<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FBlocks-in-Perl%2FKhasi</id>
		<title>PERL/C2/Blocks-in-Perl/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FBlocks-in-Perl%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Blocks-in-Perl/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-28T22:31:28Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Blocks-in-Perl/Khasi&amp;diff=37808&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pdiangburom: Created page with &quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- | 00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka ''' Blocks in Perl'''. |- | 00:06 | Ha kane ka jinghikai, ngin i...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Blocks-in-Perl/Khasi&amp;diff=37808&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-07-25T17:02:51Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 |Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Blocks in Perl&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- | 00:06 | Ha kane ka jinghikai, ngin i...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|Ngi pdiangsngewbha iaphi sha ka spoken tutorial halor ka ''' Blocks in Perl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule shaphang bun tylli ki ''' blocks''' kiba don ha ka '''Perl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|Nga pyndonkam da ka ''' Ubuntu Linux 12.04''' operating system bad ka ''' Perl 5.14.2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| Ngan sa pyndonkam ruh ia ka '''gedit''' Text Editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:26&lt;br /&gt;
|Phi lah ban pyndonkam ia kano kano ka text editor katkum kamon jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|Kum ka jingdonkam ba hashwa, phi dei ban don ia ka jingtip jong ki '''variables, comments''' ha ka    ''' Perl.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| Ki jingtip ia ki '''data structures''' ha ka '''PERL''' kan long ka jingmyntoi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
|Sngewbha leit sha ki spoken tutorials ba iadei ha ka '''Spoken Tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
|Ka '''Perl''' ka ai 5 tylli ki '''blocks''' ba kyrpang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:53&lt;br /&gt;
| Kine ki '''blocks''' ki shah execute ha bun ki kyrdan  jong ka '''Perl''' program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| Kine ki blocks kidei:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
|'''BEGIN''' ,  '''END''' &lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
|'''UNITCHECK''', '''CHECK'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
|  '''INIT''', to ngin ia sdang ban sngewthuh ia ka ''' BEGIN''' block.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:10&lt;br /&gt;
|'''BEGIN''' block ka shah execute ha kapor jong ka compilation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:15&lt;br /&gt;
| Te, uno uno u code ba la thoh hapoh jong une u block u shah execute nyngkong ha kapor compilation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban don bun ki ''' BEGIN ''' blocks hapoh ka ''' Perl''' script.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:26&lt;br /&gt;
|  Kine ki blocks kin shah execute ha ka order jong ka declaration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
|Kata kadei, ha ka '''First define First execute''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
| Ka syntax na ka bynta ka ''' BEGIN''' block kadei kumne harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:40&lt;br /&gt;
| '''BEGIN''' ha ki dak heh space open curly bracket &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| Shon''' Enter.''' &lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|01:47&lt;br /&gt;
| U code uban sa shah execute ha kapor jong ka compilation,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
| Shon '''Enter '''.Close curly bracket. &lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|01:55&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ia ka nuksa jong ka '''BEGIN''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:59&lt;br /&gt;
|Plie ia ka Terminal bad type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:02&lt;br /&gt;
| '''gedit beginBlock dot pl space ampersand'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|bad shon  '''Enter.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:10&lt;br /&gt;
|Kane kan sa plie ia ka ''' beginBlock dot pl ''' file ha ka '''gedit. '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|Type u code ba la ai harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:20&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia kaei kaba nga lah thoh hapoh jong ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah print katto katne ki text hashwa bad hadien jong ka '''BEGIN''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:31&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, nga lah thoh ia kawei ka '''print''' statement ha man u '''BEGIN''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   02:37&lt;br /&gt;
|Sngewbha kynmaw, nga khlem ai ia u semicolon hadien jong ki ''' BEGIN''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Da kaba buh ia u semicolon kan sa pynmih ia ka syntax error ha kapor ba execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
|Mynta, shon ''' Ctrl+s''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
|  Nangta phai sha ka terminal bad execute ia ka script da kaba type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
