<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FModelica-Packages%2FKhasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FModelica-Packages%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-30T01:20:25Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi&amp;diff=43611&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;Editing OpenModelica/C3/Modelica-Packages/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 ||Ngi pdiang sngewbha sha ka Sopken Tutorial ha ka '''Packag...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Modelica-Packages/Khasi&amp;diff=43611&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-01T14:37:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Modelica-Packages/English-timed  {| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- || 00:01 ||Ngi pdiang sngewbha sha ka Sopken Tutorial ha ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Packag...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Modelica-Packages/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
||Ngi pdiang sngewbha sha ka Sopken Tutorial ha ka '''Packages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: Kumno ban shna ka '''packages''' jong '''classes''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
||Kumno ban reference “classes” ha ka '''packages'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:16&lt;br /&gt;
||Kumno ban import ka '''package''' bad kumno ban pyndonkam '''ModelicaLibrary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:22&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu''' Operating System bersion '''14.04''' bad '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:35&lt;br /&gt;
||U nongpyndonkam jong ka'''Windows''' u lah ban pyndonkam ka '''Notepad''' lane kano kano ka text editor ha ka jaka jong ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:42&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jingtip shaphang ka '''class''' bad '''type definition''' ha '''Modelica'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai Prerequisite la kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha sa pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| Ka '''Package''' ka dei ka '''class''' ba kyrpang ha ka '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:01&lt;br /&gt;
||Ka dei ka kyllum jong ki '''classes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:04&lt;br /&gt;
||Ka lah ban store kum ka '''single file''' lane ka '''directory'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule nynkong shaphang ka '''single file storage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:12&lt;br /&gt;
|| Ha '''single file storage''' baroh ki '''classes''' ki dei jong ka '''package''' la thoh ha ka '''single file'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:20&lt;br /&gt;
||Kam donkam namar ka lah ban jrong ha khyndiat ki cases.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni '''single file storage''' na ka bynta ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:31&lt;br /&gt;
||Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na ka website jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:36&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ba ki don ki file bad ka folder kaba don ia ka kyrteng '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
||Sngewbha download baroh kine.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:46&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan plie ka file kaba donkam ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:51&lt;br /&gt;
||'''Press Ctrl + O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:54&lt;br /&gt;
||Leit sah ka jaka kaba dei haka system ka jong phi bad jied '''spokenTutorialExamples.mo''',&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
|| '''bouncingBallWithUserTypes.mo''' bad  '''bouncingBallWithImport'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:08&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban plie iwei pa iwei la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba nga khlem jied '''spokenTutorialExamples''' folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:17&lt;br /&gt;
||Ngi sa ia kren kham bun shaphang kane ynda ngi lah ia peit ha ka storage directory.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:23&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
||Phi lah ban iohi ba ka '''spokenTutorialExamples''' package ia mynta la iohi ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:32&lt;br /&gt;
|| Klik arsine ha ka '''spokenTutorialExamples''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View''' lad aka file ka plie ha '''Icon/Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:42&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia kren '''spokenTutorialExamples'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
||Ka lain kaba nyngkong ka batai ia ka kyrteng jong ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Kaba kham shai, ka kyrteng jong kane ka package ka dei '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
|| Kane ka package ka kynthup ia ka '''freefall class''' '''bouncingBall''' model bad '''bouncingBallWithUserTypes''' models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| '''end statement''' ka batai hangno ka package ka kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Ngi lah pyni ia baroh ki '''classes''' bad '''models''' jong kane ka package ha kawei ka jaka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:19&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pule kumno ban peit ia kawei ka '''classes''' ha ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha u (+) button hajan '''spokenTutorialExamples''' icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
||Kane ka pynpaw ia ki kyrteng jong ki '''classes''' ba don ha kane ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''freeFall''' ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:40&lt;br /&gt;
||'''freeFall class''' mynta ka lah plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
||Man la ka '''classes''' jong ka package lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:47&lt;br /&gt;
||Tangba ka package hi dalade kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ka '''spokenTutorialExamples''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''Simulate''' button kam paw ha ka toolbar kaba pyni ba kane ka package kam lah ban simulated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan upload '''spokenTutorialExamples''' na ka OMEdit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:12&lt;br /&gt;
|| Leh ka right-klik bad jied '''unload'''. Jied '''Yes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:18&lt;br /&gt;
||Kane la leh khnang ban kiar ki jingthut haba pyni ia ka directory storage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
||Ha '''Directory storage classes''' lah store la kijong ki files.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
||Ka kyrteng jong ka  directory ka dei kumjuh kum jong ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
||Ka file ba kyrteng '''package.mo''' ka dei ban kynthup ha ka directory bad man la ka '''class''' ka sdang bad ka '''within statement'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia ka '''spokenTutorialExamples''' kaba phi lah dep download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:54&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka folder ka ieng ia kajuh ka package kum katei kaba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:02&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia ka file structure jong kane ka folder.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
