<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FComments-in-Perl%2FKhasi</id>
		<title>PERL/C2/Comments-in-Perl/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FComments-in-Perl%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Comments-in-Perl/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-14T22:13:07Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Comments-in-Perl/Khasi&amp;diff=37461&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pdiangburom: Created page with &quot;{| border=1 !  '''Time''' !  '''Narration''' |- |00:00  | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka “Comments in Perl”. |- | 00:05 |Ha kane ka jinghikai, n...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Comments-in-Perl/Khasi&amp;diff=37461&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-06-15T17:55:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 !  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; !  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- |00:00  | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka “Comments in Perl”. |- | 00:05 |Ha kane ka jinghikai, n...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!  '''Time'''&lt;br /&gt;
!  '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:00 &lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka spoken tutorial halor ka “Comments in Perl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:05&lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:08&lt;br /&gt;
| Comments ha ka “Perl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:10&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam da ka '''Ubuntu Linux 12.04''' operating system bad ka '''Perl''' '''5.14.2 '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| Kane kadei ka, “Perl” version 5 version 14 bad subversion 2.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
| Ngan sa pyndonkam ruh da ka “gedit Text Editor”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:27&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndonkam da kano kano ka text editor katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
| Phi dei ban don ki jingtip jong ka compiling, executing bad variables ha ka Perl.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:37&lt;br /&gt;
| Lada phim don, sngewbha leit sha ka spoken tutorials kaba iadei ha ka spoken tutorial website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Commenting ia u code ha ka “Perl” lah ban leh ha ki ar rukom:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
|'''Single Line''' , ''' Multi-Line'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
| Kane ka jait comment lah pyndonkam haba u nongpyndonkam u kwah ban comment ia kawei ka lain jong u code lane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|Ban pyndap ia uwei u lain ba don text ban batai ia ka jingtreikam jong u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:01&lt;br /&gt;
| Kane ka jait comment ka sdang da u symbol “# (hash)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Hangne ka nuksa ba la pyni. To ngin ia plie ia ka file kaba thymmai ha ka Text Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Plie ia ka “Terminal” bad type – “gedit comments dot pl space &amp;amp;”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Sa shisien ka jingpyn kynmaw iaphi ba u ampersand lah ban pyndonkam ban pyndam ia ka “command prompt” ha ka “terminal”, mynta shon “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
| Mynta type ia ka commands kaba lah ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:29&lt;br /&gt;
|'''hash Declaring count variable''' shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|'''dollar count space equal to space 1 semicolon'''Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:45&lt;br /&gt;
|'''print space double quotes Count is dollar count slash n''' lah dep ia ki double quotes  '''semicolon space hash Prints Count is 1'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
|Mynta save ia kane ka file da kaba shon “Ctrl S” bad execute ia ka “Perl” script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| Phai sha ka “Terminal” bad type “perl hyphen c comments dot pl” bad shon “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:18&lt;br /&gt;
| Kane ka batai ia ngi ba kam don ka jingbakla ha ka syntax.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta type: “perl comments dot pl” bad shon “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| Kan sa pyni ia ka output kumne harum – “Count is 1”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang sha ka “gedit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| Ha ka “gedit”, leit sha ka lain kaba nyngkong bad shon “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:40&lt;br /&gt;
| Leit biang sha ka lain ba nyngkong bad type ia ka command harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
|'''Hash exclamation mark slash usr slash bin slash perl'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:52&lt;br /&gt;
| Kane ka lain ha ka “Perl” la khot ka “shebang line” bad kadei ka lain ba nyngkong jong ka “Perl” program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:59&lt;br /&gt;
| Ka batai haei lah ban shem ia ka “Perl Interpreter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| Kynmaw: Wat lada kane ka lain ka sdang da u hash symbol, kan nym shah khein kum uwei u lain ba commend da ka “Perl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin ia peit ia ki comments kiba bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| “Multi Line:” Kane ka comment lah pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
| Haba u nongpyndonkam u kwah ban comment ia u code lane ban pyndap ia ki kyntien/lane jingdonkam jong u code.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:25&lt;br /&gt;
| Kane ka comment ka sdang da u symbol “equal to head” bad kut da u “equal to cut”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:33&lt;br /&gt;
| To ngin ia phai biang sha ka “gedit” bad type ha ka “comments dot pl” file harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:39&lt;br /&gt;
| Ha kaba kut jong ka file, type: “equal to head”, shon “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
|'''print space double quote count variable is used for counting purpose'''  lah dep bad ki double quote shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:59&lt;br /&gt;
|'''equal to cut'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| Save ia ka file, khang ia ka bad execute ia ka “Perl” script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:05&lt;br /&gt;
| Ha ka “Terminal”, type: “perl hyphen c comments dot pl” bad shon “Enter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| Kam don ka jingbakla ha ka syntax.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
|Te ngin ia execute ia ka, “perl comments dot pl”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
|Kan sa pyni ia kajuh ka output kumba hashwa. “Count is 1”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:27&lt;br /&gt;
| Ka khlem print ia ka kyntien “count variables is used for counting purpose”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| Kane kadei  namar ngi comment ia ka shi bynta da kaba pyndonkam da ka “equal to head” bad “equal to cut”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban pyndonkam da ka “=head =cut” lane “=begin =end.” &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:48&lt;br /&gt;
| Kine kim dei ki keywords ba kyrpang ba lah pyndonkam da ka “Perl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw, kam dei ban don kano kano ka leading lane ka trailing space(s) hashwa ka kyntien ''''=' ''' (equal to sign) bad hadien u '''head''', '''cut''', '''begin''' lane '''end'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:02&lt;br /&gt;
|Plie ia ka “Terminal” sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Bad type - ''' gedit commentsExample dot pl space &amp;amp;''' bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| Type ia ka commands harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:19&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi declare ia ar tylli ki variables “firstNum” bad “secondNum” bad nga ai katto katne ki values ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
| Nangta nga lah comment ia kane ka shi bynta hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:32&lt;br /&gt;
| Mynta nga pyndap ia kine ar tylli ki number bad nga ai ia u value sha u variable ba lai ba lah ai kyrteng “addition”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:39&lt;br /&gt;
| Hadien kane, nga kwah ban print ia ka value da kaba pyndonkam “print” command.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:44&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad execute ia ka “Perl” script ha ka “Terminal”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:49&lt;br /&gt;
| Ha ka terminal, type: “perl hyphen c commentsExample dot pl”, shon “Enter.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:57&lt;br /&gt;
| Kam don ka jingbakla ha ka syntax.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
| Te, ngin execute ia ka script da kaba type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:01&lt;br /&gt;
|'''perl commentsExample dot pl''' shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|Kan sa pyni ia ka output harum. “Addition is 30”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:12&lt;br /&gt;
| Da kane ngi lah poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah pule kumno ban pyndap ia ki comments ha ka “Perl”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19&lt;br /&gt;
| Thoh ia ka perl script ban wad ia ka square jong u number.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:23&lt;br /&gt;
| Batai ia ka jingtreikam jong u code ba la thoh da kaba pyndonkam da ka “single line comment” &amp;amp; “multiline Comment”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video kaba don ha ka link ba lah ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:34&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:37&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|TKa kynhun jong ka Spoken Tutorial:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:44&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
| Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:51&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewbha thoh sha ka contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:58&lt;br /&gt;
| Spoken Tutorial Project kadei shi bynta jong ka Talk to a Teacher project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:03&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:11&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha ka link ba lah ai harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| Nga kyrmen phi sngewtynnad ia kane ka jinghikai halor ka “Perl”. Ma nga U Pdiangburom na Shillong, nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>