<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=QGIS%2FC4%2FInterpolation%2FMarathi</id>
		<title>QGIS/C4/Interpolation/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=QGIS%2FC4%2FInterpolation%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=QGIS/C4/Interpolation/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T14:32:42Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=QGIS/C4/Interpolation/Marathi&amp;diff=55866&amp;oldid=prev</id>
		<title>Radhika at 07:38, 11 February 2022</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=QGIS/C4/Interpolation/Marathi&amp;diff=55866&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2022-02-11T07:38:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:38, 11 February 2022&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 133:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 133:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||04:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||04:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||येथे आपण  interpolation साठी IDW method वापरू.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||येथे आपण  interpolation साठी IDW method वापरू.attribute table बंद करा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; ||&lt;/del&gt;attribute table बंद करा.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||04:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; ||04:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Radhika</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=QGIS/C4/Interpolation/Marathi&amp;diff=55865&amp;oldid=prev</id>
		<title>Radhika: Created page with &quot;{|border=1 ||'''Time''' ||'''Narration''' |-   ||00:01  ||QGIS मधील Interpolation Methods  वरील ट्यूटोरियलमध्ये आपले स...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=QGIS/C4/Interpolation/Marathi&amp;diff=55865&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2022-02-11T07:38:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |-   ||00:01  ||QGIS मधील Interpolation Methods  वरील ट्यूटोरियलमध्ये आपले स...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
||'''Time'''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:01&lt;br /&gt;
 ||QGIS मधील Interpolation Methods  वरील ट्यूटोरियलमध्ये आपले स्वागत आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:07&lt;br /&gt;
 ||या ट्युटोरियलमध्ये आपण इंटरपोलेशन पद्धतींबद्दल शिकू.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:12&lt;br /&gt;
 ||Inverse Distance Weighting (IDW) आणि Triangulated Irregular Network (TIN)&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:18&lt;br /&gt;
 ||येथे मी वापरत आहे.|Ubuntu Linux  ओएस आवृत्ती 16.04&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:24&lt;br /&gt;
 ||QGIS आवृत्ती 2.18&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:28&lt;br /&gt;
 ||या ट्यूटोरियलचे अनुसरण करण्यासाठी तुम्ही QGIS इंटरफेसशी परिचित असले पाहिजे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:34&lt;br /&gt;
 ||या मालिकेतील पूर्व-आवश्यक ट्यूटोरियलसाठी, कृपया या वेबसाइटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:40&lt;br /&gt;
 ||या ट्यूटोरियलसाठी आवश्यक असलेल्या डेटा फाइल्स  Code files लिंकमध्ये दिल्या आहेत.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:46&lt;br /&gt;
 ||कृपया फोल्डरमधील कंटेंट  डाउनलोड  आणि एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:51&lt;br /&gt;
 ||मी हे फोल्डर  Desktop वर सेव्ह केले आहे.|फोल्डर उघडण्यासाठी त्यावर डबल-क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||00:59&lt;br /&gt;
 ||एक्सट्रॅक्ट केलेल्या फोल्डरमध्ये Air Stations.shp शोधा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:04&lt;br /&gt;
 ||ही फाईल महाराष्ट्रातील हवामान केंद्रे दर्शवते.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:10&lt;br /&gt;
 ||Interpolation ही वेगळ्या पॉइंटस पासून सतत पृष्ठभाग तयार करण्याची पद्धत आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:17&lt;br /&gt;
 ||QGIS मध्ये interpolation च्या दोन पद्धती उपलब्ध आहेत.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:22&lt;br /&gt;
