<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FReferencing-and-Dereferencing%2FKhasi</id>
		<title>PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC3%2FReferencing-and-Dereferencing%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-08T04:33:51Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Khasi&amp;diff=37813&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pdiangburom: Created page with &quot;{| Border = 1 |  &lt;center&gt;''' Time '''&lt;/center&gt; |  &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt; |- | 00:01 |  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial'''  halor ka''' Referencin...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C3/Referencing-and-Dereferencing/Khasi&amp;diff=37813&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-07-25T17:57:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border = 1 |  &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |  &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |- | 00:01 |  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Spoken Tutorial&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  halor ka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Referencin...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;''' Time '''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka ''' Spoken Tutorial'''  halor ka''' Referencing bad Dereferencing in Perl.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ki:&lt;br /&gt;
'''Scalar References'''&lt;br /&gt;
'''Array References'''&lt;br /&gt;
'''Hash References''' &lt;br /&gt;
'''Dereferences''' bad&lt;br /&gt;
Kumno ban add, remove, access ia ki '''elements''' jong ki  '''array/hash references'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:22&lt;br /&gt;
|  Na ka bynta kane ka jinghikai, nga pyndonkam da ka:&lt;br /&gt;
'''Ubuntu Linux 12.04''' operating system&lt;br /&gt;
'''Perl 5.14.2'''&lt;br /&gt;
'''gedit Text Editor'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam kano kano ka text-editor katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:37&lt;br /&gt;
|  Phi dei ban don ia ka jingtip shaphang ka:&lt;br /&gt;
'''Perl''' programming&lt;br /&gt;
'''Array functions''' bad&lt;br /&gt;
'''Hash functions'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:43&lt;br /&gt;
|Lada phim don, te sngewbha leit sha ki tutorials ba iadei ha ka ''' Perl''' ha kane ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:49&lt;br /&gt;
|  Kaei ka ''' Reference'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
|Ka ''' reference''' kadei ka '''pointer''' lane ka '''address''' sha ka '''variable, array, hash''' lane ka '''subroutine'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
|Kam don lypa ia ka data ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:01&lt;br /&gt;
|'''Reference''' u '''scalar''' value barit bad basuk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
|  '''Reference''' kan pynbha ia ka jingtreikam jong u '''Perl''' code ynda phi pass lane pynphai ia ki data-structures ba heh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:12&lt;br /&gt;
|Ka pynduna ia ka jingbam ka memory namar ka pass ia ka ''' reference''' sha ka '''subroutine''' ban ia kaba ka pass ia u value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:18&lt;br /&gt;
|Ka suk ban pynbit pynbiang ia ki '''Perl''' data structures kiba eh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:22&lt;br /&gt;
|  To ngin ia pule kumno ban shna ia ka '''reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban shna ia ka ''' reference''' na ka bynta kano kano ka '''variable, subroutine''' lane '''value''', da kaba buh ia u '''backslash (\)''' hakhmat jong u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
|U ''' scalar variable''' udei u ''' reference''' da u backslash bad u dollar sign ($) kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:39&lt;br /&gt;
|U ''' array variable''' udei u ''' reference''' da u backslash bad u '''at the rate(@)''' symbol.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:45&lt;br /&gt;
|U ''' hash variable''' udei u ''' reference''' da u backslash bad u '''percentage(%)''' symbol kumba lah pyni ha kane ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:53&lt;br /&gt;
| Kaei ka '''dereference'''?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:55&lt;br /&gt;
|Ynda u '''reference''' u shah ''' dereference''', u value uba dei u la shah pynphai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:00&lt;br /&gt;
|'''Dereference''' lah leh da kaba buh ia u ''' reference''' variable hapoh ki curly brackets&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:06&lt;br /&gt;
|Bad hashwa u curly bracket ba sha kadiang bad u character ba la pynithuh ia u jait ''' reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit kumno ban ''' dereference''' ia ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
| U ''' scalar''' variable la dereferenced da u dollar sign ($) bad ki curly brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
| U ''' array''' variable la dereferenced da u '''at the rate (@)''' symbol bad ki curly brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
|U ''' hash variable''' la dereferenced da u '''percentage(%)''' symbol bad ki curly brackets.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:33&lt;br /&gt;
|  To ngin ia peit ia ka simple program na ka bynta ka ''' Scalar reference''' bad ''' dereference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:38&lt;br /&gt;
|  To ngan plie ia ka sample program ha ka ''''gedit' Text editor.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka '''terminal''' bad type: '''gedit scalarRef dot pl ampersand''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|  To ngan batai ia u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:57&lt;br /&gt;
|U lain ba nyngkong u declare ia u '''scalar variable '$a'''' bad la initialized sha 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
