<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FModelica-Packages%2FMarathi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FModelica-Packages%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-13T03:10:57Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=43083&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 06:02, 26 April 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=43083&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-04-26T06:02:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 06:02, 26 April 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 100:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 100:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||02:56&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||02:56&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्या पॅकेजमध्ये '''freefall class''' &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;'''bouncingBall''' मॉडेल आणि '''bouncingBallWithUserTypes''' मॉडेल्स आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ह्या पॅकेजमध्ये '''freefall class''' '''bouncingBall''' मॉडेल आणि '''bouncingBallWithUserTypes''' मॉडेल्स आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 03:08&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 03:08&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 250:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 250:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 08:04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 08:04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| पण '''OMEdit'''मध्ये जेव्हा पॅकेज उघडले तेव्हा आपण '''within statement''' बारकाईने पाहिले नाही.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| पण '''OMEdit''' मध्ये जेव्हा पॅकेज उघडले तेव्हा आपण '''within statement''' बारकाईने पाहिले नाही.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 08:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 08:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 433:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 433:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 13:36&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 13:36&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| आता आपण पाहू की, सिंगल '''import statement'' ने ह्या दोन '''import statements''' कशा रिप्लेस करू शकतो. दोन '''statements''' डिलीट करू.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| आता आपण पाहू की, सिंगल '''import statement&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' ने ह्या दोन '''import statements''' कशा रिप्लेस करू शकतो. दोन '''statements''' डिलीट करू.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||13:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||13:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=43039&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 12:57, 18 April 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=43039&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-04-18T12:57:13Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;amp;diff=43039&amp;amp;oldid=42966&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=42966&amp;oldid=prev</id>
		<title>Latapopale at 11:09, 6 April 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=42966&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-04-06T11:09:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;amp;diff=42966&amp;amp;oldid=42442&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Latapopale</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=42442&amp;oldid=prev</id>
		<title>Latapopale at 12:11, 19 February 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=42442&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-02-19T12:11:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;amp;diff=42442&amp;amp;oldid=41245&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Latapopale</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=41245&amp;oldid=prev</id>
		<title>Latapopale: Created page with &quot;{| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration''' |- || 00:01 | '''Packages''' वरील स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्व...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Marathi&amp;diff=41245&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-12-11T10:15:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- || 00:01 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Packages&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वरील स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्व...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
| '''Packages''' वरील स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्वागत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलमध्ये, आपण शिकणार आहोत, मॉडेलिकामध्ये - '''classes''' चा एक '''package''' कसा तयार करावा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
| '''package''' मध्ये '''classes''' चा संदर्भ कसा द्यायचा?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
|'''package''' कसा इम्पोर्ट करावा आणि '''Modelica Library''' कशी वापरावी.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:22&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी मी '''OpenModelica 1.9.2''' आणि '''Ubuntu''' ऑपरेटिंग सिस्टम वर्जन '''14.04''' आणि '''gedit''' वापरत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
