<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2FObject-Oriented-Programming-Methods%2FAssamese</id>
		<title>Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC3%2FObject-Oriented-Programming-Methods%2FAssamese"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-29T18:42:49Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese&amp;diff=27785&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mousumi at 06:12, 17 August 2016</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese&amp;diff=27785&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-08-17T06:12:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 06:12, 17 August 2016&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 5:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 5:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||00:01&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||00:01&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||Ruby ত Object Oriented Programming Methods এৰ টিউটৰিয়েলত আপোনাক স্বাগতম।&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;নমস্কাৰ দৰ্শক সকল. &lt;/ins&gt;Ruby ত Object Oriented Programming Methods এৰ টিউটৰিয়েলত আপোনাক স্বাগতম।&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 450:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 450:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||আই আই টি বম্বেৰ পৰা মই &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;মৌচুমী মেধি &lt;/del&gt;এতিয়া আপোনাৰ পৰা বিদায় লৈছো। অংশগ্রহনৰ বাবে ধন্যবাদ।&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||আই আই টি বম্বেৰ পৰা মই &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;মৌচুমি মেধী &lt;/ins&gt;এতিয়া আপোনাৰ পৰা বিদায় লৈছো। অংশগ্রহনৰ বাবে ধন্যবাদ।&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Mousumi</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese&amp;diff=27493&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mousumi: Created page with &quot;{|Border = 1 ||'''Time''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 ||Ruby ত Object Oriented Programming Methods এৰ টিউটৰিয়েলত আপোনাক স্বা...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C3/Object-Oriented-Programming-Methods/Assamese&amp;diff=27493&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-07-27T11:57:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|Border = 1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 ||Ruby ত Object Oriented Programming Methods এৰ টিউটৰিয়েলত আপোনাক স্বা...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|Border = 1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||Ruby ত Object Oriented Programming Methods এৰ টিউটৰিয়েলত আপোনাক স্বাগতম।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
||এই টিউটৰিয়েলত আমি ব্যবহাৰ কৰা শিকিম:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:09&lt;br /&gt;
||ইনস্ট্যান্স মেথড&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:11&lt;br /&gt;
||ক্লাস মেথড&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:14&lt;br /&gt;
|| অ্যাক্সেসৰ মেথড&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:15&lt;br /&gt;
||ইয়াত আমি ব্যবহৃত কৰিছো উবুন্টু সংস্কৰণ 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:19&lt;br /&gt;
||Ruby1.9.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:22&lt;br /&gt;
||টিউটৰিয়েলটো অনুসৰণ কৰিবলৈ আপোনাৰ কার্যকৰ ইন্টাৰনেট সংযোগ প্রয়োজন।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:27&lt;br /&gt;
||আপোনি লিনাক্স কমান্ড, টার্মিনাল আৰু টেক্সট এডিটৰ সম্পর্কে জানা দৰকাৰ।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:31&lt;br /&gt;
||নহলে প্রাসঙ্গিক টিউটৰিয়েলৰ বাবে আমাৰ ওয়েবসাইটত যাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:36&lt;br /&gt;
||আৰম্ভ কৰাৰ পূর্বে, পূর্বে নির্মিত “ttt” ডাইৰেক্টৰি পুনৰায় কল কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:41&lt;br /&gt;
||সেই ডাইৰেক্টৰিত যাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
||তাৰপিছত ৰুবি টিউটৰিয়েলত।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:47&lt;br /&gt;
||oop-methods নামৰ এটা ডাইৰেক্টৰি তৈয়াৰ কৰক আৰু এইটোত cd ৰাখক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:54&lt;br /&gt;
