<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FArrays%2FPunjabi</id>
		<title>PERL/C2/Arrays/Punjabi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=PERL%2FC2%2FArrays%2FPunjabi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Arrays/Punjabi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T03:05:03Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Arrays/Punjabi&amp;diff=35431&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 12:16, 7 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Arrays/Punjabi&amp;diff=35431&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-07T12:16:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:16, 7 April 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 178:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 178:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਪਹਿਲਾਂ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਪਹਿਲਾਂ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, &lt;/ins&gt;ਅੰਤਮ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |04:28&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |&lt;/del&gt;ਅੰਤਮ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:29&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:29&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 199:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 196:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:49&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:49&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਧਿਆਨ ਦਿਓ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਧਿਆਨ ਦਿਓ । myArray&amp;#160;  @&amp;#160; ਚਿੰਨ੍ਹ&amp;#160; ਦੇ ਨਾਲ ਘੋਸ਼ਿਤ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |04:50&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |&lt;/del&gt;myArray&amp;#160;  @&amp;#160; ਚਿੰਨ੍ਹ&amp;#160; ਦੇ ਨਾਲ ਘੋਸ਼ਿਤ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:54&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:54&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 328:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 322:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |08:51&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |08:51&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਚਲੋ ਇਸਦਾ ਸਾਰ ਕਰਦੇ ਹਾਂ&amp;#160; , &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਚਲੋ ਇਸਦਾ ਸਾਰ ਕਰਦੇ ਹਾਂ&amp;#160; , ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀਂ ਸਿੱਖਿਆ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |08:52&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; |&lt;/del&gt;ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀਂ ਸਿੱਖਿਆ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |08:55&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |08:55&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Arrays/Punjabi&amp;diff=23077&amp;oldid=prev</id>
		<title>Harmeet: Created page with &quot;{|border = 1  |Time  |Narration  |-   |00:01  |ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਐਰੇਜ ਉੱਤੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=PERL/C2/Arrays/Punjabi&amp;diff=23077&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-08-03T03:03:50Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border = 1  |Time  |Narration  |-   |00:01  |ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਐਰੇਜ ਉੱਤੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border = 1&lt;br /&gt;
 |Time&lt;br /&gt;
 |Narration&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:01&lt;br /&gt;
 |ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਐਰੇਜ ਉੱਤੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸਵਾਗਤ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:06&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ,  ਅਸੀ ਸਿਖਾਂਗੇ: &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:09&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦਾ ਇੰਡੈਕਸ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:11 &lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ। &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:13&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ  ਦੇ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨਾ।  &lt;br /&gt;
