<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FReferencing-and-Dereferencing%2FOriya</id>
		<title>PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FReferencing-and-Dereferencing%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-06T22:49:30Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya&amp;diff=41407&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 07:02, 20 December 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya&amp;diff=41407&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-12-20T07:02:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:02, 20 December 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 128:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 128:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:43&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:43&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ଟର୍ମିନଲକୁ ଖୋଲିବା ସହିତ Gedit scalarRef dot pl ampersand ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ଏଣ୍ଟର୍ ଦାବନ୍ତୁ&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya&amp;diff=41405&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep: Created page with &quot;{| Border = 1 |  &lt;center&gt;''' Time '''&lt;/center&gt; |  &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | Referencing and Dereferencing in Perl ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Oriya&amp;diff=41405&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-12-20T06:54:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border = 1 |  &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |  &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | Referencing and Dereferencing in Perl ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;''' Time '''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Referencing and Dereferencing in Perl ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲକୁ ସ୍ଵାଗତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ:&lt;br /&gt;
Scalar References&lt;br /&gt;
Array References&lt;br /&gt;
Hash References &lt;br /&gt;
Dereferences ଓ&lt;br /&gt;
array/hash referencesରେ ଥିବା elementଗୁଡିକୁ କିପରି add, remove, access କରାଯାଏ ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ ମୁଁ ବ୍ୟବହାର କରୁଛି:&lt;br /&gt;
Ubuntu Linux 12.04 ଅପରେଟିଙ୍ଗ ସିଷ୍ଟମ୍&lt;br /&gt;
Perl 5.14.2 ଓ &lt;br /&gt;
gedit ଟେକ୍ସଟ ଏଡିଟର୍&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| ଆପଣ ନିଜ ପସନ୍ଦର ଯେକୌଣସି text editorକୁ ବ୍ୟବହାର କରିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:37&lt;br /&gt;
| ଆପଣଙ୍କର ନିମ୍ନଲିଖିତ ଉପରେ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀତା ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଆବଶ୍ୟକ:&lt;br /&gt;
Perl ପ୍ରୋଗ୍ରାମିଙ୍ଗ&lt;br /&gt;
Array functions ଓ &lt;br /&gt;
Hash functions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:43&lt;br /&gt;
| ଯଦି ନାହିଁ ତେବେ ଏହି  ୱେବସାଇଟରେ ଉପଲବ୍ଧ ଥିବା Perl ସମ୍ବନ୍ଧିତ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲଗୁଡିକୁ ଅଭ୍ୟାସ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ Reference କ’ଣ?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ reference, ଏକ variable, array, hash କିମ୍ବା ଏକ subroutine ପାଇଁ ଏକ pointer କିମ୍ବା address ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
| ଏହା ସିଧାସଳଖ ଡେଟାକୁ ଧାରଣ କରେ ନାହିଁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|Reference ଗୋଟିଏ ସହଜ, କ୍ଷୁଦ୍ର scalar ଭେଲ୍ୟୁ ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Reference, Perl କୋଡର କାର୍ଯ୍ୟକ୍ଷମତାକୁ ଉନ୍ନତ କରିଥାଏ ଯେତେବେଳେ ବିଶାଳ ଡେଟା-ଷ୍ଟ୍ରକଚରକୁ ପାସ୍ କିମ୍ବା ରିଟର୍ନ କରାଯାଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
