<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PHP-and-MySQL%2FC2%2FLogical-Operators%2FKhasi</id>
		<title>PHP-and-MySQL/C2/Logical-Operators/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PHP-and-MySQL%2FC2%2FLogical-Operators%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T09:45:04Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=38528&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:00 | Khublei ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken Tutorial halor ki  '''Logical Operators'''. Kadei ka jinghikai kaba suk bh...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PHP-and-MySQL/C2/Logical-Operators/Khasi&amp;diff=38528&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-09-01T17:39:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- |00:00 | Khublei ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken Tutorial halor ki  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Logical Operators&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. Kadei ka jinghikai kaba suk bh...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
| Khublei ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken Tutorial halor ki  '''Logical Operators'''. Kadei ka jinghikai kaba suk bha tangba ia mynta ngan buh ia ka kumta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:09&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam ia ka nuksa jong ka &amp;quot;if&amp;quot; statement sa shisien namar kadei tang kane kaba nga don ia mynta. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''logical operator'''? To ngin pyndap khyndiat ka logic bad ong kadei ka '''AND''' lane ka '''OR''' operator.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
| Mynta, lada nga shna ia ka layout na ka bynta ka '''if''' statement jong nga, ngan treikam ha kaban pyni ia phi kaei kaba phi lah ban leh bad kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:43&lt;br /&gt;
| Nyngkong ngi don ia ka nuksa kum '1 is greater than 1' kaba ia mynta kan return '''False'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
| To ngin check ia ka ban peit haei ngi don..... Kadei! Te kadei  &amp;quot;False&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04&lt;br /&gt;
|Mynta, long kumno lada nga ong &amp;quot;if 1 is greater than 1 or equals 1&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| Mynta ngim thoh ia ka kum 'or', ngi thoh ia ka kum artylli ki lines ba pynieng lane artylli ki pipes.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
| Phim thikna bha shaphang kata tangba lada phi tip ia ka keyboard jong nga, kan don marbud bad u shift key – artylli ki lines kiba mut 'OR'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:38&lt;br /&gt;
| Te, lada ngi compile ia kane, kaei kaba phi tharai ka result kan dei?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:43&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin run ia ka shisien – lada 1 u kham heh ban ia u 1 - &amp;quot;false&amp;quot; bad kumta ngi la thoh  &amp;quot;false&amp;quot; lane 1 u iaryngkat bad u 1...&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:54&lt;br /&gt;
| Ngi tip ba 1 equals to 1 kadei &amp;quot;true&amp;quot;. Te, hangne ngi ong '''OR''' 1 u iaryngkat bad 1, kam dei '''AND'''; namar ngi la dep ong  '''AND''' te baroh kin hap ban dei &amp;quot;true&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| '''OR''', kawei  na kine ka hap ban dei &amp;quot;true&amp;quot; ban pynlong ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
| Ka output. Te ngi kyrmen ngi ioh &amp;quot;true&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:16&lt;br /&gt;
| Te, kato ka dei ka '''OR'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Kham bunsien ka ailad ia phi ban shim artylli ki comparison, pyni ia ki ha ka '''if''' statement bad lada kawei na ki kadei &amp;quot;true&amp;quot; – te ka long kum ka &amp;quot;either&amp;quot; operator...&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:30&lt;br /&gt;
|&amp;quot;either&amp;quot; kawei na ki kadei  &amp;quot;true&amp;quot;, phin sa sah bad ka &amp;quot;true&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:34&lt;br /&gt;
|'''AND''' operator ka kham pher.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:39&lt;br /&gt;
|'''AND''' ka donkam ba baroh artylli ki dei ban dei &amp;quot;true&amp;quot; na ka bynta ban execute ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:46&lt;br /&gt;
| Te ngi ioh &amp;quot;false&amp;quot; hangne namar ba 1 um dei ba kham heh ban ia u 1.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:51&lt;br /&gt;
| Ngin phai biang sha ki comparison operators bad ngin ong &amp;quot;if 1 is greater than 1 or equal to 1 '''AND''' (&amp;amp;&amp;amp;) 1 equal 1&amp;quot;, hangne ngin sa ioh &amp;quot;true&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Te mynta, baroh kaba nga lah ban pyrkhat shaphang ban add ia ki katto katne ki variables ha kane ka test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
| Bad nga thikna bha ba phi la don ia ka jingtip jong ki variables da kaba bud ia kiwei pat ki jinghikai jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
| Te kine artylli kidei ki '''logical operators'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:20&lt;br /&gt;
