<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC2%2FVariables-in-Ruby%2FOriya</id>
		<title>Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC2%2FVariables-in-Ruby%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-21T19:12:14Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya&amp;diff=37372&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 06:50, 10 June 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya&amp;diff=37372&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-10T06:50:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 06:50, 10 June 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 133:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 133:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 02:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 02:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଏଥି ପାଇଁ&lt;/del&gt;, ତାହାକୁ କେବଳ ଗୋଟିଏ ନୂଆ ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରନ୍ତୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଏଥିପାଇଁ&lt;/ins&gt;, ତାହାକୁ କେବଳ ଗୋଟିଏ ନୂଆ ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରନ୍ତୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 02:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 02:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଚାଲନ୍ତୁ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଏଥି ପାଇଁ&lt;/del&gt;, ଭେରିଏବଲ୍ var1କୁ ଗୋଟିଏ string ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରିବା &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଚାଲନ୍ତୁ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ଏଥିପାଇଁ&lt;/ins&gt;, ଭେରିଏବଲ୍ var1କୁ ଗୋଟିଏ string ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରିବା &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya&amp;diff=37371&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:02 | ବନ୍ଧୁଗଣ, Variables in Ruby ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Variables-in-Ruby/Oriya&amp;diff=37371&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-10T06:49:40Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- |  00:02 | ବନ୍ଧୁଗଣ, Variables in Ruby ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
| ବନ୍ଧୁଗଣ, Variables in Ruby ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୁ ସ୍ୱାଗତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ରେ ଆମେ ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:09&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲ୍ କ’ଣ? Rubyରେ ଡାଇନାମିକ୍ ଟାଇପିଙ୍ଗ୍&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲର ଘୋଷଣା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:15&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲର ପ୍ରକାରରେ ରୂପାନ୍ତର &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:18   &lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲର ସ୍କୋପ୍ କ’ଣ?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲର ପ୍ରକାର&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:23&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ: Ubuntu Linux 12.04 OS,  Ruby 1.9.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:32&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ଅନୁସରଣ ପାଇଁ, ଆପଣଙ୍କର Linuxର ଟର୍ମିନଲ୍ ଉପରେ ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| ଆପଣ, irb ସହିତ ମଧ୍ୟ ସୁପରିଚିତ ଥିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:41&lt;br /&gt;
