<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC2%2FLogical-and-other-Operators%2FNepali</id>
		<title>Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Ruby%2FC2%2FLogical-and-other-Operators%2FNepali"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-29T21:39:14Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=35958&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 06:28, 17 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=35958&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-17T06:28:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;amp;diff=35958&amp;amp;oldid=15854&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=15854&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 08:53, 19 August 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=15854&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-08-19T08:53:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 08:53, 19 August 2014&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 43:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 43:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.45&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.45&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| र '''True''' वा '''&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Wrong&lt;/del&gt;''' मान फिर्ता गर्छ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| र '''True''' वा '''&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;False&lt;/ins&gt;''' मान फिर्ता गर्छ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=15554&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira at 09:15, 8 August 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=15554&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-08-08T09:15:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;amp;diff=15554&amp;amp;oldid=14436&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=14436&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 07:39, 17 July 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=14436&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-07-17T07:39:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;amp;diff=14436&amp;amp;oldid=12546&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=12546&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira at 06:55, 2 July 2014</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=12546&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-07-02T06:55:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 06:55, 2 July 2014&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 10:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 10:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.09&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.09&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लोजिकल &lt;/del&gt;अपरेटरहरु'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लाजिकल &lt;/ins&gt;अपरेटरहरु'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 37:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 37:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.38&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.38&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लजिकल &lt;/del&gt;अपरेटरहरुलाई '''बुलियन अपरेटर''' पनि भनिन्छ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लाजिकल &lt;/ins&gt;अपरेटरहरुलाई '''बुलियन अपरेटर''' पनि भनिन्छ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.42&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.42&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 46:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 46:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लजिकल &lt;/del&gt;अपरेटरहरू &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;लाजिकल &lt;/ins&gt;अपरेटरहरू &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.51&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00.51&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=12412&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira: Created page with '{| border=1 || ''Time''' || '''Narration''' |- | 00.02 |'''Logical &amp; Other Operators''' स्पोकन ट्यूटोरियलमा स्वागत छ  |- | 00.06…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Ruby/C2/Logical-and-other-Operators/Nepali&amp;diff=12412&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-06-30T07:48:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- | 00.02 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Logical &amp;amp; Other Operators&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; स्पोकन ट्यूटोरियलमा स्वागत छ  |- | 00.06…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| ''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.02&lt;br /&gt;