|Kumba la batai hashwa, u scalar variable udei u ''' reference''' da u backslash bad u dollar sign ($).&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
|Kane ka lain kan print ia ka '''memory address''' jong u variable uba lah shna kum u ''' reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:16&lt;br /&gt;
|Ban print ia u value badei, u '''variable''' u ''' dereference''' da ki curly brackets ba lah buh hashwa da u '$'.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:23&lt;br /&gt;
|Hangne, u'''ref()''' function un sa pynphai ia u jait ''' reference''' kum u '''scalar''' lane '''array''' lane '''hash'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:30&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
|  To ngin ia execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:36&lt;br /&gt;
|  Phai sha ka '''terminal''' bad type: '''perl scalarRef dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
|  Ka output kadei kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:46&lt;br /&gt;
|Ka lain ba nyngkong ka pyni ia ka '''memory address''' ha kaba la buh ia u value 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:51&lt;br /&gt;
|Ka lain kaba ar ka pynphai ia u value kaba dei 10.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:55&lt;br /&gt;
|'''Ref()''' function ka pynphai ia u &amp;quot;SCALAR&amp;quot; kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:59&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, to ngin ia pyrshang ban sngewthuh kumno ban shna ia ka ''' reference''' bad ''' dereference''' array da kaba pyndonkam ia ka sample program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:07&lt;br /&gt;
|  Nga lah don lypa ia ka sample program. To ngan plie ia ka ha ka 'gedit' Text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''terminal''', type: '''gedit arrayRef dot pl ampersand''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
|  Type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen, ha ka '''arrayRef dot pl''' file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:26&lt;br /&gt;
|  To mynta ngan batai ia u code. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:28&lt;br /&gt;
|Hangne, ha ka lain ba nyngkong, nga lah declared ia u array '''@color''' bad initialized ia u da lai tylli ki values.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:35&lt;br /&gt;
|La '''reference''' da u '''backslash @color''' kaba dei ka kyrteng jong ka array bad la assign sha u $colorRef.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:42&lt;br /&gt;
|Ka '''print''' statement kan print ia ka ''' reference''' value bad ka ''' dereference''' value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:47&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:51&lt;br /&gt;
|  To ngin ia execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka '''terminal''' bad type: '''perl arrayRef dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|  Ka output kadei kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:04&lt;br /&gt;
|  Ka lain ba nyngkong ka pyni ia ka output jong ka '''memory address''' jong u variable ba lah shna kum ka ''' reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:10&lt;br /&gt;
|Ka lain ba ar ka pyni ia ka value badei kata ka ''' dereference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
|  Hadien kane, ngin sa iapeit kumno ban declare ia ka '''direct reference''' na ka bynta ka '''array'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:21&lt;br /&gt;
|To ngin ia phai biang sha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:24&lt;br /&gt;
|Nga lah pyn kylla ia ka program ba lah don lypa ban pyni ia ka '''direct reference''' na ka bynta ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban shna ia u '''direct reference''' na ka bynta ka array da kaba pyndonkam ia u square brackets&amp;lt;nowiki&amp;gt; [] &amp;lt;/nowiki&amp;gt; kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:35&lt;br /&gt;
|Pyndonkam '''arrow operator (-&amp;gt;)''' ban '''dereference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:39&lt;br /&gt;
|'''print''' statement kan sa print  &amp;quot;Green&amp;quot; kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
|Hangne, ka '''print''' statement ka shim ia u value jong ka index&amp;lt;nowiki&amp;gt;[1]. &amp;lt;/nowiki&amp;gt; kata 'Green' ha ka program jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:50&lt;br /&gt;
| Shon ''' Ctrl+S''' ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:54&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka '''terminal''' bad type: '''perl arrayRef dot pl'''  bad shon ''' Enter''' ban execute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:03&lt;br /&gt;
|  Ngan pyni ia ka nuksa halor kumno ban pyndonkam ia ka '''direct hash reference''' ha kajuh ka code file.&lt;br /&gt;
Te, to ngin ia phai sha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:11&lt;br /&gt;
|  Phi lah ban shna ia ka '''direct reference''' ban hash da kaba pyndonkam ia ki curly brackets {} kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
| Pyndonkam '''arrow operator (-&amp;gt;)''' ban dereference ia u. “Name” udei u '''hash key'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:24&lt;br /&gt;
| Ha kapor ba execute ia une u block jong u code, baroh ar ki '''print''' statements kin print &amp;quot;Sunil&amp;quot; kum ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:31&lt;br /&gt;
|  Hadien kane ngin sa iohi kumno ban pyndap, weng, access ia ki '''elements''' sha ka '''array reference''' da ka sample program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:39&lt;br /&gt;
| Nga lah don lypa ia ka sample program. To ngan plie ia ka ha ka ''' gedit''' text-editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:45&lt;br /&gt;
|  Plie ia ka ''' terminal''' bad type:''' gedit arrayRefadd dot pl ampersand ''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:54&lt;br /&gt;
|  La plie mynta ia ka 'arrayRefadd.pl' file ha ka ''' gedit.''' Type ia u code kumba la pyni hangne, ha ka file jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:02&lt;br /&gt;
