<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PHP-and-MySQL%2FC2%2FMulti-Dimensional-Arrays%2FPunjabi</id>
		<title>PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PHP-and-MySQL%2FC2%2FMulti-Dimensional-Arrays%2FPunjabi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T14:22:33Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi&amp;diff=35528&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 10:00, 10 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi&amp;diff=35528&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-10T10:00:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:00, 10 April 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Timing&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Time&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!Narration&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!Narration&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi&amp;diff=3412&amp;oldid=prev</id>
		<title>Khoslak: Created page with '{| Border=1 !Timing !Narration |- | 00:00  | ਮਲੱਟੀਡਾਇਮੈੱਨਸ਼ਨਲ ਐਰੇ(multidimensional array) ਉਹ ਐਰੇ ਨੇ ਜਿਸ ਵਿੱਚ ਤ…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Multi-Dimensional-Arrays/Punjabi&amp;diff=3412&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-03-21T08:51:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{| Border=1 !Timing !Narration |- | 00:00  | ਮਲੱਟੀਡਾਇਮੈੱਨਸ਼ਨਲ ਐਰੇ(multidimensional array) ਉਹ ਐਰੇ ਨੇ ਜਿਸ ਵਿੱਚ ਤ…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border=1&lt;br /&gt;
!Timing&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00 &lt;br /&gt;
| ਮਲੱਟੀਡਾਇਮੈੱਨਸ਼ਨਲ ਐਰੇ(multidimensional array) ਉਹ ਐਰੇ ਨੇ ਜਿਸ ਵਿੱਚ ਤੁਸੀਂ ਹੋਰ ਐਰੇਜ਼ ਨੂੰ ਸਟੋਰ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹੋਂ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06 &lt;br /&gt;
| ਇਹ ਐਸੋਸ਼ੀਏਟਿਵ ਐਰੇ(associative array) ਨਾਲ ਬਹੁਤ ਮਿਲਦੀ ਜੁਲਦੀ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09 &lt;br /&gt;
| ਇਸ ਐਰੇ ਦੇ ਐਸੋਸਿਏਸ਼ਟਸ  (associate) ਖੁਦ ਐਰੇਜ਼ ਹੀ ਹੁੰਦੇ ਹੱਨ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14 &lt;br /&gt;
| ਜਿਆਦਾ ਬਿਹਤਰ ਸਮਝਣ ਲਈ, ਅਸੀਂ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਨੂੰ ਸ਼ੁਰੂ ਕਰਾਂਗੇ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19 &lt;br /&gt;
| ਮੈਂ ਉਹ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਬਣਾਵਾਂਗਾ ਜੋ ਤੁਹਾਨੂੰ ਅੰਗਰੇਜ਼ੀ ਐਲਫ਼ਾਬੈੱਟ(alphabet) ਵਿੱਚ ਲੈਟਰ ਦੀ ਪੋਜ਼ੀਸ਼ਨ ਦਿਖਾਏਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26 &lt;br /&gt;
| ਉਦਾਹਰਨ ਲਈ, ਅਗਰ ਮੈਂ  ਵੈਲਯੂ 1 ਦਵਾਂ, ਤਾਂ ਉਹ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 1 (position 1) ਤੇ &amp;quot;A&amp;quot; ਨੂੰ ਐੱਕੋ ਕਰੇਗਾ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:33 &lt;br /&gt;