| विंडोज युजर्स '''Notepad''' किंवा '''gedit''' ऐवजी अन्य कोणतेही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल समजून घेण्यासाठी व सराव करण्यासाठी आपल्याला मॉडेलिकामध्ये '''class''' आणि '''type definition''' चे ज्ञान असणे आवश्यक आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
| पूर्वापेक्षित ट्युटोरिअचा उल्लेख आमच्या वेबसाईटवर आहे. कृपया त्यांमार्फत जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|'''Package''' मॉडेलिकामधील एक विशिष्ट क्लास आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
| हे '''classes''' चे संकलन आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
|ती एक '''single file''' किंवा '''directory''' म्हणून संचयित केली जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
| आपण प्रथम '''single file storage''' बद्दल जाणून घेऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:12&lt;br /&gt;
| '''single file storage''' मध्ये '''package''' संबंधित सर्व क्लासेस '''single file''' मध्ये लिहिले जातात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:20&lt;br /&gt;
| हे काही बाबतीत लांबू शकते म्हणून ते सुचवले नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
| आता मी पॅकेजसाठी '''single file storage''' सादर करण्यासाठी '''OMEdit''' वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:31&lt;br /&gt;
|| आमच्या वेबसाईटवर उपलब्ध सर्व फाईल्स डाऊनलोड करून सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
| आपण तिथे '''spokenTutorialExamples''' नावाची एक फाईल आणि फोल्डर पाहू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
| कृपया दोन्ही डाऊनलोड करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
| आता मी '''OMEdit''' मध्ये आवश्यक फाईल्स उघडतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
|''' Ctrl + O''' दाबा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
| तुमच्या सिस्टमवर योग्य ठिकाणी जा आणि '''spokenTutorialExamples.mo''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
|| '''bouncingBallWithUserTypes.mo''' आणि  '''bouncingBallWithImport''' निवडा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:08&lt;br /&gt;
| आपण ती प्रत्येक एकएक करूनदेखील उघडू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, मी '''spokenTutorialExamples''' फोल्डर निवडलेला नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
| जेव्हा आपण डायरेक्टरी स्टोरेजकडे जाऊ तेव्हा आपण त्याबद्दल अधिक चर्चा करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
| '''Open''' वर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
| आपण पाहू शकता की, '''spokenTutorialExamples''' पॅकेज आता '''Libraries Browser''' मध्ये दिसत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:32&lt;br /&gt;
| '''spokenTutorialExamples''' आयकॉनवर डबल क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
| '''Icon/Diagram View''' मध्ये फाईल उघडल्यास '''Text View''' वर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
| आता '''spokenTutorialExamples''' बद्दल बोलू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
| पहिली लाईऩ एक '''package''' परिभाषित करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
| स्पष्टतः, ह्या पॅकेजचे नाव '''spokenTutorialExamples''' आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
| ह्या पॅकेजमध्ये '''freefall class'''  '''bouncingBall''' मॉडेल आणि '''bouncingBallWithUserTypes''' मॉडेल्स आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
| '''end statement''' पॅकेजची समाप्ती परिभाषित करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
| आपण एकाच जागेवर ह्या पॅकेजचे '''classes''' आणि '''models''' पाहिले.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:19&lt;br /&gt;
| आता पॅकेजमध्ये, एक-एक करून '''classes'''  कसे बघता येईल ते पाहू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
|'''Libraries Browser''' मधील '''spokenTutorialExamples'''  आयकॉन व्यतिरिक्त (+) बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
| हे ह्या पॅकेजमध्ये असलेल्या '''classes''' चे नाव दर्शविते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
| '''Libraries Browser''' मध्ये '''freeFall''' वर डबल-क्लिक करा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:40&lt;br /&gt;
|'''freeFall class''' आता उघडले आहे. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
| एखाद्या पॅकेजच्या प्रत्येक '''classes''' चे सिम्युलेट केले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:47&lt;br /&gt;
| पण हे पॅकेज स्वतःच सिम्युलेट होऊ शकत नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
| मी '''spokenTutorialExamples''' लॅबवर पुन्हा जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा की, '''Simulate''' बटण टूलबारमध्ये दिसत नाही जे दर्शवते की, हे पॅकेज सिम्युलेट करता येत नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
| आता मी OMEdit मधील '''spokenTutorialExamples''' अनलोड करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:12&lt;br /&gt;
| राईट-क्लिक करा आणि '''unload''' निवडा. '''Yes''' निवडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:18&lt;br /&gt;
| डायरेक्टरी स्टोरेज दर्शविताना कनफ्लिक्ट टाळण्यासाठी असे केले जाते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| आता मी पुन्हा स्लाईड्सवर परत जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