| ଏହା ମେମୋରୀକୁ ସେଭ୍ କରିଥାଏ ଯେହେତୁ subroutineକୁ ଗୋଟିଏ ଭେଲ୍ୟୁ ପାସ୍ କରିବା ବଦଳରେ referenceକୁ ପାସ୍ କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
| ଜଟିଳ Perl ଡେଟା ଷ୍ଟ୍ରକଚରଗୁଡିକୁ ପରିଚାଳନା କରିବା ସହଜ ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ referenceକୁ କିପରି ସୃଷ୍ଟି କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| ଯେକୌଣସି variable, subroutine କିମ୍ବା valueର ସାମ୍ନାରେ ଗୋଟିଏ  backslash (\) ରଖି, ଏକ referenceକୁ ସୃଷ୍ଟି କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ବ୍ୟାକସ୍ଲାଶ୍ ଓ ଡଲାର୍ ଚିହ୍ନ($) ଦ୍ଵାରା ଗୋଟେ scalar variableକୁ reference କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
| ବ୍ୟାକସ୍ଲାଶ୍ ଓ at the rate(@) ଚିହ୍ନ ଦ୍ଵାରା ଗୋଟେ array variableକୁ reference କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:45&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଉଦାହରଣରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ବ୍ୟାକସ୍ଲାଶ୍ ଓ percentage(%) ଚିହ୍ନ ଦ୍ଵାରା ଗୋଟେ hash variableକୁ reference କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:53&lt;br /&gt;
| dereference କ’ଣ?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
| ଯେତେବେଳେ ଗୋଟିଏ reference, ରିଟର୍ନ ହୋଇଥିବା ପ୍ରକୃତ ଭେଲ୍ୟୁକୁ dereference କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
| କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ମଧ୍ୟରେ reference ଭେଲ୍ୟୁକୁ ବନ୍ଦ କରିବା ଦ୍ଵାରା Dereference କାର୍ଯ୍ୟ ସମ୍ପନ୍ନ ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:06&lt;br /&gt;
| ଏବଂ ବାମ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ପୂର୍ବରୁ ରଖାଯାଇଥିବା କ୍ୟାରେକ୍ଟର୍, referenceର ପ୍ରକାରକୁ ସୂଚିତ କରିଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| ଭେରିଏବଲଗୁଡିକୁ କିପରି dereference କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
| ଡଲାର୍ ଚିହ୍ନ ଓ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ଦ୍ଵାରା ଗୋଟିଏ scalar ଭେରିଏବଲ୍ dereference ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ array ଭେରିଏବଲ୍, at the rate (@) ଚିହ୍ନ ଓ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ଦ୍ଵାରା dereference ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ hash ଭେରିଏବଲ୍, percentage(%) ଚିହ୍ନ ଓ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ଦ୍ଵାରା dereference ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
| Scalar reference ଓ dereference ପାଇଁ ଥିବା ଗୋଟିଏ ସରଳ ଉଦାହରଣକୁ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
| gedit ଟେକ୍ସଟ ଏଡିଟରରେ ଗୋଟିଏ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ଖୋଲନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| ସ୍କ୍ରୀନ୍ ଉପରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| ମୁଁ କୋଡକୁ ବର୍ଣ୍ଣନା କରିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍ ଗୋଟିଏ scalar variable $aକୁ ଘୋଷଣା କରିବା ସହିତ 10କୁ ଇନିଶିଆଲାଇଜ୍ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
| ପୂର୍ବେ ଉଲ୍ଲେଖ ଥିବା ଭଳି ଗୋଟିଏ ସ୍କେଲାର୍ ଭେରିଏବଲ୍ ବ୍ୟାକସ୍ଲାଶ୍ ଓ ଡଲାର୍($) ଚିହ୍ନ ଦ୍ଵାରା reference ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| ଏହି ଲାଇନ୍ ଭେରିଏବଲର memory addressକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ ଯାହା reference ଭାବେ ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
| ପ୍ରକୃତ ଭେଲ୍ୟୁକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ variable, କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ପୂର୍ବରୁ $ ଦ୍ଵାରା ଡିରେଫରେନ୍ସ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଫଙ୍କଶନ୍ ref(), scalar କିମ୍ବା array କିମ୍ବା hash ଭଳି referenceର ପ୍ରକାରକୁ ରିଟର୍ନ କରିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଫାଇଲକୁ ସେଭ୍ କରିବା ପାଇଁ Ctrl+S ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ perl scalarRef dot pl ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ଆଉଟପୁଟ୍ ପ୍ରାପ୍ତ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍ memory addressକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବ ଯେଉଁଠି ଭେଲ୍ୟୁ 10 ଷ୍ଟୋର୍ ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
