<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2FObject-Oriented-Programming-Methods%2FNepali</id>
		<title>Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2FObject-Oriented-Programming-Methods%2FNepali"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-02T00:35:38Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali&amp;diff=35995&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 08:45, 17 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali&amp;diff=35995&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-17T08:45:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 08:45, 17 April 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 16:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 16:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 00:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 00:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |&amp;#160; '''accessor मेथोड़'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |&amp;#160; '''accessor मेथोड़'''यहाँ हामी प्रयोग गर्दैछौं, '''उबुन्टु ''' संस्करण १२.०४&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| | 00:15&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| |&lt;/del&gt;यहाँ हामी प्रयोग गर्दैछौं, '''उबुन्टु ''' संस्करण १२.०४&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 00:19&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 00:19&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 319:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 316:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |08:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |08:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टिमले:	&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टिमले: स्पोकन ट्युटोरियल प्रयोग गरी कार्यशाला संचालन गर्छ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| | 08:31&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| | &lt;/del&gt;स्पोकन ट्युटोरियल प्रयोग गरी कार्यशाला संचालन गर्छ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 08:34&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 08:34&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 337:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 331:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 08:55&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 08:55&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |यो मिसन सम्बन्धि थप जानकारी तलको लिंकमा उपलब्ध छ:&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| |यो मिसन सम्बन्धि थप जानकारी तलको लिंकमा उपलब्ध छ:स्पोकन हाइफन ट्युटोरियल डट ओआरजी स्ल्याश NMEICT हाइफन इन्ट्रो&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;स्पोकन हाइफन ट्युटोरियल डट ओआरजी स्ल्याश NMEICT हाइफन इन्ट्रो&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | 09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | म मन्दिरा थापा बिदा हुदैछुँ, सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| | म मन्दिरा थापा बिदा हुदैछुँ, सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali&amp;diff=24130&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira: Created page with &quot;{| Border = 1 | | '''Time''' | | '''Narration''' |- | | 00:01 | | '''Object Oriented Programming – Methods '''इन् '''Ruby''' स्पोकन ट्युटोर...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Nepali&amp;diff=24130&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-10-20T11:48:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border = 1 | | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- | | 00:01 | | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Object Oriented Programming – Methods &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;इन् &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Ruby&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; स्पोकन ट्युटोर...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
| | '''Time'''&lt;br /&gt;
| | '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:01&lt;br /&gt;
| | '''Object Oriented Programming – Methods '''इन् '''Ruby''' स्पोकन ट्युटोरियलमा स्वागत छ&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| |  00:07&lt;br /&gt;
| |यो ट्युटोरियलमा हामी सिक्ने छौं:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:09&lt;br /&gt;
| | '''इन्सट्यान्स मेथोड़'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:11&lt;br /&gt;
| |'''class मेथोड़ '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:14&lt;br /&gt;
| |  '''accessor मेथोड़'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:15&lt;br /&gt;
| |यहाँ हामी प्रयोग गर्दैछौं, '''उबुन्टु ''' संस्करण १२.०४&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:19&lt;br /&gt;
| | '''Ruby''' १.९.३&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:22&lt;br /&gt;
| |यो ट्युटोरियल अनुसरण गर्न तपाईसँग '''इन्टरनेट ''' हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:27&lt;br /&gt;