 ||Inverse Distance Weighting (IDW)  आणि Triangulated Irregular Network (TIN)&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:28&lt;br /&gt;
 ||Interpolation Plugin चा वापर Point layer मधून interpolated raster तयार करण्यासाठी केला जातो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:35&lt;br /&gt;
 ||QGIS इंटरफेस उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:38&lt;br /&gt;
 ||येथे मी QGIS इंटरफेस उघडला आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:43&lt;br /&gt;
 ||येथे दाखवल्याप्रमाणे Plugins मेनू वापरून इंटरपोलेशन प्लगइन एनेबल  करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:49&lt;br /&gt;
 ||Interpolation plugin साठी चेक-बॉक्स तपासा.डायलॉग बॉक्स बंद करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:56&lt;br /&gt;
 || Raster  मेनू उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||01:59&lt;br /&gt;
 ||इंटरपोलेशन ऑप्शन  आता  Raster  मेनूमध्ये जोडला गेला आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:04&lt;br /&gt;
 ||Add Vector Layer  टूलवर क्लिक करा. Add Vector Layer  डायलॉग बॉक्स उघडतो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:11&lt;br /&gt;
 ||Browse बटणावर क्लिक करा आणि Code files फोल्डरवर नेव्हिगेट करा.येथे आपण दोन फाइल्स निवडू.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:20&lt;br /&gt;
 ||AirStations.shp फाइल निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:24&lt;br /&gt;
 ||कीबोर्डवरील Ctrl की दाबून ठेवा आणि MH_Districts.shp वर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:32&lt;br /&gt;
 ||Open बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:35&lt;br /&gt;
 ||Add Vector Layer  डायलॉग बॉक्सवरील Open बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:40&lt;br /&gt;
 ||कॅनव्हासवर आपल्याला महाराष्ट्र राज्याचा नकाशा दिसतो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:45&lt;br /&gt;
 ||प्रत्येक जिल्ह्यातील Air stations ची ठिकाणे पॉइंट  फीचरस म्हणून दर्शविली आहेत.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:52&lt;br /&gt;
 ||या पॉईंट फीचरसना लेबल करू या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||02:56&lt;br /&gt;
 ||Air Stations layer वर राइट-क्लिक  करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:00&lt;br /&gt;
 ||Layer Properties  डायलॉग बॉक्स उघडण्यासाठी Properties पर्यायावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:06&lt;br /&gt;
 ||डाव्या पॅनलवर असलेला Labels पर्याय निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:11&lt;br /&gt;
 ||शीर्षस्थानी असलेल्या ड्रॉप-डाउनवर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:15&lt;br /&gt;
 ||ड्रॉप-डाउनमधून Show labels for this layerनिवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:20&lt;br /&gt;
 || Label with ड्रॉप-डाउन मध्ये , Air underscore Pollut निवडा.खाली स्क्रोल कर.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:28&lt;br /&gt;
 ||येथे तुम्हाला लेबल स्टाइल  सुधारण्यासाठी विविध पर्याय सापडतील.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:33&lt;br /&gt;
 ||आवश्यक स्टाइल  निवडा आणि OK  बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:38&lt;br /&gt;
 ||कॅनव्हासवर, लेबल असलेले पॉइंट प्रदर्शित केले जातील.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:43&lt;br /&gt;
 ||Air Stations dot shp layer साठी attribute table उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:49&lt;br /&gt;
 ||attribute table मध्ये प्रत्येक स्टेशनसाठी Nitrogen Oxides चे लेव्हल्स    दिले आहेत.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||03:57&lt;br /&gt;
 ||आपण Nox attribute  द्वारे interpolate Air Stations layer  करू.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:03&lt;br /&gt;
 ||येथे आपण  interpolation साठी IDW method वापरू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 ||attribute table बंद करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:11&lt;br /&gt;
 ||Inverse Distance Weighting  पद्धत नमुना पॉइंटसना वजन देते.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:17&lt;br /&gt;
 ||याचा उपयोग डेटाला interpolating करण्यासाठी केला जातो जसे कि तापमान, वर्षा, जनसंख्या इत्यादी.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:26&lt;br /&gt;
