<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FSample-PERL-program%2FKhasi</id>
		<title>PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FSample-PERL-program%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T01:58:27Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi&amp;diff=38434&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pdiangburom: Created page with &quot;{| Border =1 |&lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; |&lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt; |- |00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Sample PERL program.''...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Sample-PERL-program/Khasi&amp;diff=38434&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-08-29T09:40:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border =1 |&amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |&amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |- |00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Spoken Tutorial&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Sample PERL program.&amp;#039;&amp;#039;...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border =1&lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka '''Spoken Tutorial''' halor ka '''Sample PERL program.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule ban kynthup ia baroh ki mat phang ba kongsan kiba ngi lah iaid shakhmat ha ka sample Perl program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|Ban record ia kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2''' bad ka&lt;br /&gt;
'''gedit''' Text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam kano kano ka '''text editor''' katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:29&lt;br /&gt;
|Kum ka jingdonkam hashwa kane, phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka '''Perl''' programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:34&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te leit sha ki spoken tutorials jong ka ''' Perl''' ha kane ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:39&lt;br /&gt;
|Ka sample '''Perl''' program kan ai ia ka '''output''' jong bun ki weather forecast reports jong ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|'''weather dot pm''' kadei ka''' module''' file kaba don ia ka complex '''data-structure''' ban buh ia ka data ba donkam na ka bynta kane ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:54&lt;br /&gt;
|Kadon ruh ia bun tylli ki '''functions ''' ban pynmih ia ka report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|'''weather underscore report dot pl''' kadei ka ''' Perl''' program kaba pyndonkam ia kane ka '''module '''file ban ai ia ka output ba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| Kijuh ki code files kidon hapoh jong kane ka video ha ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
|Download bad '''unzip''' ia ki files ba lah ai ha kane ka '''code file link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka sample '''Perl '''program jong ngi ka '''Weather dot pm.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|U block jong u code ha kane ka program udon hapoh ka '''namespace Weather'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|'''Perl ''' ka pyntreikam ia ka '''namespace ''' da kaba pyndonkam ia ka ''' package''' keyword.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
|'''BEGIN''' block ka lum thup bad ka execute ha shwa ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
|'''Export''' ka ai lad ban export ia ki '''functions''' bad variables jong ki '''modules''' sha ka user’s '''namespace'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT''' bad ''' at the rate EXPORT underscore OK''' kidei ki ar tylli ki variables ba kongsan kiba lah pyndonkam ha ka '''export''' operation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT''' kadon ia ki list jong ki '''subroutines''' bad variables jong ka '''module.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Kine kin sa shah export sha ka caller '''namespace.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:07&lt;br /&gt;
|'''At the rate EXPORT underscore OK''' ka export ia ki symbols katkum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
|Hangne nga lah pyndonkam ia ka ''' references''' ban shna ia ka complex data-structures, ban buh ia ki data kiba donkam na ka bynta ka weather-report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|'''$weather_report''' kadei ka ''' hash reference'''. “'''place'''” bad “'''nstate'''” kidon ia ki scalar values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| “'''weekly'''” kadei '''hash''' jong u''' hash references'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:37&lt;br /&gt;
|Man ki sngi jong ka taiew kidon saw tylli ki '''keys''' - &lt;br /&gt;
'''max underscore temp''' &lt;br /&gt;
'''min underscore temp''' &lt;br /&gt;
'''sunrise'''&lt;br /&gt;
'''sunset.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:48&lt;br /&gt;
| “'''record underscore time'''” kadei ka ''' array reference''' ryngkat ar tylli ki '''index''' values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:54&lt;br /&gt;
|Nga don katto katne ki '''subroutines''' ban pyni ia ka weather report jong bun ki options.&lt;br /&gt;
To ngin ia peit kawei pa kawei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function''' ka print ia ka '''header''' information kum ka header jong ka report, place, state bad current date.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka function kaba bud ka ''' display underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function ''' ka print ia ka report ba man ka sngi ha ka screen, kaba shong katkum ka weekday input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:22&lt;br /&gt;