| |तपाईसँग '''Linux ''' कमाण्डहरु, '''टर्मिनल ''' र '''टेक्स्ट-एडिटर''' को ज्ञान हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:31&lt;br /&gt;
| |यदि छैन भने कृपया हाम्रो वेबसाइटमा हेर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:36&lt;br /&gt;
| |सुरु गर्नुपूर्व, पहिले हामीले “'''ttt'''” डिरेक्टरी सिर्जना गरेको सम्झौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:41&lt;br /&gt;
| |त्यो डिरेक्टरीमा जाऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:44&lt;br /&gt;
| |अनि '''ruby-tutorial''' मा&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:47&lt;br /&gt;
| |एउटा '''oop-methods''' नामक डिरेक्टरीमा र यसमा cd गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:54&lt;br /&gt;
| | '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' के हुन्?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 00:56&lt;br /&gt;
| |'''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' ती '''मेथोड़हरु''' हुन् जो '''क्लास''' का सम्पूर्ण '''इन्सट्यान्स''' हरुका लागि उपलब्ध हुन्छन&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:03&lt;br /&gt;
| |पहिले हामीले एउटा '''क्लास'''को '''अब्जेक्ट''' वा '''इन्सट्यान्स''' कसरी सिर्जना गर्ने सिकेका थियौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:09&lt;br /&gt;
| |बेसिक लेभलको '''Ruby ''' ट्युटोरियलमा देखाए झैँ '''gedit ''' मा एउटा नयाँ फाइल सृजना गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:14&lt;br /&gt;
| |यसलाई '''instance_methods.rb''' नाम दिऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:19&lt;br /&gt;
| |मसँग '''इन्सट्यान्स मेथोड़''' कार्यान्वयन गर्ने एउटा उदाहरण छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:24&lt;br /&gt;
| | तपाई ट्युटोरियल रोकी कोड टाइप गर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:29&lt;br /&gt;
| | हामीले यो उदाहरणमा एउटा '''Product''' नामक '''क्लास''' परिभाषित गरेका छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:33&lt;br /&gt;
| |मैले एउटा '''initialize method''' '''इन्सट्यान्स भ्यारीएबलहरु &amp;quot;name&amp;quot;''' र '''&amp;quot;price&amp;quot;''' इनिसियलाइज गर्न कल गरेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:41&lt;br /&gt;
| | हामीले '''&amp;quot;name&amp;quot;''' र '''&amp;quot;price&amp;quot;''' नामक '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' पनि परिभाषित गरेका छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:47&lt;br /&gt;
| |तिनीहरु प्रत्येकले '''इन्सट्यान्स भ्यारीएबलहरु &amp;quot;name&amp;quot;''' र '''&amp;quot;price&amp;quot;''' क्रमशः फर्काउँछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:54&lt;br /&gt;
| | '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' साधारण '''मेथोड़''' हरु जसरी नै परिभाषित गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 01:58&lt;br /&gt;
| | पहिले हामीले '''Ruby''' मा '''मेथोड़''' कसरी सिर्जना गर्ने सिकेका थियौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:02&lt;br /&gt;
| |हामी छोटकरीमा यी '''मेथोड़हरु''' कसरी सम्पूर्ण '''इन्सट्यान्सहरु''' को लागि उपलब्ध हुन्छन हेर्नेछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:07&lt;br /&gt;
| | अब हामी एउटा लजिक लागु गर्ने छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:11&lt;br /&gt;
| |यहाँ, मैले एउटा '''अब्जेक्ट''' '''Product''' इनिसियलाइज गरेको छुँ र यसलाई '''product_object_1''' नाम दिएको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:18&lt;br /&gt;
| |मैले यसमा एउटा '''name को मान''' र एउटा '''price को मान''' दिएको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:24&lt;br /&gt;
| |'''initializer block''' ले मानहरु '''इन्सट्यान्स भ्यारीएबलहरु @name''' र '''@price''' मा पठाउने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:31&lt;br /&gt;
| |अब यो '''product इन्सट्यान्स ''' वा '''object''' ले '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु name''' र '''price''' प्रयोग गर्न सक्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:37&lt;br /&gt;
| |यी '''मेथोड़''' हरु कल गर्दा मानहरु '''इन्सट्यान्स भ्यारीएबलहरु''' मा भण्डार हुनेछन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:43&lt;br /&gt;
| |अब यो कोड एक्जिक्युट गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:46&lt;br /&gt;
| |'''टर्मिनल''' मा जाऊ र टाइप गरौँ: '''ruby instance_methods.rb ''' र आउटपुट हेर्न '''इन्टर''' थिचौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 02:56&lt;br /&gt;
| |तपाईले '''अब्जेक्ट''' इनिसियलाइज गरेको मान प्रिन्ट भएको देख्नुहुनेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:02&lt;br /&gt;
| |नामत: '''laptop ''' र '''35,000'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:07&lt;br /&gt;
| | अर्को '''इन्सट्यान्स''' वा '''अब्जेक्ट''' इनिसियलाइज गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:12&lt;br /&gt;
| |यो अब्जेक्टलाई '''product_object_2''' नाम दिऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:18&lt;br /&gt;
| |यसपटक, '''name''' र '''price''' मा भिन्नै मानहरु दिऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:23&lt;br /&gt;