 ||QGIS इंटरफेसवर परत या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:29&lt;br /&gt;
 || Raster मेनूवर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:32&lt;br /&gt;
 ||interpolation प्लगइनवर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:35&lt;br /&gt;
 ||Interpolation plugin  डायलॉग बॉक्स उघडतो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:39&lt;br /&gt;
 || Input विभागात,Vector layers  प्रमाणे पर्याय म्हणून Air Stations  निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:46&lt;br /&gt;
 ||येथे, डीफॉल्टनुसार, Air Stations layer आधीच निवडलेला आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:52&lt;br /&gt;
 ||NOx म्हणून  Interpolation attribute निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||04:57&lt;br /&gt;
 || Add बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:00&lt;br /&gt;
 ||हे Nitrogen Oxide विशेषतासह  Air Stations dot shp layer  जोडेल.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:06&lt;br /&gt;
 ||Type  ड्रॉप-डाउन मधील पॉइंट्स निवडा.येथे डीफॉल्टनुसार पॉइंट्स निवडले जातात.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:14&lt;br /&gt;
 || Output  विभागावर जा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:17&lt;br /&gt;
 ||Inverse Distance Weighting म्हणून Interpolation method निवडा.सर्व सेटिंग्ज default म्हणून सोडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:26&lt;br /&gt;
 || Output file च्या पुढील तीन डॉट्स  बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:30&lt;br /&gt;
 ||इच्छित फोल्डरमध्ये आउटपुट  IDW underscore Stations म्हणून सेव्ह करा.मी ते Desktopवर सेव्ह करेन.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:40&lt;br /&gt;
 ||तपासा, तो अनचेक असल्यास Add result to project.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:45&lt;br /&gt;
 ||OK बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:47&lt;br /&gt;
 ||black  आणि white  क्षेत्रांसह नकाशा स्क्रीनवर प्रदर्शित केला जाईल.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:53&lt;br /&gt;
 ||पांढरे भाग नायट्रोजन ऑक्साईडच्या उच्च पातळीचे प्रतिनिधित्व करतात.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||05:58&lt;br /&gt;
 ||काळे भाग नायट्रोजन ऑक्साईडच्या कमी पातळीचे प्रतिनिधित्व करतात.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:03&lt;br /&gt;
 ||अधिक स्पष्टतेसाठी, आपण लेयरचे सिम्बोलॉजी  बदलू.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:08&lt;br /&gt;
 || IDW layer साठी  Layer properties उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:13&lt;br /&gt;
 ||डाव्या पॅनलमधून,  Style  पर्यायावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:17&lt;br /&gt;
 ||Single band Pseudocolor  म्हणून Render type निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:22&lt;br /&gt;
 || Interpolation ड्रॉप-डाउन मधून Discrete निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:26&lt;br /&gt;
 ||कलर  ड्रॉप-डाउनमधून  Spectral निवडा. Invert चेक-बॉक्स तपासा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:33&lt;br /&gt;
 || Classify  बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:36&lt;br /&gt;
 ||इतर सर्व सेटिंग्ज डीफॉल्ट म्हणून सोडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:40&lt;br /&gt;
 ||Apply  आणि OK बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:44&lt;br /&gt;
 ||कॅनव्हासवर Spectral  रंगांमधील क्षेत्रांसह नकाशा प्रदर्शित केला जातो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:50&lt;br /&gt;
 ||लाल रंगाच्या भागात  Nitrogen Oxidesचे प्रमाण जास्त असते.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||06:56&lt;br /&gt;
 ||निळ्या भागात  Nitrogen Oxides ची कमीत कमी एकाग्रता असते.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:01&lt;br /&gt;
 ||टूलबारमधील Save टूल वापरून  project सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:06&lt;br /&gt;
 ||योग्य नाव द्या. सोयीचे ठिकाण निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:12&lt;br /&gt;
 ||Save बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:15&lt;br /&gt;
