br /&gt;
| '''आऊटपुट बघा'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.17 &lt;br /&gt;
| पुन्हा अंकांचा ऍरे आऊटपुट म्हणून मिळेल. त्यात 20 ह्या अंकाचा समावेश नसेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.22 &lt;br /&gt;
| आता तुम्हाला “'''for”''' लूप लिहीता येईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.27 &lt;br /&gt;
| रुबीमधील “'''each” लूपचा '''सिंटॅक्स असा आहे: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.31 &lt;br /&gt;
| “'''a collection of objects” dot each do item '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.36 &lt;br /&gt;
| '''रुबी कोड end''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.38 &lt;br /&gt;
| उदाहरणाद्वारे समजून घेऊ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.42 &lt;br /&gt;
| रुबीच्या प्राथमिक पाठात दाखवल्याप्रमाणे '''gedit''' मधे नवी फाईल बनवा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.46 &lt;br /&gt;
| '''त्याला each hyphen loop dot rb''' हे नाव द्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.50 &lt;br /&gt;
| मी '''each''' लूपचे उदाहरण आधीच तयार केले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.53 &lt;br /&gt;
| हे उदाहरण समजून घेताना तुम्ही हा कोड टाईप करू शकता. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.58 &lt;br /&gt;
| या उदाहरणात '''each''' लूप घोषित केले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.03 &lt;br /&gt;
| आपल्याकडे 1 ते 20 अंकांचा संच आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.06 &lt;br /&gt;
| आपण '''eachलूपमधे '''“i” नामक व्हेरिएबल घोषित केले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.11 &lt;br /&gt;
| “i” हे व्हेरिएबल 1 ते 20च्या संचातील पहिल्या घटकाची प्राथमिक व्हॅल्यू घेईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.17 &lt;br /&gt;
| '''each लूप कमांड''' 1 ते 20अंकांच्या संचातील प्रत्येक घटकांसाठी दिलेला कोड आयटरेट करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.23 &lt;br /&gt;
| '''each''' लूपमधे लिहिलेली '''puts मेथड आपल्याला आऊटपुट दाखवते.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.30 &lt;br /&gt;
| आता टर्मिनल उघडून टाईप करा '''ruby space each hyphen loop dot rb '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.39 &lt;br /&gt;
| आऊटपुट पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.43 &lt;br /&gt;
| 1 ते 20 अंकांचा ऍरे आऊटपुट म्हणून मिळेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.46 &lt;br /&gt;
| वरील उदाहरणात इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी '''each''' लूप घोषित केले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.51 &lt;br /&gt;
| ह्यामधे 1 ते 20 मधील सर्व अंक समाविष्ट आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.54 &lt;br /&gt;
| पुढे नॉन इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी '''each''' लूप कसे वापरायचे ते पाहू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.00 &lt;br /&gt;
| कोडचा पुढील भाग टाईप करा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.04 &lt;br /&gt;
| नॉन इनक्लुझिव्ह म्हणजे ऑब्जेक्टसच्या संचातील शेवटचा घटक त्यामधे समाविष्ट नसतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.10 &lt;br /&gt;
| येथे 1 ते 20 अंकांच्या नॉन इनक्लुझिव्ह रेंजसाठी '''each लूप वापरले आहे'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.16 &lt;br /&gt;
| तुम्हाला दिसेल की 20 हा अंक आऊटपुटमधे प्रिंट झाला नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.20 &lt;br /&gt;
| दोन अंकांमधे 3 टिंब वापरल्यास शेवटचा अंक समाविष्ट होत नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.25 &lt;br /&gt;
| आता टर्मिनल उघडून टाईप करा '''ruby space each hyphen loop dot rb''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.34 &lt;br /&gt;
| आऊटपुट पहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.39 &lt;br /&gt;
| '''आता तुम्ही तुमचे each''' लूप लिहू शकाल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.44 &lt;br /&gt;
| लूपचा कोणता प्रकार निवडायचा हे कसे ठरवता येते? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.48 &lt;br /&gt;
| '''for''' लूपची रचना आठवा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.53 &lt;br /&gt;
| पहिल्या उदाहरणात, आपण 1 ते 20 अंकांसाठी '''for लूप वापरून आयटरेट केले'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.59 &lt;br /&gt;
| टर्मिनलवर '''ruby space for hyphen loop dot rb''' कार्यान्वित करून आऊटपुट बघा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.08 &lt;br /&gt;
| '''gedit मधे कोड बघा.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.11 &lt;br /&gt;
| जेव्हा '''for लूप कॉल केले जाते, रुबी प्रत्यक्षात each मेथड कॉल करत असते.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.16 &lt;br /&gt;
| '''each''' किंवा '''for''' कॉल केल्याने तोच आऊटपुट मिळतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.21 &lt;br /&gt;
| '''जर for लूप कॉल केल्याने each लूप कॉल होत असेल तर each''' लूप वापरणे योग्य ठरते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.28 &lt;br /&gt;
| आपण पाठाच्या अंतिम टप्प्यात आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.30 &lt;br /&gt;
| थोडक्यात, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.32 &lt;br /&gt;
| या पाठात शिकलो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.33 &lt;br /&gt;
| '''for''' लूपचा उपयोग&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.35 &lt;br /&gt;
| '''each''' रचनेचा उपयोग&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.38 &lt;br /&gt;
| '''for''' ऐवजी '''each च्या वापराचे कारण.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.41 &lt;br /&gt;
| वरील लूप रचनांचा वापर केलेली उदाहरणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.45 &lt;br /&gt;
| असाईनमेंट.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.47 &lt;br /&gt;
| योग्य लूपचा वापर करून रुबी प्रोग्रॅम लिहा,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.50 &lt;br /&gt;
| जो 1 ते 20 अंकातील समसंख्या आऊटपुट म्हणून दाखवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.56 &lt;br /&gt;
| स्क्रीनवर दिसत असलेल्या लिंकवर उपलब्ध असलेला व्हिडिओ बघा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.00 &lt;br /&gt;
| ज्यामध्ये तुम्हाला प्रॉजेक्टचा सारांश मिळेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.03 &lt;br /&gt;
| जर तुमच्याकडे चांगली Bandwidth नसेल तर आपण व्हिडिओ download करूनही पाहू शकता. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.08 &lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट टीम, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.11 &lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial च्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.14 &lt;br /&gt;
| परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.18 &lt;br /&gt;
| अधिक माहितीसाठी कृपया &amp;lt;nowiki&amp;gt;contact [at] spoken hyphen tutorial dot org वर लिहा&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.23 &lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; हे &amp;quot;टॉक टू टीचर&amp;quot; या प्रॉजेक्टचा भाग आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.26 &lt;br /&gt;
| यासाठी अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.33 &lt;br /&gt;
| यासंबंधी माहिती पुढील साईटवर उपलब्ध आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.41 &lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरियलचे भाषांतर मनाली रानडे यांनी केले असून मी ------- आपला निरोप घेते&amp;amp;nbsp;. सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Manali</name></author>	</entry>

	</feed>