| Phin sa shem ia ki kiba iarap bha namar lehse phi kwah ban ong, kum ka nuksa: kane kadei ka nuksa ba paw bha; phin shem ia ka ha kawei na ki projects jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
| Kadei ka &amp;quot;login&amp;quot; form.   Shu ong noh, u user u kwah ban  'login' ha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
| Phi la dep logged in ha ka website ha shwa bad ka ong ban pyndap ia ka &amp;quot;username&amp;quot; bad &amp;quot;password&amp;quot; jong phi. Mynta ki keywords kidon hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:43&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban check lada ki users ki la pyndap ia ka &amp;quot;username&amp;quot; bad ka &amp;quot;password&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:48&lt;br /&gt;
| Lada kim pat dep kam don jingmut ban ianujor ia ka &amp;quot;username&amp;quot; sha ka &amp;quot;password&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
| Te ngi lah ban ong, kum ka nuksa:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
|Lada ka username, ha ka jingshisha to ngin leh ia kane, ngan ong '$username' is equal to &amp;quot;alex&amp;quot; bad ka '$password'  jong nga is equal to &amp;quot;abc&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
| Mynta ngan substitute ia kine. Nga lah ban ong &amp;quot;username&amp;quot; '''AND''' (&amp;amp;&amp;amp;) &amp;quot;password&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khyllipmat mynta, kane kan ong &amp;quot;True&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
|Ngan pynkylla ia kane. Ngan ong &amp;quot;OK&amp;quot; lane &amp;quot;you forgot to fill out a field&amp;quot; namar ba kin sa don ki '''HTML fields'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Kane kan sa long biang beit namar ba ngi don baroh artylli ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| Te , ngin pyrshang ia kane. Haoid , kadei ban ong &amp;quot;OK&amp;quot;.’&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:37&lt;br /&gt;
| Mynta kan jia aiu lada nga klet ban type ia ka password hangtei? Kam don eiei ia mynta hangtei – ym don space – to ngin iaid lait na katei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
|&amp;quot;You forgot to fill out a field&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
| Te lada phi pyrkhat kine ki wan na u user – te lah dep submit ha mar ba phi type ia ka &amp;quot;username&amp;quot; and &amp;quot;password&amp;quot; ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:00&lt;br /&gt;
| Ngi ia ong &amp;quot;username&amp;quot; bad &amp;quot;password&amp;quot;; kham  bunsien &amp;quot;username&amp;quot;  da lade ka dei &amp;quot;true&amp;quot; namar ba la don.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| Lada phi don ia kata hapoh, kata kan sa shah pdiang; kata kan sa dei &amp;quot;true&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:14&lt;br /&gt;
| Ngin shu check ia katei , bad kumta ngi iaid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Te, namar ba ngi don ia ka &amp;quot;username&amp;quot; and &amp;quot;password&amp;quot; bad ka &amp;quot;password&amp;quot; te ka biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| Tangba na ka bynta ka  'OR' kata kam da don jingmut shibun bad phi lah ban pyrkhat kaei kaban jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:29&lt;br /&gt;
| Te mynta, kane kan iaryngkat bad &amp;quot;true&amp;quot; namar ba ngi don ia baroh artylli ki values. Te kane kadei &amp;quot;OK&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
| Mynta lada nga leit bad ki baroh ar bad nga pyrshang ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:41&lt;br /&gt;
| Lada ka username kadon, te ka username kadei &amp;quot;True&amp;quot;...&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:45&lt;br /&gt;
| Ha ka khyllipmat ba mynta, kam don ia uno uno u value – te kadei &amp;quot;False&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
| Lane ka password kadei true – kata ka dei ba u value u don, ia mynta kam don, te kadei &amp;quot;False&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| Te, ngin ia ong   &amp;quot;You forgot to fill out a field&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
| Ngan shu thoh hangne &amp;quot;Nothing&amp;quot; namar ha ka khyllipmat mynta kam mut eiei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| Te '''refresh'''. Ngan pynlong ia ka &amp;quot;Nothing&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Te phi iohi, nga la dep batai lypa katno kine ki long kiba iarap ha kiba bun ki '''php applications''' ba man ka sngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:17&lt;br /&gt;
| Kum ka nuksa – ka form mano re mano lah ban pyndap. Phi lah ban shem shibun kiwei ki users na ka bynta jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:22&lt;br /&gt;
| Tangba tang katto hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24&lt;br /&gt;
| Artylli ki operators kiba long '''logical operators''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
| Shu pyrshang ia ki bad peit kiei kiba phi lah ban leh bad ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:31&lt;br /&gt;
| Ngan pyndonkam ia ki thikna bha ha kawei na ki projects jong nga shen hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
| Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
| Nga i Meboreen na Shillong nga dubbed na ka bynta ka Spoken Tutorial project.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>