| ਅਗਰ ਮੈਂ ਵੈਲਯੂ 2 ਦਵਾਂਗਾ ਤਾਂ ਉਹ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 2 ਵਿੱਚ “B” ਨੂੰ ਰੱਖੇ ਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ 3 ਲਈ ਉਹ &amp;quot;C&amp;quot; ਕਹੇ ਗਾ, ਅਤੇ ਇਸੀ ਤਰ੍ਹਾ ਅਗੇ  ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43 &lt;br /&gt;
| ਪਹਿਲਾ ਮੈਂ ਆਪਣਾ ਐਰੇ ਬਣਾਵਾਂਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53 &lt;br /&gt;
| ਦੇਖਣ ਦੀ ਸਹੂਲਿਅਤ ਲਈ, ਮੈਂ ਇਸਨੂੰ ਥੱਲੇ ਲੈ ਆਵਾਂਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58 &lt;br /&gt;
| ਇਸਨੂੰ ਤੁਸੀ ਆਪਣੇ-ਆਪ ਵੀ ਕਰ ਕੇ ਦੇਖੋ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਇਸ ਦੇ ਅੰਦਰ, ਮੈਂ ਆਪਣਾ ਐਰੇ ਬਣਾਵਾਂਗੀ, ਜਿਸਨੂੰ ਮੈਂ &amp;quot;ABC&amp;quot; ਕਹਾਂਗੀ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10 &lt;br /&gt;
| ਇਹ ਹੋਵੇਗਾ ਐਰੇ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15 &lt;br /&gt;
| ਇਸ ਵਿੱਚ ਵੈਲੂ ਭਰਣ ਦੀ ਜਗਹ, ਜੋ ਅਸੀਂ ਪਹਿਲਾ ਕਿੱਤਾ ਸੀ , ਸਾਡੇ ਕੋਲ ਇਸਦੇ ਅੰਦਰ ਇੱਕ ਐਰੇ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਇਸਦੇ ਅੰਦਰ , ਵੈਲਯੂਜ਼ ਹਣ ਜੀਵੇਂ , ਕੈਪਿਟਲ(capital) A,B,C ਅਤੇ D ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਇਹਨਾ ਵੈਲਯੂਜ਼ ਕੌਮਾ (comma) ਦੇ ਨਾਲ ਸੈਪਰੇਟਿਡ(separated) ਹਣ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਫੇਰ ਅਸੀਂ ਟਾਇਪ ਕਰਾਂਗੇ &amp;quot;123&amp;quot; ਅਤੇ ਉਹ ਇੱਕ ਐਰੇ ਦੇ ਈਕਵਲ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਅਸੀਂ ਸਿਰਫ 1,2,3,4 ਨੂੰ ਲਵਾਂਗੇ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53 &lt;br /&gt;
| ਇਥੇ, ਮੈਂ ਤੁਹਾਨੂੰ ਦਿਖਾਂਵਾਗੀ ਕੀ ਕਿਵੇਂ ਅਸੀਂ ਐਰੇ ਵਿੱਚੋਂ ਇੱਕ ਵਿਸ਼ੇਸ਼ ਡਾਟਾ ਨੂੰ ਐੱਕੋ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59 &lt;br /&gt;
| ਅਸੀਂ ਆਪਣੇ ਮੁਖ ਐਰੇ ਨੂੰ ਲਵਾਂਗੇ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਅਸੀਂ ਇਸ ਐਰੇ ਨੂੰ ਵੀ ਲਵਾਂਗੇ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:05 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਉਸਤੋਂ ਬਾਆਦ  ਜੋ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ ਉਸਦੀ ਐਰੇ ਵਿੱਚ ਪੋਜ਼ੀਸ਼ਨ ਲਵੋ । ਤੇ ਇਹ ਇਕ ਐਰੇ ਦੇ ਅੰਦਰ ਐਰੇ ਹੈ ।   ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13 &lt;br /&gt;
| ਫੇਰ ਮੈਂ &amp;quot;ਐੱਕੋ&amp;quot; ਟਾਇਪ ਕਰੂੰਗਾ ਅਤੇ ਫੇਰ &amp;quot;ਅਲਫਾ&amp;quot; (alpha) ਜੋ ਸਾਡਾ ਮੁਖ ਐਰੇ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:19 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਫੇਰ ਸੂਕਵੇਅਰ ਬਰੈਕਟ (square bracket) ਦੇ ਅੰਦਰ, 'ABC' ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23 &lt;br /&gt;
| ਫੇਰ ਅੱਗੇ, ਸੂਕਵੇਅਰ ਬਰੈਕਟ ਵਿੱਚ ਓਸ  ਐਲੀਮੈਨਟ(element) ਦੀ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਜਿਸਨੂੰ ਤੁਸੀਂ ਰੀਟ੍ਰੀਵ ਕਰਨਾ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:30 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ, ਉਦਾਹਰਨ ਲਈ, ਅਗਰ ਤੁਸੀਂ &amp;quot;A&amp;quot; ਨੂੰ ਐੱਕੋ ਕਰਨਾ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35 &lt;br /&gt;