||ইনস্ট্যান্স মেথড কি?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
||ইনস্ট্যান্স মেথড সেই মেথড হয় যি ক্লাসৰ সকলো ইনস্ট্যান্সত উপলব্ধ।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:03&lt;br /&gt;
||পূর্বে আমি শিকিছো যে ক্লাসৰ অবজেক্ট বা ইনস্ট্যান্স কিভাবে তৈয়াৰ কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:09&lt;br /&gt;
||বেসিক লেভেল ৰুবি টিউটৰিয়েলত প্রদর্শিত geditত এটা নতুন ফাইল তৈয়াৰ কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:14&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ নাম দিয়ক instance_methods.rb&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||আমাৰ উচৰত ইনস্ট্যান্স মেথড বাস্তবায়নৰ এটা উদাহৰণ আছে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:24&lt;br /&gt;
||আপোনি টিউটৰিয়েল ৰখাব পাৰে আৰু পিছত কোড লিখিব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:29&lt;br /&gt;
||আমি এই উদাহৰণত Product নামৰ ক্লাস সঙ্গায়িত কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||মই ইনস্ট্যান্স ভ্যাৰিয়েবল &amp;quot;name&amp;quot; আৰু &amp;quot;price&amp;quot; ইনিসিয়েলাইজ কৰিবলৈ initialize মেথড কল কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
||লগতে &amp;quot;name&amp;quot; আৰু &amp;quot;price&amp;quot; নামৰ ইনস্ট্যান্স মেথড সঙ্গায়িত কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||তাৰ প্রত্যেকটো যথাক্রমে &amp;quot;name&amp;quot; আৰু &amp;quot;price&amp;quot; ইনস্ট্যান্স ভ্যাৰিয়েবলক উভতাই দিয়ে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||ইনস্ট্যান্স মেথড এটা স্বাভাবিক মেথডৰ নিচিনা সংজ্ঞায়িত হৈছে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:58&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ আগত আমি ৰুবিত methods  তৈয়াৰ কৰা শিকিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||শীঘ্রেই, এই মেথডত সকলো ইনস্ট্যান্সত কিভাবে উপলব্ধ তাক চাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:07&lt;br /&gt;
||এতিয়া আমাৰ উচৰত থকা যুক্তি(logic) সম্পাদন কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:11&lt;br /&gt;
||ইয়াত, মই এটা প্রোডাক্ট অবজেক্টক ইনিসিয়েলাইজ কৰি তাৰ নাম product_object_1 দিছো.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:18&lt;br /&gt;
||মই এইটোক name ভ্যালু দি  আৰু price ভ্যালু হিসাবে ইনিসিয়েলাইজ কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:24&lt;br /&gt;
||ইনিসিয়েলাইজৰ ব্লকে ভ্যালুক ইনস্ট্যান্স ভ্যাৰিয়েবল @name আৰু @price ত পাস কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:31&lt;br /&gt;
||এতিয়া, এই প্রোডাক্ট ইনস্ট্যান্স বা অবজেক্টে ইনস্ট্যান্স মেথড name আৰু price ব্যবহাৰ কৰিব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:37&lt;br /&gt;
||এই পদ্ধতিক ইন্ভোক কৰাত, আমি ইনস্ট্যান্স ভ্যাৰিয়েবলত সংৰক্ষিত মান পাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:43&lt;br /&gt;
||এতিয়া এই কোডটোক এক্সিকিউট কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||টার্মিনেলত যাওক আৰু লিখক ruby instance_methods.rb আৰু আউটপুট চাবলৈ এন্টাৰ টিপক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||আপোনি দেখিব পাৰে যে এইটোৱে অবজেক্টৰ সৈতে ইনিসিয়েলায়জ কৰা মানক প্রিন্ট কৰিব।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:02&lt;br /&gt;
||যেনে, ল্যাপটপ আৰু 35,000.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:07&lt;br /&gt;
||ইয়াৰপিছত, অন্য ইনস্ট্যান্স বা অবজেক্টক ইনিসিয়েলাইজ কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:12&lt;br /&gt;
||এই অবজেক্টৰ নাম দিয়ক product_object_2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||এইবাৰ, name আৰু price ৰ বাবে ভিন্ন সেটৰ মান দিয়ক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:23&lt;br /&gt;
||এতিয়া এই অবজেক্টৰ বাবে &amp;quot;name&amp;quot; আৰু &amp;quot;price&amp;quot;  ইনস্ট্যান্স মেথড কল কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ পিছত টার্মিনেললৈ উভতি যাও আৰু আগৰ মতেই কোড এক্সিকিউট কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:41&lt;br /&gt;
||আপোনি লক্ষ্য কৰিব যে এইটোৱে সফলভাবে এক্সিকিউট কৰে আৰু এইটোৱে নতুন মানক প্রিন্ট কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||এইটোৱে প্রমান কৰে যে ইনস্ট্যান্স মেথড ক্লাস প্রোডাক্টৰ সকলো অবজেক্টত উপলব্ধ আছে।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:55&lt;br /&gt;