  |- &lt;br /&gt;
 |00:16&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਉੱਤੇ ਲੂਪਿੰਗ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:18&lt;br /&gt;
 |Sequential   ਐਰੇ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:20&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਰੇ ਨੂੰ ਨਿਵੇਕਲਾ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:22&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਮੈਂ ਵਰਤੋ ਕਰ ਰਿਹਾ ਹਾਂ ਉਬੰਟੂ ਲਿਨਕਸ 12.04 ਆਪਰੇਟਿੰਗ ਸਿਸਟਮ ਅਤੇ ਪਰਲ 5.14.2  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:30&lt;br /&gt;
 |ਮੈਂ gedit ਟੈਕਸਟ ਐਡੀਟਰ ਦੀ ਵਰਤੋ ਵੀ ਕਰਾਂਗਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:34&lt;br /&gt;
 |ਤੁਸੀ ਆਪਣੇ ਪਸੰਦ  ਦੇ ਕਿਸੇ ਵੀ ਟੈਕਸਟ ਐਡੀਟਰ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:37&lt;br /&gt;
 |ਤੁਹਾਨੂੰ ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਵੇਰਿਏਬਲਸ,ਕਮੈਂਟਸ ਅਤੇ ਡੇਟਾ ਸਟਰਕਚਰਸ ਦਾ ਬੁਨਿਆਦੀ ਗਿਆਨ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:43&lt;br /&gt;
 |ਲੂਪਸ ਅਤੇ ਕੰਡੀਸ਼ਨਲ ਸਟੇਟਮੈਂਟਸ ਦਾ ਗਿਆਨ ਵਧੇਰੇ ਲਾਭਦਾਇਕ ਹੋਵੇਗਾ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:48&lt;br /&gt;
 |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਸੰਬੰਧਤ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲਸ ਲਈ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦੀ ਵੈਬਸਾਈਟ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:54&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਇੱਕ ਸਰਲ ਡੇਟਾ ਸਟਰਕਟਰ ਹੈ,ਜਿਸ ਵਿੱਚ ਕਿਸੇ ਵੀ ਡੇਟਾ ਟਾਈਪ  ਦੇ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਸ਼ਾਮਿਲ ਹੁੰਦੇ ਹਨ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:59&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਇੰਡੈਕਸ ਹਮੇਸ਼ਾ 0 ਤੋਂ ਸ਼ੁਰੂ ਹੁੰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:03&lt;br /&gt;
 |ਪਰਲ ਵਿੱਚ , ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰਨਾ ਜ਼ਰੂਰੀ ਨਹੀਂ ਹੈ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:08&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਜ਼ਿਆਦਾ ਅਤੇ ਘੱਟ ਹੁੰਦੀ ਹੈ, ਜਦੋਂ ਇਸ ਵਿੱਚ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਜੋੜੇ ਅਤੇ ਹਟਾਏ ਜਾਂਦੇ ਹਨ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:15&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਨੂੰ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰਨ ਲਈ ਸਿੰਟੈਕਸ ਹੈ .  .  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:18&lt;br /&gt;
 |@ myArray equal to ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ 1 ਕੌਮਾ  2 ਕੌਮਾ 3 ਕੌਮਾ ਸਿੰਗਲ ਕੋਟ abc ਸਿੰਗਲ ਕੋਟ ਕੌਮਾ 10.3  ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕੋਲਨ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:31&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦਾ ਆਖਰੀ ਇੰਡੈਕਸ ਇਸ ਕਮਾਂਡ  ਦੇ ਨਾਲ ਪਤਾ ਕੀਤਾ ਜਾ ਸਕਦਾ ਹੈ  -  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:35&lt;br /&gt;
 |$  # myArray  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:38&lt;br /&gt;
 |ਸੈਂਪਲ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਸਮਝਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:42&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਖੋਲੋ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:44&lt;br /&gt;
 |gedit arrayIndex dot pl space ਐਂਪਰਸੈਂਡ &lt;br /&gt;
  |- &lt;br /&gt;
 |01:50&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:52&lt;br /&gt;
 |ਇਹ geditor ਵਿੱਚ arrayIndex dot pl ਫਾਇਲ ਖੋਲੇਗਾ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:57&lt;br /&gt;
 |ਕੋਡ ਦਾ ਭਾਗ ਟਾਈਪ ਕਰੋ ,  ਜੋ ਸਕਰੀਨ ਉੱਤੇ ਦਿਖਾਇਆ ਹੋਇਆ ਹੈ ।     &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:02&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਅਸੀਂ ਇੱਕ ਐਰੇ ਘੋਸ਼ਿਤ ਅਤੇ ਪਰਿਭਾਸ਼ਿਤ ਕੀਤਾ ,  ਜਿਸ ਵਿੱਚ 5 ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਸ਼ਾਮਿਲ ਹਨ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:07&lt;br /&gt;
 |ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਐਰੇ ਇੰਡੈਕਸ 0 ਤੋਂ ਸ਼ੁਰੂ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ,  ਆਖਰੀ ਇੰਡੈਕਸ ਵੈਲਿਊ 4 ਹੋਵੇਗੀ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:14&lt;br /&gt;