|''' perl beginBlock dot pl'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:01&lt;br /&gt;
|bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|03:04&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia ka output kumba la pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:09&lt;br /&gt;
|  Phin iohi ba ka lain ba la thoh hapoh ka '''BEGIN''' block ba nyngkong ka shah print nyngkong bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
| Ka '''print''' statement ba nyngkong ha ka script jingshisha ka shah print hadien ka '''BEGIN''' block statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
| '''BEGIN''' blocks ka shah execute ha ka order jong ka declaration jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Ha kane ka nuksa, ka la pawshai ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:34&lt;br /&gt;
| U code ba la thoh hapoh ka '''BEGIN'''  block  u shah execute nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:40&lt;br /&gt;
| Khlem da khein ia ka jaka jong ka ''' BEGIN''' block kaba don hapoh ka PERl script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Ka ''' BEGIN''' block barabor ka shah execute ha ka rukom '''First In First Out'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|Te, kawei ka jingdonkam jong kane ka '''block''' kadei ban kynthup ia ki files kiba don hapoh ka Perl script, hashwa ba ka exection badei kan sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:01&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pyrshang ban sngewthuh ia ka '''END''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:04&lt;br /&gt;
|Ka '''END''' block ka shah execute ha kaba kut jong ka PERL program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:09&lt;br /&gt;
|U code ba la thoh hapoh jong kane ka block u shah execute hadien ba ka PERL ka lah dep ban execute ia ka program.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|Ngi lah ban don ia bun tylli ki ''' END''' blocks  hapoh jong ka '''Perl script.''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
| Kine ki blocks kin sa shah execute ha ka reverse order jong ka declaration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
|  Kata kadei, ha ka '''Last define First execute''' pattern.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
|Ka syntax na ka bynta ka '''END''' block kadei kumne harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
|''' END ''' ha ki dak heh open curly bracket &lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
|Shon  ''' Enter'''. U code u ban sa shah execute ha kaba kut jong ka ''' PERL ''' script,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:45&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''.Close curly bracket. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:49&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin ia peit ia ka nuksa jong ki '''END''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|Plie ia ka Terminal bad type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:56&lt;br /&gt;
|'''gedit endBlock dot pl space ampersand'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:00&lt;br /&gt;
|Bad shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:03&lt;br /&gt;
|  Kane kan sa plie ia ka ''' endBlock dot pl''' file ha ka '''gedit.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
| Type ia u code harum kumba la pyni ha ka screen.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| To ngin ia peit ia kaei kaba nga lah thoh hapoh jong kane ka script.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:17&lt;br /&gt;
| Hangne, ngi lah print katto katne ki text hashwa bad hadien ki ''' END''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:23&lt;br /&gt;
|Ha kajuh ka rukom, ngi la thoh kawei ka '''print''' statement haman ka ''' END''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:29&lt;br /&gt;
| Sngewbha kynmaw, nga khlem ai ia u semicolon hadien jong ka '''END''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
| Lada ngi ai ia u semicolon, kan sa don ka syntax error ha ka compilation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:41&lt;br /&gt;
|  Mynta, shon ''' Ctrl+s''' ban '''save''' ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:45&lt;br /&gt;
| Nangta phai sha ka terminal bad execute ia ka script da kaba type:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:50&lt;br /&gt;
|''' perl endBlock dot pl'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
|bad shon '''Enter.'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
| Phin sa iohi ia ka output kumba la pyni ha ka terminal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:00&lt;br /&gt;
|  Sngewbha kynmaw ba: Ka line kaba la thoh hapoh ka ''' END''' block la print khatduh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Ka '''print''' statement kaba khatduh ha ka script ha ka jingshisha ka shah print hashwa ki '''END''' block statements bad ka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| Ki '''END''' blocks ki shah execute ha ka reverse order jong ka declaration jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:20&lt;br /&gt;
| Na ka nuksa, ka lah paw shai ba &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:23&lt;br /&gt;
| U code ba la thoh hapoh jong ki '''END''' blocks u shah execute ha kaba kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|  Kane kadei khlem da khein ia ka jaka ba ki '''END''' block kadon hapoh ka PERL script bad  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:36&lt;br /&gt;