| ଯଦି ନୁହେଁ, ତେବେ ସମ୍ପର୍କିତ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ, ଦୟାକରି ଆମ ୱେବସାଇଟ୍ ଦେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:47&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ, ଭେରିଏବଲ୍ ଗୋଟିଏ କ’ଣ, ମୁଁ ବର୍ଣ୍ଣନା କରିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଭାଲ୍ୟୁ କୁ ଷ୍ଟୋର୍ କରିବା ପାଇଁ ଭେରିଏବଲ୍ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲ୍ ଗୋଟିଏ ରେଫରେନ୍ସ, ଯାହାକୁ ଆସାଇନ୍ କରାଯାଇପାରେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
| ମନେରଖନ୍ତୁ, Ruby ଭେରିଏବଲଗୁଡିକ କେସ୍ ସେନସିଟିଭ୍ ଅଟନ୍ତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:04&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲଗୁଡିକର ନାମ ଅର୍ଥପୂର୍ଣ୍ଣ ହେବା ଆବଶ୍ୟକ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07 &lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲ୍ ନାମରେ କେବଳ ଲୋୱରକେସ୍ ଲେଟର୍, ସଂଖ୍ୟା, ଅଣ୍ଡରସ୍କୋରଗୁଡିକ ରହିପାରେ. ଯେପରି: first_name&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:20&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଡାଇନାମିକ୍ ଟାଇପିଙ୍ଗ୍ କ’ଣ, ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:23&lt;br /&gt;
| Ruby ହେଉଛି ଏକ ଡାଇନାମିକ ଟାଇପ୍ ଲାଙ୍ଗୁଏଜ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:27&lt;br /&gt;
| ଏହାର ଅର୍ଥ, ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲ ସୃଷ୍ଟି କଲା ସମୟରେ ଡାଟା ଟାଇପର ଘୋଷଣା ଆବଶ୍ୟକ ହୁଏ ନାହିଁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:34&lt;br /&gt;
| ଆସାଇନମେଣ୍ଟ୍ ସମୟରେ, Ruby interpreter ଡାଟା ଟାଇପ ନିର୍ଦ୍ଧାରଣ କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ, Ruby ରେ କିପରି ଭେରିଏବଲର ଘୋଷଣା କରାଯାଏ, ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:45&lt;br /&gt;
| Ctrl, Alt ଓ T କୀ କୁ ଏକସଙ୍ଗେ ଦାବି, ଟର୍ମିନଲ୍ ଖୋଲନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:51 &lt;br /&gt;
| ସ୍କ୍ରୀନ୍ ଉପରେ ଗୋଟିଏ ଟର୍ମିନଲ୍ ୱିଣ୍ଡୋ ଦେଖା ଦେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
|  ବର୍ତ୍ତମାନ, irb ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:57&lt;br /&gt;
| ଇଣ୍ଟରାକ୍ଟିଭ୍ Ruby କୁ ଲଞ୍ଚ୍ କରିବା ପାଇଁ, Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:02&lt;br /&gt;
|  ବର୍ତ୍ତମାନ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: var1 ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ 10  ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:09&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ, var1ନାମକ ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲ୍ ଘୋଷଣା ହୋଇଛି ଏବଂ ଏହାକୁ ଭାଲ୍ୟୁ 10 ଆସାଇନ୍ କରାଯାଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, ଇଣ୍ଟରପ୍ରିଟର୍ ଦ୍ୱାରା ପ୍ରଦାନ ହୋଇଥିବା ଡାଟା ଟାଇପ୍, ଇଣ୍ଟିଜର୍ କି ନୁହେଁ ଯାଞ୍ଚ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ, var1 ଡଟ୍ kind_(ଅଣ୍ଡରସ୍କୋର୍) of (?) ପ୍ରଶ୍ନବାଚକ ଚିହ୍ନ, ଇଣ୍ଟିଜର୍ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:37&lt;br /&gt;
|  ଆମେ ଆଉଟପୁଟ୍ ଭାବେ true ପାଇବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:39&lt;br /&gt;
| Rubyରେ ଆପଣ ଭେରିଏବଲର ପ୍ରକାରକୁ ଡାଇନାମିକାଲୀ ବଦଳାଇପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:44&lt;br /&gt;
| ଏଥି ପାଇଁ, ତାହାକୁ କେବଳ ଗୋଟିଏ ନୂଆ ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:47&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ ଏଥି ପାଇଁ, ଭେରିଏବଲ୍ var1କୁ ଗୋଟିଏ string ଭାଲ୍ୟୁ ଆସାଇନ୍ କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:53&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: var1 ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ, ଡବଲ୍ କ୍ୱୋଟ୍ ମଧ୍ୟରେ hello ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02  &lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, ଆସାଇନ ହୋଇଥିବା ଭେରିଏବଲର ପ୍ରକାରକୁ ଯାଞ୍ଚ କରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:06&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ:  var1 ଡଟ୍ class &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:12&lt;br /&gt;
| Class ମେଥଡ୍, ଭେରିଏବଲଟି କେଉଁ କ୍ଲାସର, ଆମକୁ ଜଣାଇଥାଏ. ବର୍ତ୍ତମାନ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:20&lt;br /&gt;