 |ਅਰਥਾਤ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਦੀ ਗਿਣਤੀ ,  ਜੋ 5 ਹੈ ,  ਮਾਇਨਸ 1 .   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:18&lt;br /&gt;
 |ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਸੇਵ ਕਰਨ ਲਈ Ctrl + S ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:22&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ ਪਰਲ ਸਕਰਿਪਟ ਨੂੰ ਚਲਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:26&lt;br /&gt;
 |ਟਾਈਪ ਕਰੋ  perl arrayIndex dot pl &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:30&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:32&lt;br /&gt;
 |ਆਊਟਪੁਟ ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਦਿਖਾਇਆ ਹੋਵੇਗਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:37&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਕਿਵੇਂ ਪ੍ਰਾਪਤ ਕਰਦੇ ਹਨ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:41&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਕਈ ਤਰੀਕੇ ਹਨ ਜਿਨ੍ਹਾਂ ਤੋਂ ਅਸੀ ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਪ੍ਰਾਪਤ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:46&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦਾ ਇੰਡੈਕਸ  +1 ਅਰਥਾਤ  $  # array +1  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:53&lt;br /&gt;
 |PERL ਇਨਬਿਲਟ ਸਕੇਲਰ ਫੰਕਸ਼ਨ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ,  ਅਰਥਾਤ  scalar ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ  @ array ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ  ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:02&lt;br /&gt;
 |ਸਕੇਲਰ ਵੇਰਿਏਬਲ ਲਈ ਐਰੇ ਨਿਰਧਾਰਤ ਕਰਕੇ  ਅਰਥਾਤ  $ arrayLength  =   @ array  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:09&lt;br /&gt;
 |ਸੈਂਪਲ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਦਾ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਦਾ ਇੱਕ ਉਦਾਹਰਣ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ ।    &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 | 03:14&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ .  .   	&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:18&lt;br /&gt;
 |gedit arrayLength dot pl space ਐਂਪਰਸੈਂਡ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:24&lt;br /&gt;
 |ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:27&lt;br /&gt;
 |ਹੇਠਾਂ ਦਿੱਤੇ ਕੋਡ  ਦੇ ਭਾਗ ਨੂੰ ਟਾਈਪ ਕਰੋ ,  ਜਿਵੇਂ ਸਕਰੀਨ ਉੱਤੇ ਵਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:32&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਅਸੀਂ ਇੱਕ ਐਰੇ ਘੋਸ਼ਿਤ ਅਤੇ ਪਰਿਭਾਸ਼ਿਤ ਕੀਤਾ ,  ਜਿਸ ਵਿੱਚ 5 ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਸ਼ਾਮਿਲ ਹਨ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:38&lt;br /&gt;
 |ਸੋ, ਆਊਟਪੁਟ 5 ਨੂੰ ਦਿਖਾਵੇਗਾ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:41&lt;br /&gt;
 |ਹਾਈਲਾਈਟ ਕੀਤੇ ਪਰਲ ਵਿੱਚ ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਪ੍ਰਾਪਤ ਕਰਨ  ਦੇ ਵੱਖਰੇ ਤਰੀਕੇ ਹਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:47&lt;br /&gt;
 |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਧਿਆਨ ਦਿਓ ,  ਅਸੀਂ ਕੌਮਾ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਪ੍ਰਿੰਟ ਸਟੇਟਮੈਂਟ ਵਿੱਚ ਆਊਟਪੁਟ ਨੂੰ ਸ਼੍ਰੇਣੀਬੱਧ ਕੀਤਾ ਹੈ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:53&lt;br /&gt;
 |ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਸੇਵ ਕਰਨ ਲਈ Ctrl  +  S ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:57&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਸਕਰਿਪਟ ਚਲਾਓ। &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 | 03:59&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ .  .  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:02&lt;br /&gt;
 |perl arrayLength dot pl ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:07&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ ਆਊਟਪੁਟ ਵਿਖੇਗਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:12&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ , ਸਮਝਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਐਰੇ ਵਿੱਚ ਵਿਅਕਤੀਗਤ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਕਿਵੇਂ ਐਕਸੇਸ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:18&lt;br /&gt;