|  Ka lain ba nyngkong ka pynsdang ia ka array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:06&lt;br /&gt;
| Ngi lah '''reference''' ia u array da u '''backslash @numarray''' bad la assign sha u''' $ref.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:13&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin sa iohi kumno ban access ia kawei ka '''element''' na ka ''' array reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:19&lt;br /&gt;
| Ngi donkam ban pyndonkam ia u '''array index''' ha ki square brackets&amp;lt;nowiki&amp;gt; “[ ]” &amp;lt;/nowiki&amp;gt; ban access ia u value bad u '''arrow operator (“-&amp;gt;”)''' ban ''' dereference''' ia u.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:28&lt;br /&gt;
| Ka '''print''' statement kan print ia u value jong ka index &amp;lt;nowiki&amp;gt;[0]&amp;lt;/nowiki&amp;gt;.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
| '''push()''' function ka pyndap ia ki '''elements''' ha ka position ba khatduh jong ka ''' array reference.'''&lt;br /&gt;
Ha ka bynta jong ngi, 5, 6, 7 lah pyndap sha bakut jong ka array ba lah don lypa 1, 2, 3, 4.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:47&lt;br /&gt;
| Kane ka '''print''' statement ka pyni ia ka output, hadien ba lah dep pyndap sha ka ''' array reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:53&lt;br /&gt;
| '''pop()''' function ka weng ia ka '''element''' na ka position ba khatduh jong ka ''' array reference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:58&lt;br /&gt;
| Ha ka nuksa jong ngi, 7 un sa shah weng na ka ''' array reference''' ba lah don lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| '''print '''statement kan sa pyni ia ka output hadien ba lah dep pyndam na ka ''' array reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:08&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+S''' ban save ia ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:11&lt;br /&gt;
|  To ngin ia execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:14&lt;br /&gt;
|  Phai biang sha ka '''terminal''' bad type: '''perl arrayRefadd dot pl''' bad shon ''' Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
|  Ka output kadei kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:26&lt;br /&gt;
|  Mynta, to ngin ia peit ia kawei pat ka sample program ban pyndap, weng, access ia ki '''elements''' jong u ''' hash reference.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:34&lt;br /&gt;
|  Ha ka '''terminal''', type: '''gedit hashRefadd dot pl ampersand''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
|  Kane kan sa plie ia ka file 'hashRefadd.pl' ha ka ''' gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
| To ngan batai ia ka sample program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|  Nga lah declared ia u '''direct hash reference''' uba lah ban buh ha u '''scalar''' variable''' $weektemp.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:57&lt;br /&gt;
| Nga lah pyndonkam ia ki curly brackets ban mihkhmat ia u ''' hash reference''' bad u '''arrow operator''' ban ''' dereference'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:04&lt;br /&gt;
| Une u code u buh ia ki values jong ka temperature naduh Monday haduh Friday.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:09&lt;br /&gt;
| Nga pyndonkam ia ki '''“keys” built-in function''' ban loop ia ki keys jong u hash.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:15&lt;br /&gt;
| '''print''' statement kan print ia man u element jong u hash.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:19&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban access ia u value jong u  '''element''' kumba la pyni hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:25&lt;br /&gt;
| '''print''' statement kan print ia ka temperature ha ka sngi Monday.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:29&lt;br /&gt;
|  Mynta, save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
|  Phai sha ka '''terminal''' bad type: '''perl hashRefadd dot pl''' bad shon ''' Enter ''' ban iohi ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| Ki '''hash keys ''' bad ki '''hash values''' lah buh ha ka random order.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:46&lt;br /&gt;
| Ka output ba lah pyni kam iadei bad ka order ha kaba lah pyndap ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| Da kane, ngi poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai. To ngin ia batai kyllum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule shaphang ki:&lt;br /&gt;
'''Scalar References'''&lt;br /&gt;
'''Array References'''&lt;br /&gt;
'''Hash References''' &lt;br /&gt;
'''Dereferences''' bad&lt;br /&gt;
Kumno ban pyndap, weng, access ia ki '''elements''' jong ki '''array/hash references''' ryngkat ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:14&lt;br /&gt;
| Hangne ka kam na ka bynta jong phi. Pyndap ia ki keys ba thymmai “Saturday” bad “Sunday” ha u hash '''weektemp''', ha ka ''' hashRefadd dot pl file.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| Pyndam ia u “Saturday” key ha kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:27&lt;br /&gt;
| Print hash '''weektemp.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:30&lt;br /&gt;
| '''Save''' bad '''execute''' ia ka program. Mynta check ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:35&lt;br /&gt;
| Ka video ha ka link harum ka kyllum lang ia ka '''Spoken Tutorial''' project. Sngewbha download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42&lt;br /&gt;
| Ngi pynlong ia ki workshops bad ai ia ki certificates sha kito kiba pass ha ka online test. Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:51&lt;br /&gt;
| Ia ka Spoken Tutorial project la bei tyngka da NMEICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha kane ka link ba la ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  11:02&lt;br /&gt;
|  Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane, Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>