| |अब यो '''अब्जेक्ट''' को '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु &amp;quot;name&amp;quot;''' र '''&amp;quot;price&amp;quot;'''” कल गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:35&lt;br /&gt;
| |पुन: '''टर्मिनल''' मा फर्कौं र पहिले जस्तै कोड एक्जिक्युट गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:41&lt;br /&gt;
| | तपाई यो सफलतापूर्वक एक्जिक्युट भएको देख्नुहुनेछ र यसले नयाँ मानहरु प्रिन्ट गर्नेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:48&lt;br /&gt;
| |यसले '''class Product''' को सम्पूर्ण '''अब्जेक्ट''' हरुमा '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' उपलब्ध भएको पुष्टि गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:55&lt;br /&gt;
| |तपाईले अब आफ्नै '''इन्सट्यान्स मेथोड़हरु''' लेख्न सक्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 03:59&lt;br /&gt;
| |अब, '''क्लास मेठोड्स''' के हो हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:04&lt;br /&gt;
| | '''क्लास मेथोड़हरु''' '''क्लास''' लाई मात्र उपलब्ध '''मेथोड़हरु''' हुन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:09&lt;br /&gt;
| |यी '''मेथोड़हरु''' '''क्लास''' को '''इन्सट्यान्सहरु''' को लागि उपलब्ध हुदैनन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:14&lt;br /&gt;
| |'''क्लास मेथोड़हरु''' परिभाषित गर्ने बिभिन्न तरिकाहरु छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:16&lt;br /&gt;
| |एउटा उदाहरण हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:18&lt;br /&gt;
| |बेसिक लेभल '''रूबी''' ट्युटोरियलमा झैँ एउटा नयाँ फाइल सृजना गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:24&lt;br /&gt;
| |यसलाई '''class_methods.rb''' नाम दिऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:28&lt;br /&gt;
| | मसँग '''क्लास मेथोड़''' को एउटा उदाहरण छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:32&lt;br /&gt;
| |तपाई ट्युटोरियल रोकी कोड टाइप गर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:36&lt;br /&gt;
| | मैले पहिले झैँ एउटा '''Product class''' परिभाषित गरेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:40&lt;br /&gt;
| | पहिले झैँ एउटा '''initializer''' पनि परिभाषित गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:44&lt;br /&gt;
| |तथापि, मैले '''description''' नामक एउटा थप '''argument''' राखेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:48&lt;br /&gt;
| |हामी '''इन्सट्यान्स भ्यारीएबलहरु''' को सट्टामा मानहरु राख्न '''क्लास भ्यारीएबलहरु''' प्रयोग गर्दैछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 04:55&lt;br /&gt;
| |यो '''class''' ले '''क्लास मेथोड़''' परिभाषित गर्ने ३ भिन्न तरिकाहरु देखाउने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:01&lt;br /&gt;
| |'''name''' को '''class method ''' घोषणा हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:06&lt;br /&gt;
| |यहाँ, यो '''class name &amp;quot;Product&amp;quot;''' प्रयोग गरी घोषणा गरिएको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |05:10&lt;br /&gt;
| |अनि दोस्रो '''class methods''' घोषणा हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:14&lt;br /&gt;
| |यहाँ '''&amp;quot;self&amp;quot; किवर्ड ''' प्रयोग गरिएको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:18&lt;br /&gt;
| |अब '''class methods''' परिभाषित गर्ने तेस्रो तरिका हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:23&lt;br /&gt;
| | अब यी '''क्लास मेथोड़हरु ''' कार्यान्वयन गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:27&lt;br /&gt;
| | पहिले जस्तै '''Product''' को एउटा '''object''' इनिसियलाइज गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:32&lt;br /&gt;
| |यो पटक हामी '''description''' को मान पनि दिदैं छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:37&lt;br /&gt;
| |यहाँ देखाए झैँ '''क्लास मेथोड़हरु''' कल गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:42&lt;br /&gt;
| | कोड एक्जिक्युट गरौँ र आउटपुट जाँच गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:47&lt;br /&gt;
| | पहिले झैँ '''टर्मिनल''' मा जाऊ र कोड एक्जिक्युट गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:54&lt;br /&gt;
| |यसले '''name, price ''' र ''' description''' को मानहरु प्रिन्ट गर्नेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 05:59&lt;br /&gt;
| |अब तपाईले आफ्नै '''क्लास मेथोड़हरु ''' लेख्न सक्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:03&lt;br /&gt;
| |अब हामी '''accessor methods''' के हो हेर्नेछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:07&lt;br /&gt;
| | '''Ruby''' ले '''accessor methods''' प्रयोग गरी '''क्लास''' हरु भित्रको डेटा प्रयोग गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:13&lt;br /&gt;
| |'''Accessor methods''' मा '''setter methods''' र '''getter methods''' रहेका छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:18&lt;br /&gt;
| |'''Setter methods''' ले मानहरु सेट गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:22&lt;br /&gt;
| |'''Getter methods''' ले ती मानहरु प्राप्त गर्छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:24&lt;br /&gt;