| ਇਸਨੂੰ ਚਲਾ ਕੇ ਦੇਖਦੇ ਹਾਂ--ਅਤੇ ਸਾਨੂੰ &amp;quot;A&amp;quot; ਮਿੱਲ ਗਇਆ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਇਸਨੂੰ ‘123’ ਵਿੱਚ ਬਦਲ ਦਿੳ, ਉਮੀਦ ਹੈ ਕੀ ਸਾਨੂੰ &amp;quot;1&amp;quot;  ਹੀ ਮਿਲੇਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| ਤੁਸੀਂ ਇਥੇ ਦੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋਂ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57 &lt;br /&gt;
| ਠੀਕ ਹੈ ਅਸੀਂ ਆਪਣੇ ਮੁੱਖ(main) ਐਰੇ ਦੇ ਅੰਦਰ ਦੋ(two) ਬੇਸਿਕ ਐਰੇਜ਼ ਬਣਾਏ , ਅਤੇ ਉਸਨੂੰ ਕਾਲ(call) ਕਰਨਾ ਸਿਖਿਆ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:05 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਮੈਂ ਇੱਕ ਨਵਾਂ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਬਣਾੳਣ ਜਾ ਰਿਹਾ ਹਾਂ ਜੋ ਇਕਲੈਟਰ ਦੀ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਨੂੰ ਨੰਬਰ ਦੇ ਰਿਲੇਸ਼ਨ(relation) ਵਿੱਚ ਦੱਸੇ ਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਮੈਂ ਇਥੇ ਟਾਇਪ ਕਰਾਂਗਾ 'ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ = 0' ਕਿਓਂਕੀ ਇਹ 0 ਤੋਂ ਸ਼ੁਰਵਾਤ ਹੁੰਦੀ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30 &lt;br /&gt;
| ਤੋ ਹੁਣ ਮੇਂ ਐਕੋ ਕਰਾਂ ਗਾ, ਕਿਹੜਾ ਲੇਟਰ ਕਿਹੜੀ ਪੋਜੀਸ਼ਨ ਤੇ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39 &lt;br /&gt;
| ਇਹ ਬਹੁਤ ਅਸਾਨ ਹੋਵੇਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42 &lt;br /&gt;
| ਇਥੇ ਅਸੀਂ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਐਂਟਰ (enter)ਕਰਾਂਗੇ, ਮਨ ਲੋ 3 । ਜਿਵੇਂ ਕੀ ਐਲਫ਼ਾਬੈੱਟ ਵਿੱਚ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 3 ਵਿੱਚ C ਹੈ। ਸਾਨੂੰ ਇਥੇ C ਹੀ ਮਿਲੇਗਾ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53 &lt;br /&gt;
| ਫੇਰ, ਲੈਟਰ ਨੂੰ ਐੱਕੋ ਕਰਨ ਲਈ, ਅਗਰ ਮੈਂ ਪਹਿਲੇ ਬਲੈਂਕ(first blank) ਨੂੰ &amp;quot;ਅਲਫਾ&amp;quot; ਨਾਲ ਰਿਪਲੇਸ(replace) ਕਰ ਦਵਾਂ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02 &lt;br /&gt;
| ABC&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05 &lt;br /&gt;
| ‘pos’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07 &lt;br /&gt;
| ਕਿਓਂ ਕੀ ‘pos’ ਸਾਡੀ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਦਸਦੀ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11 &lt;br /&gt;
| ਉਸ ਸਮੇਂ, ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਹੋਵੇਗੀ –Alpha…123&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19 &lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਫਿਰ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ, ‘pos’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23 &lt;br /&gt;
| ਇਸ ਸਮੇ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 0 ਦੇ ਬਰਾਬਰ ਹੇ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29 &lt;br /&gt;