|'''Logical &amp;amp; Other Operators''' स्पोकन ट्यूटोरियलमा स्वागत छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.06&lt;br /&gt;
| यो ट्यूटोरियलमा हामीले सिक्ने छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.09&lt;br /&gt;
| '''लोजिकल अपरेटरहरु'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.11&lt;br /&gt;
| '''Parallel assignment'''  र &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.13&lt;br /&gt;
| '''रेन्ज अपरेटरहरु'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00.15&lt;br /&gt;
| यहाँ, हामी प्रयोग गर्दै छौ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00.17&lt;br /&gt;
| '''उबुन्टु लिनक्स संस्करण १२.०४''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.20&lt;br /&gt;
|  '''रुबी १. ९.३''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.23&lt;br /&gt;
| यो ट्यूटोरियल अनुसरण गर्न, तपाईसँग '''लिनक्स''' मा '''टर्मिनल''' र '''टेक्स्ट एडिटर''' प्रयोग गर्ने ज्ञान हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.29&lt;br /&gt;
| तपाई '''irb''' सँग पनि परिचित हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.33&lt;br /&gt;
| होइन भने, सान्दर्भिक ट्यूटोरियलको लागि कृपया हाम्रो वेबसाइट हेर्नुहोस्   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.38&lt;br /&gt;
|लजिकल अपरेटरहरुलाई '''बुलियन अपरेटर''' पनि भनिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.42&lt;br /&gt;
| किनकी तिनीहरूले अभिव्यक्तिको खण्डहरु जाच्छन् &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.45&lt;br /&gt;
| र '''सही''' वा ''' गलत''' मान फिर्ता गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.48&lt;br /&gt;
| लजिकल अपरेटरहरू &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.51&lt;br /&gt;
| ''' दोहोरो एम्पर्स्यांड (&amp;amp;&amp;amp;)''' मतलब '''(and)''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.54&lt;br /&gt;
| ''' दोहोरो पाइप''' मतलब  '''(or)''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00.56&lt;br /&gt;
| '''उद्गार(!)''' मतलब '''(not)''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.00&lt;br /&gt;
| '''&amp;amp;&amp;amp; (दोहोरो एम्पर्स्यांड)''' र '''and''' ''' ले दुवै अभिव्यक्तिहरु सही भएमा मुल्यांकन सहि हुनेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.07&lt;br /&gt;
| यदि पहिलो अभिव्यक्ति सहि भएमा दोस्रो मूल्यांकन हुनेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.12&lt;br /&gt;
| दुईमा भएको भिन्नता भनेको प्राथमिकता हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.15&lt;br /&gt;
| '''and''' को चिन्ह मतलब '''&amp;amp;&amp;amp; (दोहोरो एम्पर्स्यांड)''' को प्राथमिकता उच्च छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.20&lt;br /&gt;
| अब केहि उदाहरणहरू हेरौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.22&lt;br /&gt;
| हामी यसको लागि '''irb''' प्रयोग गर्ने छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01.25&lt;br /&gt;
| '''Ctrl, Alt र T''' कीहरू एक् साथ थिचेर '''टर्मिनल''' खोलौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01.31&lt;br /&gt;
| '''irb''' टाइप गरौ र '''इन्टर्एक्टिभ रुबी''' सुरु गर्न इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01.36&lt;br /&gt;
| टाइप गरौ, ''' 3 greater than 2 स्पेस दोहोरो एम्पर्स्यांड स्पेस 4 less than 5''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.47&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01.49&lt;br /&gt;
| हामी सही आउटपुट प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.53&lt;br /&gt;
| यहाँ, '''एक्सप्रेसन1''' मतलब 3&amp;gt;2 सही छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01.59&lt;br /&gt;
|'''एक्सप्रेसन2''' मतलब 4&amp;lt;5 पनि सही छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.03&lt;br /&gt;
| दुवै अभिव्यक्तिहरू सही भएकोले हामी सही आउटपुट प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.08&lt;br /&gt;
| अब अघिल्लो कमान्ड प्राप्त गर्न '''अप एरो''' की थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.12&lt;br /&gt;
| र दोहोरो एम्पर्स्यांड चिन्हलाई '''and''' शब्दले बदलौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.17&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.19&lt;br /&gt;
| हामीले उहिँ परिणाम प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.22&lt;br /&gt;
| अब पुन अघिल्लो कमान्ड प्राप्त गर्न '''अप एरो''' कि थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02.27&lt;br /&gt;
| '''एक्सप्रेसन 1''' मा '''greater than''' चिन्हलाई '''less than'''चिन्हले बदलौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.32&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02.35&lt;br /&gt;
| हामी आउटपुट '''false''' प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.38&lt;br /&gt;