||Leit sha ka jaka kaba phi save ia ka file ba lah download ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha ka folder '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:17&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka folder kadon ki files harum: '''package.mo''',  '''freeFall.mo''', '''bouncingBallWithUserTypes''' bad  '''bouncingBall'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:30&lt;br /&gt;
||Ngin sa ia sngewthuh kham bun shaphang ka directory storage da kaba pyndonkam baroh ar ka '''OMEdit''' bad '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:38&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka '''package.mo''' ka kdew ba kane ka folder ka ieng ia ka package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:45&lt;br /&gt;
||Khlem kane ka file, ka folder kam ieng ia ka '''Modelica package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan phai sha ka '''OMEdit''' ban pyni ka directory storage.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:57&lt;br /&gt;
|| Press '''Ctrl + O'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:59&lt;br /&gt;
||Kdew sha ka '''spokenTutorialExamples''' folder kaba phi lah dep download.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
||Jied '''package.mo''' na kane ka folder bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:11&lt;br /&gt;
|| '''spokenTutorialExamples''' package ka lah ban iohi mynta ha ka '''LibrariesBrowser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:17&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha u '''spokenTutorialExamples''' icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:22&lt;br /&gt;
|| Plie iaka package ha ka '''Text View''' lada ka plie ha kano kano ka '''Icon/Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:27&lt;br /&gt;
|| Lada phi scroll shapoh, phi lah ban shem ba kane ka package ka dei ka juh kum katei kaba ngi lah dep iohi haka '''single file storage'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
|| Ka jingiapher hapdeng ka kawei ka file bad ka directory storage lah ban sngewthuh tang haba ngi plie ia kane ka '''package''' da kaba pyndonkam ka text editor kum '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam '''Notepad''' lane kano kano ka text editor lada phi pyndonkam ka '''Widows'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:53&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyllait ia ka '''spokenTutorialExamples''' package na ka '''OMEdit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:59&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''spokenTutorialExamples''' folder bad plie baroh ki files da kaba pyndonkam '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
||Mynta baroh ki files la plie ha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:13&lt;br /&gt;
||To ngin ia peit ha ka '''package.mo''' nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| '''within statement''' ka kdew ba kane ka file ka ieng ia ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka package ka dei '''spokenTutorialExamples'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:25&lt;br /&gt;
||Kynmaw b aka kyrteng jong ka folder kadei '''spokenTutorialExamples''' ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:31&lt;br /&gt;
|| '''package.mo''' file ka lah ban don tang ka '''within statement''' bad '''package''' declaration.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''freeFall''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''within statement''' ka thew ba ka '''freefall class''' ka dei jong ka '''spokenTutorialExamples''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Kaba sah jong kane ka file ka don ki jingtip kiba tikna jong ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:54&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban iohi ba kiwei ki models ha kane ka package kum ki '''bouncingBallWithUserTypes'''bad '''bouncingBall''' ki bud ia kajuh ka syntax ruh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
||Tangba, ngin da peit bniah ia ka '''within statement''' haba ngi plie ka package ha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
||Kane ka thew ba ka '''within statement''' ka iarap ia ka '''OMEdit''' ban ithuh ia ka file structure.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
||Te, ka lah buhrieh noh da ka '''OMEdit''' haba pyni ia ka '''package'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:22&lt;br /&gt;
|| To ngan leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
|| Mynta ngin ia sngewthuh kham bun shaphang ka '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
||'''Modelica Library''' ka dei ka open-source package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
||'''OMEdit''' ka load hi ia ka man la ka session.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
||Lah ban iohi ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
||Ka don ka '''classes''' na '''mechanical, electrical''' bad '''thermal''' domains.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
||'''Classes''' jong kane ka library lah ban reference bad pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha '''OMEdit''' ban pyni '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
|| Wad ia ka '''Modelica''' icon ha '''Libraries Browser''' bad pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:03&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''Modelica Library''' ka don ka package ba kyrteng '''Blocks, Complex Blocks''' ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban kynmaw ba ka package kham hadien ka don ka packages ruh kumjuh namar ka long kaba shai hangne. Jong kaba lah kdew kaba kyrpang, ka dei ka '''SI units''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Kane ka package ka don ka type definition jong ka physical quantities kum '''Angle, Length, Position''' ter ter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
||Ngin sa iohi kumno ban pyndonkam kine ki type definitions da kaba pyndonkam '''bouncingBallWithImport class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:39&lt;br /&gt;
|| Compress '''SIunits'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| Bad klik-arsien ha '''bouncingBallWithImport''' bad '''bouncingBallWithUser Types'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta  ka jing I kaba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| Ngin ia peit nyngkong ha '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:59&lt;br /&gt;
|| Ngi lah dep pule shaphang kane ka model ha ka jinghikai prerequisite.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:03&lt;br /&gt;
|| Kane ka model ka don ka type definition ba kyrteng '''Length''' bad '''Velocity'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
||Ngi lah ruh kumjuh ban pyndonkam ka type definition ha '''SIunits''' ha jaka ban  batai ia ki explicitly ha man la ki model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:18&lt;br /&gt;
||Ngin sa iohi kumno ban leh bad katei da kaba pyndonkam '''bouncingBallWithImport ''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:23&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''bouncingBallWithImport '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:27&lt;br /&gt;
|| Ka '''class''' ha ka package la kdew ban leh '''dot'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