| ਅਸੀਂ ਟਾਇਪ ਕਰਾਂਗੇ 'ਐੱਕੋ ਸਮਥਿੰਗਟ (echo something)। ਤੇ ਇਹ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 0 ਹੈ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36 &lt;br /&gt;
| ਇੰਨਟਰਨਲ ਐਰੇ(internal array) &amp;quot;ABC&amp;quot; ਵਿੱਚ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਜ਼ੀਰੋ(zero) ਯਾਨੀ,  ਅਸੀਂ ਕਿਹ ਰਹੇ ਹਾਂ ਕੀ ਲੈਟਰ A ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 0 ਤੇ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:47 &lt;br /&gt;
| ਇਹ ਕਿਹੜਾ ਐਰੇ ਹੈ, 123, ਅਤੇ ਇਹ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਜ਼ੀਰੋ(zero) ਤੇ ਹੈ । ਇਸਦਾ ਮੱਤਲਬ ਇਹ ਹੈ ਕੀ ਲੈਟਰ A ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਇੱਕ(one) ਉੱਤੇ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56 &lt;br /&gt;
| ਇਸਨੂੰ ਰਨ ਕਰਨਾ ਹਾਂ । ਠੀਕ ਹੈ । A ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਹੈ । ਹੁਣ ਇਸਨੂੰ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਬਦਲ ਦਿਉ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05 &lt;br /&gt;
| ਰਿਫ਼ਰੈੱਸ਼ ਕਰੋ । ਲੈਟਰ B ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਦੋ ਵਿੱਚ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
ਹੁਣ ਇਸ ਐਪਲੀਕੇਸਨ ਨੂੰ ਸਰਲ ਤੇ ਇਸਤੇਮਾਲ ਵਿੱਚ ਆਸਾਨ ਬਣਾਉਨ ਲਈ ਮੈਂ 1 ਦੀ ਜਗਹ ਜੀਰੋ ਲਿੱਖਨ ਦੀ ਜ਼ਰੂਰਤ ਨੂੰ ਹਟਾਵਾਂ ਗੀ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21 &lt;br /&gt;
| ਫਿਰ ਮੈਂ ਅੰਤ ਵਿੱਚ ਮਾਇਨਸ 1 ਲਿਖਾਣ ਗੀ, ਅਤੇ 1 ਨੂੰ ਹੋਰ ਸਪਸ਼ਟ ਕਰਣ ਲਈ ਬਰੈਕਟ ਵਿੱਚ ਲਿਖਾਂ ਗੀ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28 &lt;br /&gt;
| ਤਾਂ, ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਇੱਕ ਮਾਇਨਸ ਇੱਕ ਹੋ ਹਇਆ ਜ਼ੀਰੋ। ਇਸਦਾ ਮੱਤਲਬ ਇੱਕ ਨੂੰ ਲਿਖਣ ਨਾਲ ਸਾਨੂੰ ਉਹ ਹੀ ਨਤੀਜਾ ਮਿਲੇਗਾ ਜੋ ਜ਼ੀਰੋ ਨਾਲ਼ ਮਿਲਦਾ ਹੈ, ਅਤੇ 2 ਨੂੰ ਲਿਖਣ ਨਾਲ ਸਾਨੂੰ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ 1 ਵਰਗਾ ਨਤੀਜਾ ਮਿਲਦਾ ਹੈ.... 2 ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਵਿੱਚ ਲੈਟਰ B ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43 &lt;br /&gt;
| ਅਗਰ ਮੈਂ 1 ਲਿਖਦਾ ਹਾਂ ਤਾਂ ਸਾਨੂੰ 1 ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ਤੇ A ਮਿਲਦਾ ਹੈ । ਤੇ ਅਗਰ ਮੈਂ ਇਥੇ ਜ਼ੀਰੋ ਪਾਂਵਾ ਫੇਰ...; ਉਥੇ ਕੋਈ -1 ਪੋਜ਼ੀਸ਼ਨ ਨਹੀ ਹੈ; ਤੋ ਸਾਨੂੰ ਮਿਲਦਾ ਹੈ &amp;quot;ਲੈਟਰ ਇਨ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ&amp;quot; । ਯਾਨੀ ਸਾਡੇ ਕੋਲ ਨਾਂ ਹੀ ਕੋਈ ਲੈਟਰ ਹੈ ਅਤੇ ਨਾਂ ਹੀ ਕੋਈ ਪੋਜ਼ਿਸ਼ਨ ।&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01 &lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਮੈਂ ਇਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਥੋੜਾ ਹੋਰ ਯੂਜ਼ਰ-ਫ਼ਰੈੱਨਡਲਿ(user friendly) ਬਣਾ ਦਿੱਤਾ ਹੈ । ਦੇਖਣ ਲਈ ਧੰਨਵਾਦ ।&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khoslak</name></author>	</entry>

	</feed>