| Ngi sei ia  u parameter ba lah pass sha ka '''subroutine''' da kaba pyndonkam ia u ''' shift''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
|Nga lah pyndonkam ia u ''' trim() '''function ban weng ia ki leading bad trailing space jong  u '''parameter''' value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
| Hangne u code na ka bynta ka '''trim()''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
| '''Lc()''' function ka pynphai ia ka lowercase version jong ka input ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
|Ia lane lah pyndonkam ban iaid lait ia ka case-sensitivity.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
| Ka week-day, kaba pass kum u parameter na ka '''main''' program, lah assigned sha u local variable '''dollar week underscore day'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
| Ka '''print statement'''s harum kan print ia ka data ba bud sha u week day ba lah ai. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
| Ngi pyndonkam ia ka '''arrow operator''' ban''' dereference'''ia u value ha ka '''$weather underscore report'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
| Ynda ngi treikam bad ka '''references''', ngi donkam ban sngewthuh ia ka '''data type ''' kaba ngi leh'''dereferencing'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:15&lt;br /&gt;
| Lada u dei u '''hash''', ngi donkam ban pass ia u '''key ''' ha ki curly braces.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:20&lt;br /&gt;
| Lada u dei u'''array,''' ngi donkam ban pyndonkam ia ki square brackets bad ki '''index value'''s.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:26&lt;br /&gt;
| '''return''' function jong ka '''Perl''' ka pynphai ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|Ia kane lah ban pyndonkam ha ka ban check ia ka status jong ka'''function''' ha ka '''main''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:36&lt;br /&gt;
|Ka '''function''' kaba bud kadei ka ''' write underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
|Kane ka '''function''' kan print ia ka '''report output''' sha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Ka ''' open''' function ryngkat u greater than (&amp;gt;) symbol ka thew ia u''' WRITE''' mode.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:50&lt;br /&gt;
|Ka filename lah shna ryngkat bad ka kyrteng u weekday bad '''dot txt '''extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:56&lt;br /&gt;
|Ka print statements kan print ia ka data ba bud jong ka week day ba lah ai, sha ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Kane kan print ia ka weekly report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:05&lt;br /&gt;
|Nga lah declared ia ka '''foreach loop''' ban loop ia man ki weekday jong ka''' hash reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:11&lt;br /&gt;
|Nga lah pyndonkam ia ki curly brackets ban mihkhmat ia u ''' hash reference''' bad u '''arrow '''operator ban ''' dereference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| Nga lah pyndonkam ia ki ''' “keys” in-built function ''' ban loop lyngba ki '''keys ''' jong u '''hash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| '''display underscore daily underscore report function ''' kan print man u element jong u'''hash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia peit ia ka '''Perl '''program, '''weather underscore report dot pl ''' ha kaba ngin pyndonkam ia kane ka '''module '''file '''Weather dot pm'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:40&lt;br /&gt;
|Hangne, '''use strict''' bad ''' use warnings''' kidei ki compiler flags kiba iarap ban iada na ka jingbakla ha ka common programming.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:48&lt;br /&gt;
| '''use Weather''' semicolon. Hangne, '''Weather ''' kadei ka kyrteng jong ka''' module''' kaba nga lah pyndonkam ha kane ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah dep iohi ba ka functions kaba donkam na ka bynta kane ka program lah buh ha kane ka '''module'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:03&lt;br /&gt;
|Kam long kaba donkam ban ai ia u'''  dot pm''' file extension hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:08&lt;br /&gt;
|Ha kane ka program, ngan print ia ki reports ba iapher katkum ki options ba lah ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:14&lt;br /&gt;
|U nongpyndonkam udei ban pyndap ia ki options ban print:&lt;br /&gt;
Ia ka weather report ba man ka sngi jong kawei ka week day&lt;br /&gt;
Weather report ba man ka sngi jong kawei ka week day sha ka output file&lt;br /&gt;
Weather report bashi taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:27&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka option '1', kan sa pan na u user ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:32&lt;br /&gt;
|U '''diamond '''operator un sa read na ka''' STDIN''', kata, na ka keyboard.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:38&lt;br /&gt;
|Kum ka nuksa, lada u user u pyndap ''''monday'''', te ka assigned sha u variable '''dollar day option, ''' uba dei u''' local variable'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
|Hadien kane, ngi lah ban iohi ba ngi ia call ia ar tylli ki functions-&lt;br /&gt;
''' display_header()''' bad&lt;br /&gt;
''' display_daily_report().'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:56&lt;br /&gt;
|Ngi lah export baroh ki functions ha ka'''Weather dot pm''' ryngkat ka “'''use Weather'''” statement ha kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