| ଦ୍ଵିତୀୟ ଲାଇନ୍ ପ୍ରକୃତ ଭେଲ୍ୟୁ 10 ରିଟର୍ନ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
| ଫଙ୍କଶନ୍ Ref(), ଆଉଟପୁଟ୍ SCALAR ଭାବେ ରିଟର୍ନ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ ଗୋଟିଏ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ବ୍ୟବହାର କରି କିପରି ଏକ reference ଓ dereference ଆରେ ସୃଷ୍ଟି କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ବୁଝିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
| ମୋର ଗୋଟିଏ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ ଅଛି. ମୁଁ ଏହାକୁ gedit ଟେକ୍ସଟ ଏଡିଟରରେ ଖୋଲିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲରେ gedit arrayRef ଡଟ୍ pl ampersand ଟାଇପ୍ କରିବା ସହିତ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| ସ୍କ୍ରୀନରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ arrayRef dot pl ଫାଇଲରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:26&lt;br /&gt;
| ମୁଁ ବର୍ତ୍ତମାନ କୋଡକୁ ବର୍ଣ୍ଣନା କରିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଥମ ଲାଇନରେ ଗୋଟିଏ ଆରେ @colorକୁ ଘୋଷଣା କରାଯାଇଛି ଏବଂ ତିନୋଟି ଭେଲ୍ୟୁ ସହିତ ଇନିଶିଆଲାଇଜ୍ କରଯାଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
| ଏହା backslash @color ସହିତ reference ହୋଇଛି ଯାହା ଆରେ ନେମ୍ ଅଟେ ଏବଂ $colorRefକୁ ଆସାଇନ୍ କରାଯାଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
| print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ, reference ଭେଲ୍ୟୁ ଓ dereference ଭେଲ୍ୟୁକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Ctrl+S ଦାବି ଫାଇଲକୁ ସେଭ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ perl arrayRef ଡଟ୍ pl ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ଆଉଟପୁଟ ପ୍ରାପ୍ତ ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍ ଭେରିଏବଲର memory addressର ଆଉଟପୁଟକୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରିବ ଯାହା reference ଭାବେ ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
| ଦ୍ଵିତୀୟ ଲାଇନ୍ ପ୍ରକୃତ ଭେଲ୍ୟୁକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବ ଯାହା dereference ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ ଗୋଟିଏ ଆରେ ପାଇଁ କିପରି direct referenceକୁ ଘୋଷଣା କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ଫେରିଆସନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଆରେ ପାଇଁ direct referenceକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବା ସକାଷେ ମୁଁ ବିଦ୍ୟମାନ ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ପରିବର୍ତ୍ତନ କରିଦେଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ଗୋଟିଏ ଆରେ ପାଇଁ ସ୍କୋୟାର୍ ବ୍ରାକେଟକୁ ବ୍ୟବହାର କରି ଆପଣ ଗୋଟିଏ direct reference ସୃଷ୍ଟି କରିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
| dereference ପାଇଁ arrow operator (-&amp;gt;)କୁ ବ୍ୟବହାର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
| print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ଆଉଟପୁଟ ଭାବେ Green ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ଇଣ୍ଡେକ୍ସର ଭେଲ୍ୟୁକୁ ଗ୍ରହଣ କରିବ ଯାହା ଆମ ପ୍ରୋଗ୍ରାମରେ Green ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Ctrl+S ଦାବି ଫାଇଲକୁ ସେଭ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ perl arrayRef ଡଟ୍ pl ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ନିଷ୍ପାଦନ କରିବା ପାଇଁ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:03&lt;br /&gt;
| ସମାନ କୋଡ୍ ଫାଇଲରେ କିପରି direct hash referenceକୁ ବ୍ୟବହାର କରାଯାଏ, ମୁଁ ଗୋଟିଏ ଉଦାହରଣ ସାହାଯ୍ୟରେ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବି.&lt;br /&gt;