 ||आता आपण Triangulated Irregular Network interpolation पद्धतीबद्दल जाणून घेऊया.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:22&lt;br /&gt;
 ||TIN चा वापर त्रिकोणांनी बनलेला पृष्ठभाग तयार करण्यासाठी केला जातो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:28&lt;br /&gt;
 ||हे nearest neighbor point माहितीवर आधारित आहे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:33&lt;br /&gt;
 ||TIN पद्धत सामान्यतः एलिव्हेशन डेटासाठी वापरली जाते.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:38&lt;br /&gt;
 ||नवीन QGIS विंडो उघडा.टूलबारवरील New टूलवर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:45&lt;br /&gt;
 ||Points dot shp layer लोड करण्यासाठी Add Vector Layer  टूल वापरा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:52&lt;br /&gt;
 ||Points layer ची attribute table उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||07:56&lt;br /&gt;
 ||प्रत्येक पॉइंट फीचरससाठी Elevation डेटाकडे लक्ष द्या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:01&lt;br /&gt;
 ||attribute table बंद करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:04&lt;br /&gt;
 ||Raster मेनूमधून Interpolation window पुन्हा उघडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:09&lt;br /&gt;
 ||Input विभागात, Vector layers  ड्रॉप-डाउन मधील Points layer निवडा.Interpolation attribute म्हणून elevation निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:20&lt;br /&gt;
 ||Add बटणावर क्लिक करा.हे  interpolating साठी elevation attribute सह Points layer जोडेल.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:28&lt;br /&gt;
 || Type ड्रॉप-डाउनमधील Points आपोआप निवडले जातात.असेच राहू द्या.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:34&lt;br /&gt;
 ||Output विभागात,  Interpolation method म्हणून Triangular interpolation निवडा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:41&lt;br /&gt;
 ||output  फाइल TIN-Stations  म्हणून सेव्ह करा आणि  OK button वर  करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:49&lt;br /&gt;
 || triangulated interpolation दाखवणारा नकाशा कॅनव्हासवर दिसतो.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:54&lt;br /&gt;
 ||या लेयरसाठी symbology बदला.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||08:58&lt;br /&gt;
 ||आपण  IDW layer साठी केल्या त्याच पायऱ्या फॉलो करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:12&lt;br /&gt;
 ||नकाशा आता Spectral कलर्स मध्ये प्रदर्शित झाला आहे.लाल रंगाचे क्षेत्र उच्च एलवेशनचे प्रतिनिधित्व करतात.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:21&lt;br /&gt;
 ||निळ्या रंगातील क्षेत्रे कमी उंचीचे प्रतिनिधित्व करतात.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:25&lt;br /&gt;
 ||टूलबारवरील Save  टूल वापरून नकाशे सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:30&lt;br /&gt;
 ||चला थोडक्यात बघू,या ट्युटोरियलमध्ये आपण Interpolation च्या दोन पद्धती शिकल्या आहेत.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:37&lt;br /&gt;
 ||Inverse Distance Weighting (IDW)  आणि Triangulated Irregular Network (TIN).&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:43&lt;br /&gt;
 ||असाइनमेंटसाठी,SO2 attribute सह Air Stations layer साठी IDW interpolated नकाशा तयार करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:52&lt;br /&gt;
 ||तुमचा नकाशा येथे दाखवल्याप्रमाणे दिसला पाहिजे.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||09:56&lt;br /&gt;
 ||हा व्हिडिओ स्पोकन ट्युटोरियल प्रकल्पाचा सारांश देतो.कृपया डाउनलोड करून पहा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||10:03&lt;br /&gt;
 ||स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट टीम कार्यशाळा घेते आणि प्रमाणपत्रे देते.अधिक तपशीलांसाठी कृपया आम्हाला लिहा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||10:13&lt;br /&gt;
 ||कृपया या फोरममध्ये तुमच्या वेळेनुसार प्रश्न पोस्ट करा.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
 ||10:17&lt;br /&gt;
 ||स्पोकन ट्युटोरियल प्रकल्पाला भारत सरकारच्या MHRD द्वारे निधी दिला जातो.या ट्यूटोरियलचे अनुवाद राधिका हुद्दार यांनी  केले असून  आवाज मैत्रेय बापट यांनी दिला आहे.सहभागी झाल्याबद्दल धन्यवाद.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Radhika</name></author>	</entry>

	</feed>