|Te ym donkam ban peit ia ka functions hapoh ka package da kaba pyndonkam '''colon colon (::)package qualifier'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Mynta to ngin ia peit ia ka option kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:13&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka opton  '2', kan sa prompt ia u user ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|'''$dayoption''' lah pass kum ka input parameter sha ka '''function write underscore daily underscore report.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
| '''return '''value na ka function lah buh ha ka variable '''dollar result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:33&lt;br /&gt;
| Ka '''Print statement''' ka ong ia u user ban check ia ka text file na ka bynta ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
|Ka filename ka lah shna ryngkat ka sngi jong ka taiew '''dot txt''' kum ka output file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Lada lah type ia ka options '3', kan print ia ka weather report na ka bynta baroh ki sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:51&lt;br /&gt;
| '''display underscore weekly underscore report''' kadei ka kyrteng ka '''function''' jong ka weekly report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
| Kane ka '''print''' statement kan dro ia u lain ba thiah na ka bynta katta sien ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|Kane kadei tang ban ai ia ka dur ba itynad jong ka report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:06&lt;br /&gt;
|Khatduh, lada ka option kadei 4, kan sa iehnoh ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Lada kano kano ka option palat ban ia kaba la kdew ka ai, ka print statement kan ong “'''Incorrect option'''”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:19&lt;br /&gt;
|Hangne, ka exit value jong u '0', ka kdew ba ka program ka treikam pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
|Ka exit value lait na u '0' kamut ba ka jingbakla jong kano re kano kamih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:31&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin ia execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:34&lt;br /&gt;
|Phai sha ka '''terminal ''' bad type '''perl weather underscore report dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:41&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi saw tylli ki options ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:45&lt;br /&gt;
|Type '1 ' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Ngi lah shah prompt ban pyndap ia ka sngi jong ka taiew. Ngan type &amp;quot;monday&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:56 &lt;br /&gt;
|Kane kadei ka '''header output''' ba lah sei na ka '''function display underscore header().'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|Mynta, ngi lah ban iohi ia ka weather report jong Monday.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
|Mynta, ngan execute ia ka program sa shisien ban batai sa ia kiwei ki options.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
|Type '''2 ''' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:17&lt;br /&gt;
|Ha ka prompt, ngi hap ban type kano kano ka sngi jong ka taiew. Ngan type &amp;quot;Wednesday&amp;quot; bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:25&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban iohi ia ka khubor: &amp;quot;Please check the file wednesday dot txt for report output&amp;quot;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:32&lt;br /&gt;
|Ka output ka lah thoh sha kane ka text file. To ngin ia plie ia ka file bad check ia ki contents. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|Type: '''gedit wednesday dot txt''' bad shon''' Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
|Ka output file ka lah shna ryngkat ka kyrteng jong ka week day ba lah pyndap, bad ka 'txt' extension.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:51&lt;br /&gt;
|Mynta, to ngin check ia ka option kaba bud.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:54&lt;br /&gt;
|Phai sha ka '''terminal''' bad type:''' perl weather underscore report dot pl ''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Type '3' bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04&lt;br /&gt;
|Ha kane kapor, ngi lah ban iohi ia ka weekly weather report.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|Ki ''' hash keys''' bad ''' hash values''' lah buh ha ka random order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:13&lt;br /&gt;
|Te, ka output ba lah pyni kam don jingiadei bad ka order ha kaba lah pyndap ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:19&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah iohi ia ka sample '''Perl''' program da kaba ngi iaid lyngba ia ki mat ba kongsan jong ki jinghikai ba hashwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
| Kum ka kam na ka bynta jongphi, thoh ia ka'''Perl''' program ba ia syriem ''' employee underscore report.pl''' na ka bynta ban pyni ia ka '''employee salary, designation, department, leave_balance'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:45&lt;br /&gt;
|Pass '''Employee ID''' lane '''Employee name''' kum ka input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
| Thoh  ia ka functions ba donkam ha ka '''module''' '''Employee dot pm '''file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:56&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka '''link''' harum ka batai kyllum ia ka '''spoken tutorial'''. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki worshops bad ai certificates sha kito kiba pass ha ka online tests jong ngi. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da ka NMEICT, MHRD, Sorkar India. Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka '''link'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25&lt;br /&gt;
|Ma nga u Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane. Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>