 |Indexing ਦੀ ਵਰਤੋ ਐਰੇ  ਦੇ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ ਲਈ ਕੀਤੀ ਜਾਂਦੀ ਹੈ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:22&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ  ਦੇ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ ਲਈ ਇੱਕ ਉਦਾਹਰਣ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:27&lt;br /&gt;
 |ਪਹਿਲਾਂ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:28&lt;br /&gt;
 |ਅੰਤਮ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:29&lt;br /&gt;
 |ਕਿਸੇ ਵੀ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:32&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:35&lt;br /&gt;
 |gedit perlArray dot pl space ਐਂਪਰਸੈਂਡ &lt;br /&gt;
  |- &lt;br /&gt;
 |04:42&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:45&lt;br /&gt;
 |ਹੇਠਾਂ ਦਿੱਤੇ ਕੋਡ  ਦੇ ਭਾਗ ਨੂੰ ਟਾਈਪ ਕਰੋ ,  ਜਿਵੇਂ ਵਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:49&lt;br /&gt;
 |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਧਿਆਨ ਦਿਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:50&lt;br /&gt;
 |myArray   @  ਚਿੰਨ੍ਹ  ਦੇ ਨਾਲ ਘੋਸ਼ਿਤ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:54&lt;br /&gt;
 |ਲੇਕਿਨ ,  ਐਰੇ ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ ਲਈ ਸਾਨੂੰ   $   ( dollar )  ਚਿੰਨ੍ਹ ਦੀ ਵਰਤੋ ਦੀ ਲੋੜ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:59&lt;br /&gt;
 |ਕਿਸੇ ਵੀ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ  ਦੇ ਲਈ ,  ਸਾਨੂੰ ਐਰੇ ਵਿੱਚ index ਪਾਸ ਕਰਨ ਦੀ ਲੋੜ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:07&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ , myArray  ਦੇ ਪਹਿਲੇ ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ ਲਈ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:11&lt;br /&gt;
 |ਇੰਡੈਕਸ ਦੇ ਰੂਪ ਵਿੱਚ 0 ਪਾਸ ਕੀਤਾ ਜਾਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:16&lt;br /&gt;
 |myArray  ਦੇ ਅੰਤਮ ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨ ਲਈ  ,  ਅਸੀਂ myArray  ਦੇ ਅੰਤਮ ਇੰਡੈਕਸ ਨੂੰ ਪਾਸ  ਕੀਤਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:24&lt;br /&gt;
 |ਯਾਦ ਕਰੋ,  ਅਸੀਂ ਇਸਦੇ ਬਾਰੇ ਵਿੱਚ ਪਹਿਲਾਂ ਹੀ ਸਿੱਖਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:28&lt;br /&gt;
 |ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਸੇਵ ਕਰਨ ਲਈ Ctrl  +  S ਦਬਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:30&lt;br /&gt;
 |ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ perl perlArray dot pl&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:36&lt;br /&gt;
 |ਦੇ ਰੁਪ ਵਿੱਚ ਸਕਰਿਪਟ ਨੂੰ ਚਲਾਓ। &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:41&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:43&lt;br /&gt;
 |ਆਊਟਪੁਟ ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ ਹੋਵੇਗਾ ਜਿਵੇਂ ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਵਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:47&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਸਮਝਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਐਰੇ  ਦੇ ਹਰ ਇੱਕ ਐਲੀਮੈਂਟ ਉੱਤੇ ਲੂਪ ਕਿਵੇਂ ਕਰਦੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:52&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਐਰੇ ਉੱਤੇ ਲੂਪ ਕਰਨ  ਦੇ ਦੋ ਤਰੀਕੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:56&lt;br /&gt;
 |for  ਲੂਪ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ , &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:58&lt;br /&gt;
 |foreach   ਲੂਪ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ , &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:01&lt;br /&gt;
 |ਚਲੋ ਸਿਖਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਇੱਕ ਸੈਂਪਲ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਐਰੇ ਉੱਤੇ ਦੁਰਾਉਣ ਲਈ ਲਈ ਇਹਨਾ ਲੂਪਸ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਿਵੇਂ ਕਰਦੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:07&lt;br /&gt;
 |ਇਸਦੇ ਲਈ ,  ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:11&lt;br /&gt;
 |gedit loopingOverArray dot pl space ਐਂਪਰਸੈਂਡ &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:17&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:20&lt;br /&gt;