ତେଣୁ geditକୁ ଫେରିଆସନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟକୁ ବ୍ୟବହାର କରି ଆପଣ direct referenceକୁ hashରେ ସୃଷ୍ଟି କରିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| ଏହାକୁ ଡିରେଫରେନ୍ସ କରିବା ପାଇଁ arrow operator (-&amp;gt;)କୁ ବ୍ୟବହାର କରନ୍ତୁ. Name, hash key ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| ଏହି କୋଡର ବ୍ଲକକୁ ନିଷ୍ପାଦନ କରିବା ଦ୍ଵାରା ଉଭୟ print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ, ଆଉଟପୁଟ ଭାବେ Sunil ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
| ତା’ପରେ ଗୋଟିଏ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମ ସହିତ array referenceରେ elementଗୁଡିକୁ କିପରି add, remove, access କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:39&lt;br /&gt;
| ମୋ’ର ଗୋଟିଏ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ ଅଛି. ମୁଁ ଏହାକୁ gedit ଟେକ୍ସଟ ଏଡିଟରରେ ଖୋଲିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:45&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଖୋଲିବା ସହିତ gedit arrayRefadd dot pl ampersand ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:54&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ arrayRefadd.pl ଫାଇଲ୍ geditରେ ଖୋଲିବ. ଆପଣଙ୍କ ଫାଇଲରେ ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି କୋଡ୍ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍ ଗୋଟିଏ ଆରେକୁ ଇନିଶିଆଲାଇଜ୍ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
| backslash @numarray ସହିତ ଗୋଟିଏ ଆରେକୁ reference କରିବା ସହିତ $refକୁ ଆସାଇନ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ array referenceରୁ ଗୋଟିଏ ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ elementକୁ କିପରି ଅକ୍ସେସ୍ କରାଯାଏ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ ଭେଲ୍ୟୁକୁ ଆକ୍ସେସ୍ କରିବା ପାଇଁ ସ୍କୋୟାର୍ ବ୍ରାକେଟ୍[ ] ମଧ୍ୟରେ array indexକୁ ଏବଂ ଏହାକୁ dereference କରିବା ପାଇଁ ଗୋଟିଏ arrow operator (“-&amp;gt;”)କୁ ବ୍ୟବହାର କରିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
| print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ଇଣ୍ଡେକ୍ସର ଭେଲ୍ୟୁକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
| ଫଙ୍କଶନ୍ push() ଗୋଟିଏ array referenceର ଶେଷ ସ୍ଥାନରେ elementଗୁଡିକୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରିବ. ଆମ କ୍ଷେତ୍ରରେ ବିଦ୍ୟମାନ ଆରେ 1, 2, 3, 4ର ଶେଷରେ 5,6,7 ସଂଯୁକ୍ତ ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:47&lt;br /&gt;
| array referenceରେ ସଂଯୁକ୍ତ ହେବା ପରେ ଏହି print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ଆଉଟପୁଟକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| ଫଙ୍କଶନ୍ pop() ଗୋଟିଏ array referenceର ଶେଷ ସ୍ଥାନରୁ ଗୋଟିଏ elementକୁ କାଢିଦେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
| ଏହି ଉଦାହରଣରେ ବିଦ୍ୟମାନ array referenceରୁ 7 ବାହାର ହୋଇଯିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| array referenceରୁ ଡିଲିଟ୍ ହେବା ପରେ print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ଆଉଟପୁଟକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଫାଇଲକୁ ସେଭ୍ କରିବା ପାଇଁ Ctrl+S ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ନିଷ୍ପାଦନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ perl arrayRefadd dot pl ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ଆଉଟପୁଟ ପ୍ରାପ୍ତ ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ hash referenceର elementଗୁଡିକୁ add, remove ଓ access କରିବା ପାଇଁ ଅନ୍ୟ ଏକ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: gedit hashRefadd ଡଟ୍ pl ampersand ଏବଂ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
| ଏହା geditରେ hashRefadd.pl ଫାଇଲକୁ ଖୋଲିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
| ମୁଁ ନମୂନା ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ବର୍ଣ୍ଣନା କରିବି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| ମୁଁ ଗୋଟିଏ direct hash referenceକୁ ଘୋଷଣା କରିଛି ଯାହାକୁ ଗୋଟିଏ scalar ଭେରିଏବଲ୍ $weektempରେ ଷ୍ଟୋର୍ କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:57&lt;br /&gt;