| '''3&amp;lt;2''' गलत भएकोले यसो हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02.43&lt;br /&gt;
| पहिलो अभिव्यक्ति गलत छ, दोस्रो अभिव्यक्तिको मुल्यांकन हुने छैन &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.49&lt;br /&gt;
| ल अब, हामी आउटपुट “false” प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.53&lt;br /&gt;
| यदि कुनैपनि अभिव्यक्ति सहि छ भने '''दोहोरो पाइप''' र '''or'''ले सही मुल्यांकन गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02.59&lt;br /&gt;
| यदि पहिलो गलत छ भने दोस्रो अभिव्यक्ति मात्र मुल्यांकन हुनेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.04&lt;br /&gt;
|यी दुई रुपमा भिन्नता भनेको प्राथमिकता हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.07&lt;br /&gt;
| '''or''' को चिन्ह मतलब '''दोहोरो पाइप''' को प्राथमिकता उच्च हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.11&lt;br /&gt;
| अब, केहि उदाहरणहरू गरेर हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.15&lt;br /&gt;
|''' 10 greater than 6 space double pipe space 12 less than 7'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.23&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.26&lt;br /&gt;
| हामी आउटपुट सही प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.29&lt;br /&gt;
| यहाँ एक्सप्रेसन 1 जस्तै ''10&amp;gt;6''' सही छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.35&lt;br /&gt;
| त्यसैले पहिलो एक्सप्रेसन सही भएकोले दोस्रो एक्सप्रेसनको मुल्यांकन हुने छैन &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03.40&lt;br /&gt;
| हामी  आउटपुट '''true''' प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03.42&lt;br /&gt;
| अब अघिल्लो कमान्ड प्राप्त गर्न '''अप एरो''' कि थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03.46&lt;br /&gt;
| '''एक्सप्रेसन 1''' मा '''greater than''' चिन्ह '''less than''' चिन्हले बदलौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03.52&lt;br /&gt;
| र '''पाइप''' को चिन्हलाई '''or ''' शब्दले बदलौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03.57&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.00&lt;br /&gt;
| यहाँ, '''एक्सप्रेसन 1 ''' मतलब 10&amp;lt; 6 गलत छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.05&lt;br /&gt;
| '''एक्सप्रेसन 2 ''' मतलब 12&amp;lt;7 पनि गलत छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.10&lt;br /&gt;
| दुवै एक्सप्रेसन गलत भएकोले, हामी आउटपुट गलत प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.15&lt;br /&gt;
|'''!(उद्गार चिन्ह)''' र '''not''' अपरेटरहरूले एक्सप्रेसनको विपरीत मान फिर्ता गर्छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.20&lt;br /&gt;
|यदि एक्सप्रेसन सही छ भने'''(उद्गार चिन्ह)''' अपरेटरले गलत मान फिर्ता गर्ने छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.27&lt;br /&gt;
|यदि अभिव्यक्ति गलत छ भने यसले सहि फिर्ता गर्नेछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.30&lt;br /&gt;
| दुई प्रकारको भिन्नता भनेको प्राथमिकता हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.33&lt;br /&gt;
| '''not मतलब (!)''' चिन्हको प्रथामिकता उच्च छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   04.37&lt;br /&gt;
| '''not''' अपरेटर प्रयोग गरौँ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.40&lt;br /&gt;
| पहिले  टाइप गरौँ, ''' 10 double equal to 10'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.45&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.47&lt;br /&gt;
| हामी आउटपुट सही प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.50&lt;br /&gt;
|माथिको एक्सप्रेसनको परिणाम उल्टाउन&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04.53&lt;br /&gt;
| एक्सप्रेसन अघि '''not''' अपरेटर थपौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04.57&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''उद्गार चिन्ह ब्राकेटमा 10 दोहोरो बराबर 10 '''टाइप गरौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05.04&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05.06&lt;br /&gt;
| हामीले आउटपुट गलत प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.10&lt;br /&gt;
| '''irb''' कन्सोल खाली गर्न '''Ctrl+L''' की एक साथ थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.15&lt;br /&gt;
| अर्को '''parallel assignment''' बारे जानौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.20&lt;br /&gt;
| एक भन्दा बढि भेरिएबलहरूमा '''parallel assignment''' को माध्यमले '''रुबी''' कोडको एक लाइन राखी सुरु गर्न सकिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.26&lt;br /&gt;
| '''टर्मिनल''' मा जाँऊ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.29&lt;br /&gt;
|'''parallel assignment ''' प्रयोग गरि तीनवटा '''a, b, c''' भेरिएबलहरू घोषणा गरौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.36&lt;br /&gt;