||'''Modelica.SIunits''' ka thew ia ka '''SIunits''' package kaba dei ia ka '''Modelica''' library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:39&lt;br /&gt;
|| Variable '''h''' la declared ban dei jong ka '''Length''' type kaba batai ha ka '''SIunits''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:47&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, variable '''v''' la declare ban dei jong ka '''Velocity''' type kaba la batai ha ka '''SIunits''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka parameters '''radius''' bad '''g''' la declare ha ka juh ka rukom.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
||Mynta to ngan '''Simulate''' kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:10&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:13&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:17&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka plot kaba ioh ka ia syriem bad kato kawei kaba phi lah iohi ha kato ka case jong ka '''bouncingBallWithUserTypes'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
|| To ngan nym jied '''h'''. Delete i aka result. Phai sha ka '''Modeling''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
|| Ka dei kaba bunkam ban pyndonkma ka kyrteng ba pura jong ka class man la ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
||Kane lah ban pynsuk da kaba pyndonkam '''Import statement'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
||Mynta, ngin ia type khyndiat ki '''statements''' kaba pyni ka jing pyndonkam jong ka '''import'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:48&lt;br /&gt;
||Ka '''statements''' ban type lah pynbiang ha ka text file ba kyrteng '''import-statement.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:56&lt;br /&gt;
||Leit sha ka jaka kaba phi save ia ka ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha '''import-statement.txt'''. '''Windows''' u nongpyndonkam u lah ban pyndonkma '''Notepad''' ban plie kane ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:11&lt;br /&gt;
|| Ka file mynta ka lah plié ha ka '''gedit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||Copy baroh ki statements da kaba pyndonkam '''Ctrl+C''' lane da kaba leh right-klik.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:23&lt;br /&gt;
||Paste baroh ki '''statements''' ha kaba sdang jong ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Delete ka '''declaration statements''' na ka bynta ka '''Length''' bad '''Velocity, ''' kaba lah batai ha shuwa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
||Delete ki spaces kiba tam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
||Save ia kane ka model da kab press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:43&lt;br /&gt;
||Mynta ka model ka lah dep bad ka lah long na ka bynta ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button ban simulate ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
||Kahng ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| Jied '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:58&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka plot ka dei kajuh ha ka case kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:03&lt;br /&gt;
||Wat nym jied '''h''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
||Phai sha ka '''Modeling''' prespective.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:10&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pyrshang ban sngewthuh ia ka '''import''' statements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
||Da kaba pyndonkam ka '''import statements''', '''Modelica''' ka peit ia ka '''Length''' bad '''Velocity''' type definitions da kaba pyndonkam ia ka path ba lah kdew hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:25&lt;br /&gt;
||Kane ka iarap ia ki jing eh ban kdew sha ka package man la ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:30&lt;br /&gt;
||Ka jingiakren kaba kham bniah jong '''lookup rules''' ka kham palat jong ka scope jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:36&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia peit kumno ngi lah ban bujli kine ki artylli ki '''import statements''' da kawei ka '''import statement'''. Weng ia ki ar tylli ki '''statements'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:47&lt;br /&gt;
|| Bad type '''import (space) Modelica (dot) SIunits (dot) asterisk (semicolon) '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:58&lt;br /&gt;
||Save ia kane ka model da kaba press '''Ctrl+S'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:02&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''statement''' la tip kum ka '''wild-card import'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:06&lt;br /&gt;
|| Kane ka rukom, ha kano kano ka '''class''' na ka '''SIunits''' lah ban accessed khlem ka jing kdew ha ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:14&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan '''Simulate''' kane ka model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:17&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:20&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:22&lt;br /&gt;
|| Jied  '''h''' ha ka '''Variables Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:25&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ka jing iasyriem jong ka plot sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:29&lt;br /&gt;
||Wat nym jied '''h''' bad delete ia ka result.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:32&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:35&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan phai sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:38&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, Declare variable '''h''' bad '''v''' jong '''freeFall class''' kum ka '''Length''' bad '''Velocity''' types kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:47&lt;br /&gt;
||Kine ki type definitions lah ban shem ha ka '''SIunits''' package jong '''Modelica''' library.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:54&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||14:58&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link ba lah pyni harum: ][http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:02&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:05&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingklli ha kane ka '''Spoken Tutorial''', sngewbha wan jngoh ha ka website ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||15:11&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate codeing jong ki nuksa ba lah dep khein na ki kot ba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:15&lt;br /&gt;
||Ngi ai sngewbha ia kiba noh synniang. Sngewbha wan jngoh ha ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:21&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban pynryngkang par ki labs n aka commercial sha ka '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:26&lt;br /&gt;
||Sngewbha wan jngoh ia ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:29&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''' Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:36&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ba shna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrsha ka  jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 15:41&lt;br /&gt;
|| Nga kwah ban ai khublei ia phi ba phi lah don ryngkat ha kane ka jinghikia.&lt;br /&gt;
Ma nga I John Nongkynrih &lt;br /&gt;
Leit suk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>