| hash referenceକୁ ଉପସ୍ଥାପନ କରିବା ପାଇଁ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ଏବଂ dereference ପାଇଁ arrow operatorକୁ ବ୍ୟବହାର କରାଯାଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:04&lt;br /&gt;
| ଏହି କୋଡ୍ Monday ଠାରୁ Friday ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ତାପମାତ୍ରାର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ଷ୍ଟୋର୍ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:09&lt;br /&gt;
| ହାଶର କୀଗୁଡିକ ମଧ୍ୟରେ ଲୂପ୍ କରିବା ପାଇଁ ବିଲ୍ଟ-ଇନ୍-ଫଙ୍କଶନ୍ keysକୁ ବ୍ୟବହାର କରାଯାଉଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:15&lt;br /&gt;
| ହାଶର ପ୍ରତ୍ୟେକ ଏଲିମେଣ୍ଟକୁ print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:19&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ପ୍ରଦର୍ଶିତ ହେବା ଭଳି ଗୋଟିଏ elementର ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ ଭେଲ୍ୟୁକୁ ଆମେ ଆକ୍ସେସ୍ କରିପାରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| print ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ Mondayର ତାପମାତ୍ରାକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:29&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଫାଇଲକୁ ସେଭ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନଲକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ perl hashRefadd dot pl ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ଆଉଟପୁଟକୁ ଦେଖିବା ପାଇଁ Enter ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| hash keys ଓ hash valueଗୁଡିକ ରାଣ୍ଡମ୍ ଭାବେ ଷ୍ଟୋର୍ ହୋଇଛନ୍ତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦର୍ଶିତ ଆଉଟପୁଟ୍ ସେମାନଙ୍କୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରିବା ସମୟର କ୍ରମ ସହିତ କୌଣସି ସମ୍ପର୍କ ରହିବ ନାହିଁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| ଏହା ସହିତ ଆମେ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲର ସମାପ୍ତିକୁ ଆସିଯାଇଛେ. ସଂକ୍ଷିପ୍ତରେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ ଶିଖିଲେ:&lt;br /&gt;
Scalar References&lt;br /&gt;
Array References&lt;br /&gt;
Hash References &lt;br /&gt;
Dereferences ଓ&lt;br /&gt;
ଉଦାହରଣଗୁଡିକ ସହିତ array/hash referencesର elementଗୁଡିକୁ କିପରି add, remove, access କରାଯାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:14&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଆପଣଙ୍କ ପାଇଁ ଗୋଟିଏ ଆସାଇନମେଣ୍ଟ ଅଛି. hashRefadd dot pl ଫାଇଲସ୍ଥିତ ହାଶ୍ weektempରେ Saturday ଓ Sunday ଭାବେ ନୂତନ କୀଗୁଡିକୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| ଶେଷରେ କୀ Saturdayକୁ ଡିଲିଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:27&lt;br /&gt;
| ହାଶ୍ weektempକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:30&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ Save ଓ execute କରିବା ସହିତ ବର୍ତ୍ତମାନ ପରିଣାମକୁ ଯାଞ୍ଚ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:35&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ ଥିବା ଭିଡିଓ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟକୁ ସାରାଂଶିତ କରେ. ଦୟାକରି ଏହାକୁ ଡାଉନଲୋଡ୍ କରି ଦେଖନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42&lt;br /&gt;
| ଆମେ କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାଇଥାଉ ଏବଂ ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ପ୍ରଦାନ କରିଥାଉ. ଅଧିକ ବିବରଣୀ ପାଇଁ ଦୟାକରି ଆମକୁ ଲେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର NMEICT ଦ୍ୱାରା ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ. ଏହି ମିସନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ଏହି ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:02&lt;br /&gt;
| ଆଇଆଇଟି ବମ୍ୱେ ତରଫରୁ ପ୍ରଦୀପ ଚନ୍ଦ୍ର ମହାପାତ୍ରଙ୍କ ସହ ମୁଁ ପ୍ରଭାସ ତ୍ରିପାଠୀ ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି. ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ ଧନ୍ୟବାଦ&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	</feed>