| '''Directory storage classes''' वेगळ्या फाईल्समध्ये स्टोअर केल्या आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
| डायरेक्टरीचे नाव पॅकेजप्रमाणे आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
| डायरेक्टरीमध्ये '''package.mo''' नावाची फाईल समाविष्ट केली जाईल आणि प्रत्येक क्लास '''within statement''' ने सुरू होईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
| आता आपण डाऊनलोड केलेली '''spokenTutorialExamples''' फोल्डर दाखवतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:54&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, हे फोल्डर तेच पॅकेज दर्शवितो ज्याची आपण आधीच चर्चा केली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:02&lt;br /&gt;
| मी ह्या फोल्डरचे फाईल स्ट्रक्चर दाखवतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
| आपण डाऊनलोड केलेल्या जिथे फाईल्स सेव्ह केल्या त्या लोकेशनवर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|'''spokenTutorialExamples''' फोल्डरवर डबल-क्लिक करा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, फोल्डरमध्ये खालील फाईल्स आहेत: '''package.mo''',  '''freeFall.mo''', '''bouncingBallWithUserTypes''' आणि  '''bouncingBall'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:30&lt;br /&gt;
| '''OMEdit''' आणि' '''gedit''' हे दोन्ही वापरून डायरेक्टरी स्टोरेज अधिक समजेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:38&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, '''package.mo''' दर्शविते की, हे फोल्डर पॅकेज दर्शवते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
| ह्या फाईलशिवाय, फोल्डर '''Modelica package''' दर्शवित नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
| डायरेक्टरी स्टोरेज दर्शविण्यासाठी, आता मी '''OMEdit''' वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
| '''Ctrl + O''' दाबा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:59&lt;br /&gt;
| आपण डाऊनलोड केलेले '''spokenTutorialExamples''' फोल्डर नेव्हिगेट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
| ह्या फोल्डरमधून '''package.mo''' निवडा व '''Open''' वर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
| '''Libraries Browser''' मध्ये आता '''spokenTutorialExamples''' पॅकेज पाहू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:17&lt;br /&gt;
| '''spokenTutorialExamples''' आयकॉनवर डबल-क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:22&lt;br /&gt;
| पॅकेज '''Text View'''  मध्ये न उघडल्यास, '''Icon/Diagram View''' मध्ये उघडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
| आपण खाली स्क्रोल केल्यास, आपल्या हे लक्षात घेऊ शकते की, हे पॅकेज जसे आपण '''single file storage''' मध्ये पाहिले तसेच आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
| जेव्हा आपण '''gedit''' सारखे टेक्स्ट एडिटर वापरून हे पॅकेज उघडतो तेव्हा सिंगल फाईल आणि डायरेक्टरी स्टोरेज ह्यातील फरक समजतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
| आपण '''Windows''' वापरत असाल तर आपण नोटपॅड किंवा अन्य टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:53&lt;br /&gt;
| आता मी OMEdit मधून '''spokenTutorialExamples''' अनलोड करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:59&lt;br /&gt;
| '''spokenTutorialExamples''' फोल्डरवर जा आणि '''gedit''' वापरून सर्व फाईल्स उघडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
| आता सर्व फाईल्स '''gedit''' मध्ये उघडल्या आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:13&lt;br /&gt;
| आपण प्रथम '''package.mo''' वर नजर टाकू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|'''within statement''' दर्शविते की ही फाईल एक '''package''' दर्शवते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
|ह्या पॅकेजचे नाव '''spokenTutorialExamples''' आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:25&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, फोल्डरचे नावदेखील '''spokenTutorialExamples'''  होते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:31&lt;br /&gt;
| '''package.mo''' फाईलमध्ये केवळ '''within statement''' आणि '''package''' डिक्लरेशन असू शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
| मी '''freeFall''' वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
| हे '''within statement''' असे दर्शविते की '''freefall class''' हे '''spokenTutorialExamples''' पॅकेजशी संबंधित आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
| ह्या फाईलच्या उर्वरित भागात '''freeFall class''' शी संबंधित विशेष माहिती आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
| आपण पाहू शकता की, ह्या पॅकेजमधील इतर '''bouncingBallWithUserTypes''' आणि '''bouncingBall''' तसेच समान सिंटॅक्सचे अनुसरण करतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
| पण '''OMEdit'''मध्ये जेव्हा पॅकेज उघडले तेव्हा आम्ही '''within statement''' बारकाईने पाहिले नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
| हे दर्शविते की '''within statement''' फाईल स्ट्रक्चर ओळखण्यात '''OMEdit''' ची मदत करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
| म्हणूनच पॅकेज प्रदर्शित करताना हे '''OMEdit''' कडून वगळले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:22&lt;br /&gt;
| मी पुन्हा स्लाईड्सवर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
| आता आपण '''Modelica Library''' बद्दल अधिक समजून घेणार आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
| '''Modelica Library''' हे एक ओपन-सोर्स पॅकेज आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