||এতিয়া আপোনি নিজৰ ইনস্ট্যান্স মেথড লিখিবলৈ সক্ষম হোৱা উচিত।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||ইয়াৰপিছত চাও যে ক্লাস মেথড কি।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Class মেথডস হল সেই মেথড যি মাত্র ক্লাসত উপলব্ধ হয়।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:09&lt;br /&gt;
||এই মেথডসবোৰ  ক্লাসৰ ইনস্ট্যান্সত উপলব্ধ নহয়।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:14&lt;br /&gt;
||আপোনি  ক্লাস মেথডসক ভিন্ন উপায়েৰে সঙ্গায়িত কৰিব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:16&lt;br /&gt;
||এটা উদাহৰণ চাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:18&lt;br /&gt;
||বেসিক লেভেল ৰুবি টিউটৰিয়েলত প্রদর্শিত gedit ত এটা নতুন ফাইল তৈয়াৰ কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:24&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ নাম দিয়ক class_methods.rb&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:28&lt;br /&gt;
||মোৰ উচৰত  ক্লাস মেথডসৰ কার্য উদাহৰণ আছে। &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:32&lt;br /&gt;
||আপোনি টিউটৰিয়েলটো ৰখাই এই কোডটো লিখিব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:36&lt;br /&gt;
||মই আগৰ মতেই এটা প্রোডাক্ট ক্লাস সঙ্গায়িত কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:40&lt;br /&gt;
||মই আগৰ মতেই এটা ইনিসিয়েলাইজৰক কল কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:44&lt;br /&gt;
||যদিও, এই সময়ত মই description নামৰ এটা অতিৰিক্ত আর্গুমেন্ট যোগ কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
||মই ইনস্ট্যান্স ভ্যাৰিয়েবলৰ নিচিনা ভ্যালুক ধৰি ৰাখিবলৈ আগৰ ক্লাস ভ্যাৰিয়েবলও ব্যবহাৰ কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:55&lt;br /&gt;
||এই ক্লাসে আপোনাক ক্লাস মেথড সঙ্গায়িত কৰাৰ 3 টা বিভিন্ন উপায় প্রদর্শন কৰিব।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:01&lt;br /&gt;
||name ৰ বাবে ক্লাস মেথড ডিক্লাৰেশন চাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||ইয়াত, এইটোক  ক্লাস নেম Product ব্যবহাৰ কৰি সংজ্ঞায়িত কৰা হৈছে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||তাৰপিছত, দ্বিতীয়  ক্লাস মেথড ডিক্লাৰেশন চাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:14&lt;br /&gt;
||ইয়াত মই self কীওয়ার্ড ব্যবহাৰ কৰিছো।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:18&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ পিছত,  ক্লাস মেথডস সঙ্গায়িত কৰাৰ তৃতীয় উপায় চাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:23&lt;br /&gt;
||এতিয়া এই ক্লাস মেথডস সম্পাদন কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:27&lt;br /&gt;
||প্রথমে আগৰ মতে Product এৰ অবজেক্ট এটা ইনিসিয়েলাইজ কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
||এই সময়ত আমি বর্ণনৰ(description) বাবে এটা মান ও প্রদান কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||এতিয়া ইয়াত দেখোৱাৰ দৰে  ক্লাস মেথডস ইন্ভোক কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:42&lt;br /&gt;
||এতিয়া, কোডক এক্সিকিউট কৰি আৰু আউটপুট চাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:47&lt;br /&gt;
||টার্মিনেলত যাওক আৰু আগৰ মতেই কোডক এক্সিকিউট কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
||আপোনি লক্ষ্য কৰিব যে এইটোৱে নাম, প্রাইস আৰু ডেসক্রিপশনৰ মান প্রিন্ট কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:59&lt;br /&gt;
||এতিয়া আপোনি আপোনাৰ নিজৰ ক্লাস মেথডস লিখিবলৈ সক্ষম হব।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:03&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ পিছত আমি accessor মেথডস কি চাম।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:07&lt;br /&gt;
||ৰুবিয়ে ক্লাসত সংজ্ঞায়িত ডেটা অ্যাক্সেস কৰিবলৈ accessor মেথডস ব্যবহাৰ কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||accessor মেথডস, setter মেথডস আৰু getter মেথডস দ্বাৰা নির্মিত।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:18&lt;br /&gt;
||setter মেথডসে ভ্যালু সেট কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:22&lt;br /&gt;
||Getter methodএ সেই ভ্যালুক প্রাপ্ত কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
||ৰুবিয়ে এই মেথড ঘোষিত কৰিবলৈ attr_accessor শব্দ ব্যবহাৰ কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:31&lt;br /&gt;