 |ਕੋਡ  ਦੇ ਭਾਗ ਨੂੰ ਟਾਈਪ ਕਰੋ ਜਿਵੇਂ ਸਕਰੀਨ ਉੱਤੇ ਵਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:24&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ , ਅਸੀ ਇੰਡੈਕਸ ਨੂੰ ਦੁਹਰਾ ਕੇ ਐਰੇ  ਦੇ ਹਰ ਇੱਕ ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ  ਪ੍ਰਿੰਟ ਕਰ ਰਹੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:31&lt;br /&gt;
 | i  ਵੇਰੀਏਬਲ ਦੀ ਵੈਲਿਊ  ਦੇ ਐਰੇ  ਦੇ ਅੰਤਮ ਇੰਡੈਕਸ ਉੱਤੇ ਪਹੁੰਚਣ ਤੱਕ For ਲੂਪ ਚੱਲੇਗੀ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:38&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ foreach  ਲੂਪ ਐਰੇ  ਦੇ ਹਰ ਇੱਕ ਐਲੀਮੈਂਟ ਲਈ ਚੱਲੇਗੀ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:46&lt;br /&gt;
 |ਇੱਕ ਵਾਰ ਐਰੇ ਇਸਦੇ ਅੰਤਮ ਐਲੀਮੈਂਟ ਉੱਤੇ ਪਹੁੰਚ ਜਾਂਦਾ ਹੈ  ਤਾਂ ਇਹ  foreach  ਲੂਪ ਵਿਚੋਂ ਬਾਹਰ ਆ ਜਾਵੇਗਾ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:53&lt;br /&gt;
 |ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਧਿਆਨ ਦਿਓ ,  ਜੇਕਰ ਤੁਸੀ  for ਅਤੇ foreach ਲੂਪਸ  ਦੇ ਬਾਰੇ ਵਿੱਚ ਨਹੀਂ ਜਾਣਦੇ ਹੋ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:58&lt;br /&gt;
 |ਤਾਂ ਕਿਰਪਾ ਕਰਕੇ ਸੰਬੰਧਤ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲਸ ਲਈ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦੀ ਵੈਬਸਾਈਟ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ।  	&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:04&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ,  ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਸੇਵ ਕਰਨ ਲਈ Ctrl  +  S ਦਬਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:07&lt;br /&gt;
 |ਫਿਰ ਟਰਮਿਲਨ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ਅਤੇ perl loopingOverArray dot pl&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:12&lt;br /&gt;
 |ਦੇ ਰੁਪ ਵਿੱਚ ਸਕਰਿਪਟ ਨੂੰ ਚਲਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:15&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਐਂਟਰ ਦਬਾਓ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:19&lt;br /&gt;
 |ਆਊਟਪੁਟ ਟਰਮੀਨਲ ਉੱਤੇ ਦਿਖਾਇਆ ਹੋਇਆ ਹੋਵੇਗਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:24&lt;br /&gt;
 |ਪਰਲ ਵਿੱਚ ,  ਅਸੀ sequential ਐਰੇ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ।  ਜਿਵੇਂ -    &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:28&lt;br /&gt;
 |@ alphaArray  =  ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ a dot dot d ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:37&lt;br /&gt;
 |ਅਰਥਾਤ alphaArray ਐਲੀਮੈਂਟਸ a ,  b ,  c ਅਤੇ d ਨੂੰ ਸ਼ਾਮਿਲ ਕਰੇਗਾ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:44&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਪ੍ਰਕਾਰ ,   @ numericArray  equal to ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ 1 dot dot 5  ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ,  @ numericArray  equal to  ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ  1 ਕੌਮਾ  2 ਕੌਮਾ  3 ਕੌਮਾ  4 ਕੌਮਾ 5  ਦੇ ਸਮਾਨ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:03&lt;br /&gt;
 |Perl ਐਰੇ  ਦੇ ਭਾਗ ਕਰਨ ਦੀ ਸੁਵਿਧਾ ਵੀ ਪ੍ਰਦਾਨ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:06&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਹੈ ,  ਐਰੇ  ਦੇ ਭਾਗ ਨੂੰ ਐਕਸਟਰੈਕਟ ਕਰਨਾ ਅਤੇ ਇਸਨੂੰ ਇੱਕ ਨਵੇਂ ਐਰੇ ਵਿੱਚ ਪਾਉਣਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:13&lt;br /&gt;
 |@ array  =  19  ਕੌਮਾ 23 ਕੌਮਾ  56  ਕੌਮਾ 45 ਕੌਮਾ 87 ਕੌਮਾ 89 ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:27&lt;br /&gt;
 |@ newArray  =   @ array  ਓਪਨ ਸਕਵੈਰ ਬਰੈਕੇਟ  1 ਕੌਮਾ 4 ਕਲੋਜ ਸਕਵੈਰ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:38&lt;br /&gt;
 |ਵਿਭਾਜਨ  ਦੇ ਬਾਅਦ ,  newArray ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ ਵਿਖੇਗਾ&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:42&lt;br /&gt;
 |@ newArray  =   ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ 23 ਕੌਮਾ 87 ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:51&lt;br /&gt;