|  String ଭାବେ ଆମେ ଆଉଟପୁଟ୍ ପାଉ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Ruby, ଭେରିଏବଲ୍ ଟାଇପ୍ integer ରୁ stringକୁ ଅଟୋମାଟିକ୍ ବଦଳାଇଦେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   03:29&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଆମେ, କିପରି ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲର ଭାଲ୍ୟୁ ବିଭିନ୍ନ ପ୍ରକାରକୁ ରୂପାନ୍ତର ହୁଏ, ଦେଖିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| slide କୁ ଫେରିଆସନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:38 &lt;br /&gt;
| Ruby ଭେରିଏବଲ୍ କ୍ଲାସଗୁଡିକରେ, ସେମାନଙ୍କର ଭାଲ୍ୟୁକୁ ବିଭିନ୍ନ ପ୍ରକାରକୁ ରୁପାନ୍ତର କରିବା ପାଇଁ, ଅନେକ ମେଥଡ୍ ଅଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
| ମେଥଡ୍ to_i, ଭେରିଏବଲ୍ କୁ integerରେ ରୂପାନ୍ତର କରିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
| ମେଥଡ୍ to_f, ଭେରିଏବଲ୍ କୁ floating point value ରେ ରୂପାନ୍ତର କରିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:57&lt;br /&gt;
| ମେଥଡ୍ to_s, ଭେରିଏବଲ୍ କୁ string ରେ ରୂପାନ୍ତର କରିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:03&lt;br /&gt;
| ମେଥଡ୍ to_s, number base କୁ ଗୋଟିଏ ଆର୍ଗୁମେଣ୍ଟ୍ ଭାବେ ଗ୍ରହଣ କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| ରୂପାନ୍ତର, ଏହି ନମ୍ବର୍ ବେସ୍ ଉପରେ ନିର୍ଭର କରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ, ଏହି ମେଥଡଗୁଡିକୁ ପରୀକ୍ଷା କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:15&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଯା’ନ୍ତୁ.  ପ୍ରଥମେ ଟର୍ମିନଲକୁ କ୍ଲିୟର୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:21&lt;br /&gt;
| irb କନସୋଲକୁ କ୍ଲିୟର୍ କରିବା ପାଇଁ, Ctrl, L ଦାବନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:25&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: y ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ 20 ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ, y ନାମକ ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲ୍ ଘୋଷଣା କରନ୍ତୁ ଏବଂ ଏହାକୁ ଗୋଟିଏ ଭାଲ୍ୟୁ 20 ଆସାଇନ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:39&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଆମେ, to ଅଣ୍ଡରସ୍କୋର୍ f ମେଥଡ୍ ବ୍ୟବହାର କରି, yକୁ ଗୋଟିଏ floating point value ରେ ରୂପାନ୍ତର କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: y ଡଟ୍ ଟୁ ଅଣ୍ଡରସ୍କୋର୍ f ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:55&lt;br /&gt;
|  ଆମେ float ଭାବେ ଭାଲ୍ୟୁ ପାଇବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:57&lt;br /&gt;
|  ବର୍ତ୍ତମାନ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ:  y ଡଟ୍ ଟୁ ଅଣ୍ଡରସ୍କୋର୍ s ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଆଉଟପୁଟ୍ ଭାବେ, ଡବଲ୍ କ୍ଵୋଟ୍ ମଧ୍ୟରେ 20 ପାଇବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲ୍ y କୁ, ବାଇନାରୀରେ ରୂପାନ୍ତର କରିବା ପାଇଁ, to_s ମେଥଡରେ ନମ୍ବର୍ ବେସକୁ 2 ଭାବେ ଦିଅନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:18&lt;br /&gt;
| ପୂର୍ବ କମାଣ୍ଡ୍ ପାଇବା ପାଇଁ, ଅପ୍-ଆରୋ କୀ କୁ ଦାବନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   05:22&lt;br /&gt;
|  ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: ବ୍ରାକେଟ୍ ଆରମ୍ଭ 2 ବ୍ରାକେଟ୍ ଶେଷ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଆଉଟପୁଟ୍, ବାଇନାରୀ ଆକାରରେ ପାଇବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| ସେହିଭଳି, ସଂଖ୍ୟାର ଆଧାରକୁ 8 କିମ୍ବା 16ରେ ପରିବର୍ତ୍ତନ କରି ଆପଣ ଭେରିଏବଲ୍ y କୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
| octal କିମ୍ବା hexadecimal ରେ ରୂପାନ୍ତର କରିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:44&lt;br /&gt;
|  slide କୁ ଫେରିଆସନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଆମେ, ଗୋଟିଏ ଭେରିଅବଲ୍ ସ୍କୋପ୍ କ’ଣ, ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:51&lt;br /&gt;
| ସ୍କୋପର ପରିଭାଷା ହେଉଛି, ଏକ ଭେରିଏବଲ୍ କୁ ଗୋଟିଏ ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ ମଧ୍ୟରେ କେଉଁଠି ବି ଆକ୍ସେସ କରିହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