||এতিয়া accessor মেথডস এৰ উদাহৰণ চাও।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||বেসিক লেভেল ৰুবি টিউটৰিয়েলত প্রদর্শিত geditত এটা নতুন ফাইল তৈয়াৰ কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:39&lt;br /&gt;
||ইয়াৰ নাম দিয়ক accessor_methods.rb&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:43&lt;br /&gt;
||মোৰ উচৰত accessor মেথডস সম্পাদনৰ কার্যৰত উদাহৰণ আছে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:47&lt;br /&gt;
||আপোনি টিউটৰিয়েল ৰখাই কোড লিখি যাব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:52&lt;br /&gt;
||মই এই উদাহৰণত, Product নামৰ এটা ক্লাস সঙ্গায়িত কৰিছো।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:56&lt;br /&gt;
||মই name আৰু price এৰ বাবে attr_accessor ঘোষিত কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:01&lt;br /&gt;
||এইটোৱে যি এই ধৰনৰ মেথডস ব্যবহাৰ কৰাৰ প্রয়োজনীয় উপায় হয়। &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:05&lt;br /&gt;
||এতিয়া এইটোক ক্রিয়াত কৰা যাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:07&lt;br /&gt;
||মই এটা Product অবজেক্ট ইনিসিয়েলাইজ কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
||তাৰপিছত, মই Product অবজেক্টৰ নাম আৰু প্রাইস সেট কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||এইটো সম্ভব কাৰণ Attr_declaration, ডিফল্টৰুপে, মান নির্ধাৰণৰ বাবে মেথডস তৈয়াৰ কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:22&lt;br /&gt;
||name আৰু price এৰ বাবে getter মেথডস ব্যবহাৰ কৰি তাৰপিছত মান প্রিন্ট কৰাৰ চেষ্টা কৰিছো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:28&lt;br /&gt;
||এই getter মেথডস ও attr_accessor ঘোষিত কৰি উত্পন্ন কৰা হৈছে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||এতিয়া আগৰ মতেই কোড এক্সিকিউট কৰো।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:40&lt;br /&gt;
||আপোনি লক্ষ্য কৰিব যে এইটোৱে সেট কৰা মানক প্রিন্ট কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:44&lt;br /&gt;
||এতিয়া, আপোনি আপোনাৰ নিজৰ accessor মেথড লিখিবলৈ সক্ষম হব।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:50&lt;br /&gt;
||উল্লেখ্য যে accessor মেথড ডিফল্টৰুপে ইনস্ট্যান্স মেথডস হয়।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||এইভাবে সেইবোৰ Product ক্লাসৰ ভিন্ন ইনস্ট্যান্সৰ দ্বাৰা এক্সেস কৰা যাব পাৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:00&lt;br /&gt;
||এই টিউটৰিয়েলত আমি শিকিছো: ইনস্ট্যান্স মেথডস, ক্লাস মেথডস আৰু অ্যাক্সেসৰ মেথডস।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:06&lt;br /&gt;
||নির্দেশিত কাম হিসাবে: Temperature নামৰ ক্লাসক সঙ্গায়িত কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:10&lt;br /&gt;
||ৰুবিৰ অ্যাক্সেসৰ মেথড সিনট্যাক্স ব্যবহাৰ কৰি এটা ইনস্ট্যান্স মেথড লিখক	।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:15&lt;br /&gt;
||এই মেথডে প্রদত্ত ফাৰেনহাইটৰ বাবে সেলসিয়াস নিৰুপণ কৰা উচিত।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:20&lt;br /&gt;
||এই লিঙ্কত উপলব্ধ ভিডিওটো চাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:23&lt;br /&gt;
||এইটোৱে প্রকল্পক সাৰসংক্ষেপে বোঝায়।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:26&lt;br /&gt;
||ভাল ব্যান্ডউইডথ না থাকলে ভিডিওটি ডাউনলোড কৰেচাওক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:30&lt;br /&gt;
||স্পোকেন টিউটৰিয়েল প্রকল্প দল&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:31&lt;br /&gt;
||কর্মশালাৰ আয়োজন কৰে।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:34&lt;br /&gt;
||অনলাইন পরীক্ষা পাস কৰলে প্রশংসাপত্র দেয়।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:38&lt;br /&gt;
||বিস্তাৰিত তথ্যৰ বাবে contact@spoken-tutorial.org তে ইমেল কৰক।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:44&lt;br /&gt;
||স্পোকেন টিউটৰিয়েল প্রকল্প Talk to a Teacher প্রকল্পেৰ অংশবিশেষ।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:48&lt;br /&gt;
||এটি ভাৰত সৰকাৰেৰ ICT, MHRD এৰ জাতীয় শিক্ষা মিশন দ্বাৰা সমর্থিত।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:55&lt;br /&gt;
||এই বিষয়ে বিস্তাৰিত তথ্য এই লিঙ্কে প্রাপ্তিসাধ্য, spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:03&lt;br /&gt;
||আই আই টি বম্বেৰ পৰা মই মৌচুমী মেধি এতিয়া আপোনাৰ পৰা বিদায় লৈছো। অংশগ্রহনৰ বাবে ধন্যবাদ।&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mousumi</name></author>	</entry>

	</feed>