| |'''Ruby''' ले यी '''मेथोड़हरु''' घोषणा गर्न '''attr_accessor''' शब्द प्रयोग गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:31&lt;br /&gt;
| | अब '''accessor methods''' को एउटा उदाहरण हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:35&lt;br /&gt;
| | बेसिक लेभल '''रूबी''' ट्युटोरियलमा देखाए झैँ '''gedit ''' मा एउटा नयाँ फाइल सृजना गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:39&lt;br /&gt;
| |यसको नाम '''accessor_methods.rb''' दिऊ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:43&lt;br /&gt;
| | मसँग '''accessor methods''' को एउटा उदाहरण छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:47&lt;br /&gt;
| |तपाई ट्युटोरियल रोकी कोड टाइप गर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:52&lt;br /&gt;
| |मैले यो उदाहरणमा एउटा '''class''', '''Product''' घोषणा गरेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 06:56&lt;br /&gt;
| | मैले ''' name र price''' को लागि '''attr_accessor ''' घोषणा गरेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:01&lt;br /&gt;
| |यिनीहरु यस्ता '''methods''' प्रयोग गर्न आवश्यक कुराहरु हुन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:05&lt;br /&gt;
| | अब यसको प्रयोग गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:07&lt;br /&gt;
| |मैले एउटा '''Product object''' घोषणा गरेको छुँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:10&lt;br /&gt;
| | अनि, '''product object''' को '''name''' र '''price''' को मान सेट गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:14&lt;br /&gt;
| | '''attr_declaration''' ले डिफल्टमा मानहरु सेट गर्ने '''मेथोड़हरु''' सृजना गर्ने भएकोले यसो गर्न सकिएको हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:22&lt;br /&gt;
| | अनि '''getter methods''' प्रयोग गरी '''name''' र '''price''' को मानहरु प्रिन्ट गरिने छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:28&lt;br /&gt;
| |यी '''getter methods''' '''attr_accessor''' को घोषणाले पनि सृजित भएका थिए&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:35&lt;br /&gt;
| |पहिले झैं कोड एक्जिक्युट गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:40&lt;br /&gt;
| | हामी सेट गरेको मानहरु प्रिन्ट गरेको देख्न सक्छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:44&lt;br /&gt;
| | अहिले सम्ममा तपाईले आफ्नै '''accessor methods''' लेख्न सक्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:50&lt;br /&gt;
| | एउटा याद गर्नुपर्ने कुरा भनेको '''accessor मेथोड़हरु''' डिफल्टमा नै ''' इन्सट्यान्स मेथोड़''' हरु हुन्छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 07:55&lt;br /&gt;
| |त्यसैले तिनीहरु '''class Product''' को बिभिन्न '''इन्सट्यान्सहरु''' बाट प्रयोग गर्न सकिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:00&lt;br /&gt;
| | यो ट्युटोरियलमा हामीले सिक्यौं:  '''इन्सट्यान्स मेथोड़''', '''class मेथोड़ ''' र  '''accessor मेथोड़हरु''' को बारेमा&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:06&lt;br /&gt;
| | कार्यको रुपमा:  '''Temperature''' नामक एउटा '''क्लास''' परिभाषित गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:10&lt;br /&gt;
| | '''रूबीको accessor मेथोड़''' सिनट्याक्स प्रयोग गरी एउटा '''इन्सट्यान्स मेथोड़''' लेखौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:15&lt;br /&gt;
| |यो '''मेथोड़''' ले दिएको '''फरेनहाइट''' को '''सेल्सियस''' गणना गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:20&lt;br /&gt;
| | तलको लिंकमा उपलब्ध भिडियो हेर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:23&lt;br /&gt;
| |यसले स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्टको सार दिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:26&lt;br /&gt;
| |यदि तपाईसँग राम्रो ब्याण्डविड्थ छैन भने डाउनलोड गरी हेर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| |08:30&lt;br /&gt;
| | स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टिमले:	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:31&lt;br /&gt;
| | स्पोकन ट्युटोरियल प्रयोग गरी कार्यशाला संचालन गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:34&lt;br /&gt;
| |अनलाइन टेस्ट पास गर्नेलाई प्रमाणपत्र प्रदान गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:38&lt;br /&gt;
| |बिस्तृत जानकारीको लागि कृपया कन्ट्याक्ट एट स्पोकन हाइफन ट्युटोरियल डट ओआरजी मा सम्पर्क गर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:44&lt;br /&gt;
| |स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टक टु अ टिचर प्रोजेक्टको एक भाग हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:48&lt;br /&gt;
| |यसलाई नेशनल मिसन अन एजुकेसन थ्रु आइसीटी, MHRD, भारत सरकारको सहयोग रहेको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 08:55&lt;br /&gt;
| |यो मिसन सम्बन्धि थप जानकारी तलको लिंकमा उपलब्ध छ:&lt;br /&gt;
स्पोकन हाइफन ट्युटोरियल डट ओआरजी स्ल्याश NMEICT हाइफन इन्ट्रो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| | 09:03&lt;br /&gt;
| | म मन्दिरा थापा बिदा हुदैछुँ, सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	</feed>