| Rubyରେ ଭେରିଏବଲ୍ ସ୍କୋପ୍ ହେଉଛି ଚାରି ପ୍ରକାରର:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:00&lt;br /&gt;
| ଲୋକାଲ୍, ଗ୍ଲୋବାଲ୍ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:02&lt;br /&gt;
| ଇନଷ୍ଟାନ୍ସ ଓ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:04&lt;br /&gt;
| କ୍ଲାସ୍&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:06&lt;br /&gt;
| ପ୍ରତ୍ୟେକ ଭେରିଏବଲ୍ ଟାଇପ୍, ଭେରିଏବଲ୍ ନାମ ଆରମ୍ଭରେ, ଗୋଟିଏ ସ୍ଵତନ୍ତ୍ର କ୍ୟାରେକ୍ଟର୍ ବ୍ୟବହାର କରି ଘୋଷିତ ହୋଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| $, global ଭେରିଏବଲର ପ୍ରତୀରୂପ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18 &lt;br /&gt;
| ଲୋୱର୍ କେସ୍ ଲେଟର୍ ଓ ଅଣ୍ଡରସ୍କୋର୍, ଗୋଟିଏ ଲୋକାଲ ଭେରିଏବଲର ପ୍ରତୀରୂପ ଅଟନ୍ତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:25&lt;br /&gt;
| @, ଗୋଟିଏ instance ଭେରିଏବଲର ପ୍ରତୀରୂପ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:29&lt;br /&gt;
| ଦୁଇଟି @@ ଚିହ୍ନ, ଗୋଟିଏ class ଭେରିଏବଲର ପ୍ରତୀରୂପ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:33&lt;br /&gt;
| ଅପର୍ କେସ୍ ଲେଟରଗୁଡିକ, constant ର ପ୍ରତୀରୂପ ଅଟନ୍ତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| ଅନ୍ୟ ଏକ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ, ଏହା ବିଷୟରେ, ଆମେ ସବିଶେଷ ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
|  ଏହା ଆମକୁ ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ସମାପ୍ତିକୁ ଆଣେ. ସଂକ୍ଷିପ୍ତରେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ ଶିଖିଲେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:51&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲକୁ ଘୋଷଣା କରିବା, ଉଦାହରଣସ୍ୱରୂପ, var1=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:56&lt;br /&gt;
| to_f ଓ to_s ମେଥଡ ବ୍ୟବହାର କରି, ଭେରିଏବଲର ପ୍ରକାରକୁ ବଦଳାଇବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
| ବିଭିନ୍ନ ପ୍ରକାରର ଭେରିଏବଲ୍ ସ୍କୋପ୍&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
| ଏକ ଆସାଇନମେଣ୍ଟ ଭାବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲ୍ ଘୋଷଣା କରନ୍ତୁ ଏବଂ octal ଓ hexadecimal ଆକାରକୁ ରୂପାନ୍ତର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:14&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଥିବା ଭିଡିଓକୁ ଦେଖନ୍ତୁ,  http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:17&lt;br /&gt;
| ଏହା ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟକୁ ସାରାଂଶିତ କରେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:20&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆପଣଙ୍କର ଭଲ ବ୍ୟାଣ୍ଡୱିଡଥ୍ ନାହିଁ, ଏହାକୁ ଡାଉନଲୋଡ୍ କରିଦେଖିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:24&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
| ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:34&lt;br /&gt;
| ଅଧିକ ବିବରଣୀ ପାଇଁ ଦୟାକରି contact@spoken-tutorial.orgକୁ ଲେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:41&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଟକ୍ ଟୁ ଏ ଟିଚର୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର ଏକ ଅଂଶ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
| ଏହା ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର ICT ମାଧ୍ୟମରେ ରାଷ୍ଟ୍ରୀୟ ସାକ୍ଷରତା ମିଶନ୍ ଦ୍ୱାରା ସମର୍ଥିତ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
| ଏହି ମିଶନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କ (spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro)ରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:57&lt;br /&gt;
| ଆଇଆଇଟି ବମ୍ୱେ ତରଫରୁ, ପ୍ରଦୀପ ମହାପାତ୍ରଙ୍କ ସହ ମୁଁ ପ୍ରଭାସ ତ୍ରିପାଠୀ ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି. ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ ଧନ୍ୟବାଦ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	</feed>