|Ki '''END''' blocks ki shah execute ha ka '''Last In First Out''' manner.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:41&lt;br /&gt;
| Te, kawei ka jingdonkam jong ka '''END''' block kadei ban pynduh pyndam ia ki objects kiba lah shna ha ka program hashwa ba kan exit.	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:49&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, ka PERL script kadon ia ki '''UNITCHECK, CHECK''' bad '''INIT''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:55&lt;br /&gt;
|Niar eh ba ki developers kin pyndonkam ia kine ki blocks bad kadei kaba  jynjar khyndiat ban sngewthuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:02&lt;br /&gt;
| Te, ngan shu batai lyngkot iaphi shaphang kine ki blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:06&lt;br /&gt;
| ''' UNITCHECK, CHECK''' bad ''INIT''' blocks kilong kiba donkam:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|Ha kaban kem ia ki transition kiba don hapdeng ka compilation bad ka execution phase jong ka main program bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:18&lt;br /&gt;
|Ha kaban leh ia katto katne ki checks lane ki initialization, hadien ka compilation bad hashwa ka execution.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:24&lt;br /&gt;
|Ka ''' UNITCHECK''' bad '''CHECK''' blocks ka run ha ka rukom '''Last in First out''' &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:31&lt;br /&gt;
|Hynrei ka '''INIT''' block ka run ha ka rukom '''First In First Out'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:37&lt;br /&gt;
|Ka syntax na ka bynta ka '''UNITCHECK''' block kadei kumne harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|''' UNITCHECK''' ha ki dak heh space plie curly bracket &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:46&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|U code u ban sa shah execute,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
|Khang ia u curly bracket. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:54&lt;br /&gt;
|Ka syntax na ka bynta ka '''CHECK''' block kadei kumne harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:58&lt;br /&gt;
|'''CHECK''' ha ki dak heh space plie curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
|Shon'''Enter'''. U code u ban sa shah execute &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''. Khang curly bracket. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:11&lt;br /&gt;
|Ka syntax na ka bynta ka '''INIT''' block kadei kumne harum:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|'''INIT''' ha ki capital letters space plie curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:20&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter'''. U code u ban initialized,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:24&lt;br /&gt;
|Shon '''Enter '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:26&lt;br /&gt;
|Khang curly bracket. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|Na ka bynta ban sngewthuh kham bha, nga ai jingmut iaphi ba phin leh experiment bad kine ki blocks ha ka '''Perl''' scripts jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|To ngin ia batai kyllum. Ha kane ka jinghikai, ngi lah pule ia ki:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|'''BEGIN''' bad '''END''' blocks ha ka rukom ba bniah bad&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:44&lt;br /&gt;
|Ka lamphrang jong ki '''UNITCHECK, CHECK''' bad '''INIT''' blocks&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:48&lt;br /&gt;
|Da kaba pyndonkam ia ki sample programs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:52&lt;br /&gt;
|Hangne ka kam na ka bynta jong phi:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:54&lt;br /&gt;
|Thoh ia u code harum hapoh ka '''PERL script''';&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|Bad '''execute''' ia ka script bad khmih ia ka output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:02&lt;br /&gt;
|Peit ia ka video kaba don ha ka link harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
|Ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:09&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang, phi lah ban shu download bad peit ia ka hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
|  Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial project: ka pynlong ia ki workshops da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:20&lt;br /&gt;
| Ka ai certificates sha kito kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:24&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, sngewtbha thoh sha ka: contact at spoken hyphen tutorial dot org.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
|  &amp;quot;Spoken Tutorial&amp;quot; project kadei shi bynta jong ka &amp;quot;Talk to a Teacher&amp;quot; project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
| La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkat of India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
| Kham bun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha ka: spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:57&lt;br /&gt;
| Nga kyrmen phi sngewtynnad ia kane ka jinghikai halor ka  '''Perl'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:00&lt;br /&gt;
|Ma nga U Pdiangburom na Shillong nga pynkut ia kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:02&lt;br /&gt;
| Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pdiangburom</name></author>	</entry>

	</feed>