|'''OMEdit''' आपोआप प्रत्येक सेशनसाठी ते लोड करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
| हे '''Libraries Browser''' मध्ये पाहिले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
| '''mechanical, electrical''' आणि '''thermal''' डोमेनमधून ह्यात '''classes''' आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
| हे लायब्ररीच्या '''Classes''' संदर्भित आणि वापरले जाऊ शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
| आता मी मॉडेलिका लायब्ररी सादर करण्यासाठी '''OMEdit''' वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
| '''Libraries Browser''' मधील '''Modelica''' आयकॉन शोधा आणि ते विस्तृत करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:03&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, मॉडेलिका लायब्ररीच्या पॅकेजमध्ये '''Blocks, Complex Blocks''' इत्यादि आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10                    &lt;br /&gt;
| आपण लक्षात ठेवू शकता की, पॅकेजमध्ये अजून पॅकेजदेखील असू शकतात जसे येथे प्रमाणित आहे. विशेषतः, हे '''SIunits''' पॅकेज आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
| ते विस्तृत करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
| ह्या पॅकेजमध्ये '''Angle, Length, Position''' इत्यादी भौतिक संख्येच्या प्रकाराची व्याख्या आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|'''bouncingBallWithImport class''' वापरून आपण ह्या प्रकारच्या व्याख्येचा वापर कसा करायचा ते पाहू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
| '''SIunits''' कम्प्रेस करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
| आणि '''bouncingBallWithImport''' आणि '''bouncingBallWithUserTypes''' वर डबल-क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
| चांगल्या दृश्यमानतेसाठी मी '''OMEdit'''  विंडो डावीकडे हलवतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
| आपण प्रथम '''bouncingBallWithUserTypes''' वर नजर टाकू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:59&lt;br /&gt;
| आपण आधीच्या ट्युटोरिलमध्ये ह्या मॉडेलबद्दल शिकलो आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:03&lt;br /&gt;
| ह्या मॉडेलमध्ये '''Length''' आणि '''Velocity''' नावाची प्रकार परिभाषा आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
| आपण प्रत्येक मॉडेलमध्ये स्पष्टपणे परिभाषित करण्याऐवजी '''SIunits'''  ह्या प्रकाराच्या व्याख्येचा वापर करू शकतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:18&lt;br /&gt;
| आपण '''bouncingBallWithImport''' मॉडेलचा वापर कसा करायचा ते पाहू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
| मी '''bouncingBallWithImport''' वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:27&lt;br /&gt;
| पॅकेजमध्ये क्लास '''dot''' वापरून संदर्भित केला गेला आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|'''Modelica.SIunits''' हा '''SIunits''' पॅकेजला संदर्भित करतो, जो मॉडेलिका लायब्ररीशी संबंधित आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:39&lt;br /&gt;
| व्हेरिएबल '''h'''  हे '''Length''' प्रकारचे घोषित करायचे आहे जे '''SIunits'''  पॅकेजमध्ये परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:47&lt;br /&gt;
| त्याचप्रमाणे व्हेरिएबल '''v''' ला  '''Velocity''' प्रकार घोषित करायचे आहे जे '''SIunits''' पॅकेजमध्ये परिभाषित आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, पॅरामीटर्स '''radius''' आणि '''g''' अशाच प्रकारे घोषित केले आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
|आता मी हे मॉडेल सिम्युलेट करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
| टूलबारमधील '''Simulate''' बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:10&lt;br /&gt;
| पॉप अप विंडो बंद करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:13&lt;br /&gt;
| '''Variables Browser''' मधून '''h''' निवडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:17&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, मिळविलेले प्लॉट हे तसेच आहेत जसे '''bouncingBallWithUserTypes''' च्या बाबतीत पाहिले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
| मी '''h''' डी-सिलेक्ट करतो. रिझल्ट डिलिट करतो. '''Modeling''' परस्पेक्टिव्ह वर जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
| प्रत्येकवेळी एखाद्या क्लासचे पूर्ण नाव वापरणे कंटाळवाणे आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
|'''import statement''' वापरून हे सोपे केले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
| आता, आपण काही '''statements''' टाईप करू जे '''import''' चा वापर दर्शवितात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:48&lt;br /&gt;
| टाईप केले जाणारे '''statements''', '''import-statements.txt''' नावाच्या टेक्स्ट फाईलमध्ये देण्यात आले आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:56&lt;br /&gt;
| आपण ते जेथे आपल्या सिस्टमवर सेव्ह केले होते, त्या लोकेशनवर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
| '''import-statements.txt''' वर डबल-क्लिक करा. विंडोज युजर ही फाईल उघडण्यासाठी '''Notepad''' वापरू शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:11&lt;br /&gt;
| फाईल आता '''gedit''' मध्ये उघडली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
| सर्व स्टेटमेंट्स '''Ctrl+C''' वापरून किंवा राईट-क्लिक करून कॉपी करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|'''OMEdit''' वर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:23&lt;br /&gt;