 |ਚਲੋ ਇਸਦਾ ਸਾਰ ਕਰਦੇ ਹਾਂ  , &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:52&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀਂ ਸਿੱਖਿਆ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:55&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦਾ ਇੰਡੈਕਸ ਪ੍ਰਾਪਤ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:57&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਦਾ ਪਤਾ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:59&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ  ਦੇ ਐਲੀਮੈਂਟਸ ਨੂੰ ਐਕਸੇਸ ਕਰਨਾ। &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:01&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਉੱਤੇ ਲੂਪ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:03&lt;br /&gt;
 |Sequenial ਐਰੇ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:05&lt;br /&gt;
 |ਸੈਂਪਲ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਐਰੇ ਦਾ ਵਿਭਾਜਨ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:07&lt;br /&gt;
 |ਇੱਥੇ ਤੁਹਾਡੇ ਲਈ ਨਿਅਤ ਕਾਰਜ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:10&lt;br /&gt;
 |rainbow  ਦੇ ਰੰਗ ਦਾ ਇੱਕ ਐਰੇ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:13&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਐਰੇ  ਦੇ 4th ਐਲੀਮੈਂਟ ਨੂੰ ਪ੍ਰਿੰਟ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:16&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਐਰੇ ਦੀ ਲੰਬਾਈ ਅਤੇ ਅੰਤਮ ਇੰਡੈਕਸ ਨੂੰ ਪ੍ਰਿੰਟ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:19&lt;br /&gt;
 |for  &amp;amp;  foreach ਲੂਪ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਐਰੇ  ਦੇ ਹਰ ਇੱਕ ਐਲੀਮੈਂਟ ਉੱਤੇ ਲੂਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:25&lt;br /&gt;
 |ਐਰੇ ਨੂੰ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰੋ ਜਿਵੇਂ  @ myArray  =  ਓਪਨ ਬਰੈਕੇਟ  1. . 9 ਕਲੋਜ ਬਰੈਕੇਟ ਸੈਮੀਕਾਲਨ ਅਤੇ ਫਿਰ ਐਰੇ ਵਿਭਾਜਨ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਉੱਤੇ ਦਿੱਤੇ ਗਏ ਐਰੇ ਤੋਂ ਔਖੀ ਗਿਣਤੀ ਦਾ ਇੱਕ ਐਰੇ ਬਣਾਓ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:41&lt;br /&gt;
 |ਹੇਠਾਂ ਦਿੱਤੇ ਲਿੰਕ ਉੱਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਵੀਡੀਓ ਵੇਖੋ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:44&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਸਪੋਕਨ ਟਿਅਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਦਾ ਸਾਰ ਕਰਦਾ ਹੈ ।   &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:48&lt;br /&gt;
 |ਜੇਕਰ ਤੁਹਾਡੇ ਕੋਲ ਚੰਗੀ ਬੈਂਡਵਿਡਥ ਨਹੀਂ ਹੈ ,  ਤਾਂ ਤੁਸੀ ਇਸਨੂੰ ਡਾਊਨਲੋਡ ਕਰਕੇ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:53&lt;br /&gt;
 |ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਟੀਮ ,  ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲਸ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਵਰਕਸ਼ਾਪਾਂ ਲਗਾਉਂਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:58&lt;br /&gt;
 |ਆਨਲਾਇਨ ਟੈਸਟ ਪਾਸ ਕਰਨ ਵਾਲਿਆਂ ਨੂੰ ਪ੍ਰਮਾਣ - ਪੱਤਰ ਵੀ ਦਿੰਦੇ ਹਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:02&lt;br /&gt;
 |ਜਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ ਲਈ contact @ spoken - tutorial . org ਉੱਤੇ ਲਿਖੋ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:09&lt;br /&gt;
 |ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਟਾਕ ਟੂ ਅ ਟੀਚਰ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਦਾ ਹਿੱਸਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:13&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਭਾਰਤ ਸਰਕਾਰ  ਦੇ MHRD ਦੇ “ਆਈਸੀਟੀ  ਦੇ ਮਾਧਿਅਮ ਵਲੋਂ ਰਾਸ਼ਟਰੀ ਸਾਖਰਤਾ ਮਿਸ਼ਨ” ਦੁਆਰਾ ਸੁਪੋਰਟ ਕੀਤਾ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:20&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਮਿਸ਼ਨ ਉੱਤੇ ਜਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ ਇਸ ਲਿੰਕ ਉੱਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਹੈ http: /  / spoken - tutorial . org / NMEICT - Intro&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:31&lt;br /&gt;
 |ਆਸ ਕਰਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਤੁਸੀਂ ਇਸ ਪਰਲ  ਦੇ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦਾ ਆਨੰਦ ਲਿਆ ਹੋਵੇਗਾ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:35&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਸਕਰਿਪਟ ਹਰਮੀਤ ਸੰਧੂ ਦੁਆਰਾ ਅਨੁਵਾਦਿਤ ਹੈ ,  ਮੈਂ ਹੁਣ ਤੁਹਾਡੇ ਤੋਂ ਵਿਦਾ ਲੈਂਦਾ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |10:37&lt;br /&gt;
 |ਸਾਡੇ ਨਾਲ ਜੁੜਨ ਲਈ ਧੰਨਵਾਦ ।&lt;br /&gt;
 |}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harmeet</name></author>	</entry>

	</feed>