| टाइप गरौँ, '''a कमा b कमा c equal to 10 कमा 20 कमा 30'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.45&lt;br /&gt;
| र '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.47&lt;br /&gt;
| यहाँ '''a''' मा '''10''' मान राखौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.52&lt;br /&gt;
| '''20''' लाई भेरिएबल '''b''' मा राखौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.54&lt;br /&gt;
| '''30 ''' लाई भेरिएबल '''c''' मा राखौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05.56&lt;br /&gt;
| दायाँ पट्टिले एउटा '''एरे''' को रुपमा कार्य गर्दछ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.01&lt;br /&gt;
| यदि हामीले देब्रे तिर एक भन्दा बढि भेरिएबलहरू सुचीकृत गर्यौं भने एरे खुलेर मानहरु सम्बन्धित भेरिएबलमा बस्ने छन्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.10&lt;br /&gt;
| हामी आगामी ट्यूटोरियलमा विस्तृत रूपमा '''एरेहरू''' को बारेमा सिक्नेछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.14&lt;br /&gt;
| अहिलेको लागि, '''कार्य''' रामरी गरिएको छ/छैन जाचौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06.20&lt;br /&gt;
|'''a''' टाइप गरौ  र '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.23&lt;br /&gt;
| भेरिएबल'''a''' मा भण्डार गरिएको मान'''10''' देखिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.28&lt;br /&gt;
| '''b''' टाइप गरौ र '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.31&lt;br /&gt;
| हामीले 20 प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06.33&lt;br /&gt;
| '''c'''टाइप गरौ र '''इन्टर''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.37&lt;br /&gt;
| 30 देखिएको छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06.40&lt;br /&gt;
|  '''Parallel assignment''' दुई भेरिएबलमा भण्डार गरेको मानहरु बदल्न पनि उपयोगी हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.45&lt;br /&gt;
| भेरिएबल a र b को मानहरु बदलौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06.50&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''puts space दोहोरो उद्धरणमा a equal to hash कर्ली ब्राकेट भित्र a comma दोहोरो उद्धरणमा b बराबर hash दोहोरो उद्धरणमा b'''  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.11&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.13&lt;br /&gt;
| हामीले '''a=10 ''' आउटपुट प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.16&lt;br /&gt;
|'''b=20 '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.20&lt;br /&gt;
| अब a र b बदलौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.23&lt;br /&gt;
| यसो गर्न टाइप गरौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.25&lt;br /&gt;
| '''a कमा b equal to b कमा a '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.31&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.33&lt;br /&gt;
| '''puts''' कमान्ड पाउन ''अप एरो''' कि दुई पटक थिचौं र '''इन्टर''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.39&lt;br /&gt;
| हामी यस्तो आउटपुट प्राप्त गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.41&lt;br /&gt;
|'''a=20 '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.44&lt;br /&gt;
| '''b=10 '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.47&lt;br /&gt;
| हामी अब '''रुबी''' मा '''range''' बारे सिक्ने छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.50&lt;br /&gt;
| '''range''' का मानहरु नम्बर, अक्षर, स्ट्रिंग वा अब्जेक्टहरू हुन सक्छन&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07.58&lt;br /&gt;
| '''Ranges''' '''अनुक्रम''' व्यक्त गर्न प्रयोग गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.02&lt;br /&gt;
|  '''Sequence range''' क्रमिक मानहरु सिर्जना गर्न प्रयोग गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.06&lt;br /&gt;
| यसमा एउटा सुरुको मान, मानहरुको सीमा र अन्तिम मान समावेश हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.13&lt;br /&gt;
|  '''(..) दुई डट ''' अपरेटरले ''' inclusive range ''' सिर्जना गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.16&lt;br /&gt;
| '''(...) थ्री डट '''अपरेटरले एउटा '''exclusive range''' सिर्जना गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.20&lt;br /&gt;
|   '''Ranges''' ले कुनै एउटा मान एउटा निश्चित मानमा पर्छ/पर्दैन जाचिंछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.26&lt;br /&gt;
| हामी यसो (===) '''equality''' अपरेटर प्रयोग गरि गर्छौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.30&lt;br /&gt;
| '''ranges''' को केहि उदाहरणहरू हेरौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.33&lt;br /&gt;
| '''टर्मिनल''' मा जाँऊ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.36&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''ब्राकेट भित्र 1 दुई डटहरु 10 अनि डट अन्डरस्कोर a ''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.46&lt;br /&gt;