| मॉडेलच्या सुरुवातीस सर्व '''statements''' पेस्ट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|'''Length''' आणि '''Velocity''' साठी '''declaration statements''' डिलिट करा, जे आधी परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
| जास्तीची स्पेस डिलिट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
| '''Ctrl + S''' दाबून मॉडेल सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:43&lt;br /&gt;
| आता हे मॉडेल पूर्ण झाले आहे आणि सिम्युलेशनसाठी तयार आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
| ते सिम्युलेट करण्यासाठी '''Simulate''' बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
| पॉप अप विंडो बंद करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
| '''Variables Browser''' मधून '''h''' निवडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:58&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की, प्लॉट मागील बाबतीत होते त्याप्रमाणे समान आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:03&lt;br /&gt;
| '''h''' डी-सिलेक्ट करा आणि रिझल्ट डिलिट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
| '''Modeling''' परस्पेक्टिव्ह वर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:10&lt;br /&gt;
| आता '''import''' स्टेटमेंट समजून घेण्याचा प्रयत्न करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
| '''import statements''' सहाय्याने, येथे सांगितलेले पाथ वापरून मॉडेलिका '''Length'''  आणि '''Velocity''' प्रकारच्या परिभाषेचे अवलकोन करते. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:25&lt;br /&gt;
| हे प्रत्येकवेळी पॅकेज संदर्भित करण्याच्या समस्येतून वाचवते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:30&lt;br /&gt;
|'''lookup rules''' ची सविस्तर चर्चा ह्या ट्युटोरिलच्या व्याप्ति बाहेर नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:36&lt;br /&gt;
| आता आपण पाहू की, सिंगल '''import statement''' ने ह्या दोन '''import statements''' कसे बदलू शकतो. दोन '''statements''' डिलिट करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:47&lt;br /&gt;
| आणि '''import (space) Modelica (dot) SIunits (dot) asterisk (semicolon)''' टाईप करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:58&lt;br /&gt;
| '''Ctrl + S''' दाबून मॉडेल सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:02&lt;br /&gt;
| हे स्टेटमेंट '''wild-card import''' म्हणून ओळखले जाते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:06&lt;br /&gt;
| अशा प्रकारे, '''SIunits''' मधील कोणताही '''class''' हे स्पष्टपणे सांगितल्याशिवाय एक्सेस करता येऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:14&lt;br /&gt;
| आता मी हे मॉडेल सिम्युलेट करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:17&lt;br /&gt;
| '''Simulate''' बटणावर क्लिक करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:20&lt;br /&gt;
| पॉप अप विंडो बंद करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:22&lt;br /&gt;
| '''Variables Browser''' मधून '''h''' निवडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:25&lt;br /&gt;
| आपण प्लॉटची समानता पुन्हा एकदा लक्षात घेऊ शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:29&lt;br /&gt;
|'''h''' डी-सिलेक्ट करा आणि रिझल्ट डिलिट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:32&lt;br /&gt;
| '''Modeling perspective''' वर पुन्हा जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:35&lt;br /&gt;
| आता मी स्लाईड्सवर परत जातो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:38&lt;br /&gt;
| एक असाईनमेंट म्हणून, '''freeFall class''' चे व्हेरिएबल '''h''' आणि '''v'''  ह्यांना अनुक्रमे '''Length''' आणि '''Velocity''' म्हणून घोषित करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:47&lt;br /&gt;
| ह्या प्रकारच्या व्याख्या '''SIunits''' लायब्ररी च्या '''SIunits'''  पॅकेजमध्ये मिळू शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:54&lt;br /&gt;
| आपण ट्युटोरियलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:58&lt;br /&gt;
| खालील लिंकवर उपलब्ध असलेला व्हिडिओ पहा : http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:02&lt;br /&gt;
| हे, स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्ट सारांशित करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:05&lt;br /&gt;
| जर तुम्हांला स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये प्रश्न असतील, तर कृपया दाखवलेल्या वेबसाईटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||15:11&lt;br /&gt;
| आम्ही प्रसिद्ध पुस्तकांमधील सोडवलेल्या उदाहरणांचे कोडिंग समन्वित करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:15&lt;br /&gt;
| आम्ही योगदानकर्त्यांना मानधन देतो. कृपया आमच्या वेबसाईटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:21&lt;br /&gt;
| आम्ही व्यावसायिक सिम्युलेटर्समधून लॅबला '''OpenModelica''' वर स्थलांतरीत करण्यास मदत करतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:26&lt;br /&gt;
| कृपया खालील वेबसाईटवर भेट द्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:29&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्ट, '''NMEICT, MHRD''' भारत सरकारद्वारे समर्थित आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:36&lt;br /&gt;
| त्यांच्या समर्थनासाठी आम्ही '''OpenModelica''' च्या विकसनशील टीमचे आभारी आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:41&lt;br /&gt;
| ट्युटोरिअल पाहिल्याबद्दल आपले आभार. हे स्क्रिप्ट लता पोपळे ह्यांनी अनुवादित केले आहे. धन्यवाद.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Latapopale</name></author>	</entry>

	</feed>