|  '''Two dot''' अपरेटरले '''inclusive range''' सिर्जना गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.50&lt;br /&gt;
| '''Inclusive अपरेटर''' ले एउटा क्रमको दुवै सुरुको र अन्त्यको मान संलग्न गराउछ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08.57&lt;br /&gt;
| यहाँ, '''to_a''' मेथड एउटा '''range''' लाई एउटा सुचीमा परिवर्तन गर्न प्रयोग हुन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.03&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.05&lt;br /&gt;
| यहाँ तपाई मानहरु 1 र 10 क्रममा संलग्न भएको देख्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.11&lt;br /&gt;
| अब हामी एउटा '''exclusive range''' अपरेटर हेर्नेछौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.16&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''ब्राकेट भित्र 1 तीन डटहरु 10 अनि डट to अन्डरस्कोर a '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.27&lt;br /&gt;
| '''Three dot''' अपरेटरले '''exclusive range''' सिर्जना गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.31&lt;br /&gt;
| '''Exclusive range''' अपरेटरले अनुक्रमको अन्तिम मान संलग्न गर्दैन &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.37&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.39&lt;br /&gt;
| यहाँ अन्तिम मान 10, क्रममा समावेश गरिदैन&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.45&lt;br /&gt;
| अब, 5, 1 देखि 10 सम्मको सीमामा पर्छ, पर्दैन जाचौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09.50&lt;br /&gt;
|टाइप गरौँ, '''ब्राकेट भित्र 1 दुई डटहरु 10 तीन बराबर चिन्ह अनि 5 ''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.00&lt;br /&gt;
| '''इन्टर''' थिचौं  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.02&lt;br /&gt;
| '''Equality अपरेटर''' एउटा मान दिएको क्रममा पर्छ/पर्दैन जाच्न प्रयोग गरिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.07&lt;br /&gt;
| हामी आउटपुट सही प्राप्त गर्छौ, त्यसैले 5, 1 देखि 10 मा  पर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.14&lt;br /&gt;
| यसरी हामी यो स्पोकन ट्यूटोरियलको अन्त्यमा आएका छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.17&lt;br /&gt;
| यो ट्यूटोरियलमा, हामीले सिक्यौ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.20&lt;br /&gt;
| '''Logical अपरेटर''' मतलब '''दोहोरो एम्पर्स्यांड, दोहोरो पाइप र उद्गार चिन्ह अपरेटर'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.27&lt;br /&gt;
| '''Parallel assignment''' उदाहरण: a,b,c=10,20,30 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.34&lt;br /&gt;
| '''Range Operator, Inclusive operator '''(..) र Exclusive operator(...)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.39&lt;br /&gt;
|एक कार्यको रुपमा &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.41&lt;br /&gt;
|'''parallel assignment''' प्रयोग गरि दुई भेरिएबलहरू घोषणा गरौ र &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.45&lt;br /&gt;
| तिनीहरुको योगफल २० र ५० को बीचमा पर्छ वा पर्दैन जाचौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.49&lt;br /&gt;
| तलको लिंकमा उपलब्ध भिडीयो हेर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.52&lt;br /&gt;
| यसले स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्टको सार दिन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10.56&lt;br /&gt;
| यदि तपाइसँग राम्रो ब्याण्डविड्थ छैन भने डाउनलोड गरि हेर्न सक्नुहुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11.00&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्यूटोरियल प्रोजेक्ट टिमले &lt;br /&gt;
|-  &lt;br /&gt;
| 11.03&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्यूटोरियल प्रयोग गरी कार्यशाला संचालन गर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11.05&lt;br /&gt;
| अनलाइन टेस्ट पास गर्नेलाई प्रमाणपत्र प्रदान गर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.09&lt;br /&gt;
| विस्तृत जानकारीको लागि contact@spoken-tutorial.org मा लेख्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.15&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टक टु अ टिचर प्रोजेक्टको एक भाग हो&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.19&lt;br /&gt;
| यसलाई नेशनल मिशन अन एजुकेशन थ्रु ICT, MHRD, भारत सरकारको सहयोग रहेको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.25&lt;br /&gt;
| यो मिशन समबन्धि थप जानकारी तलको लिंकमा उपलब्ध छ - स्पोकन हाइफन ट्यूटोरिअल डट ओआरजी स्ल्याश NMEICT  हाइफन इन्ट्रो &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.36&lt;br /&gt;
| यो ट्युटोरियलमा मन्दिरा थापाको योगदान रहेको छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11.40&lt;br /&gt;
| म मन्दिरा बिदा हुदैछुँ, सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार!!&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	</feed>