<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FComponent-oriented-modeling%2FKhasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FComponent-oriented-modeling%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T16:19:10Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43934&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mousumi at 11:53, 2 August 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43934&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-08-02T11:53:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:53, 2 August 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||''' Time '''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||''' Time '''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Mousumi</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43633&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123 at 11:35, 3 July 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43633&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-03T11:35:27Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:35, 3 July 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 17:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 17:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 00:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 00:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''openModelica 1.9.2'''. '''Ubuntu Operating System version 14.04'''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''openModelica 1.9.2'''. '''Ubuntu Operating System version 14.04'''.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 00:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 00:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Tangba kane ka rukom ka ia syriem bad kano kano na kine ki operating system harum.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Tangba kane ka rukom ka ia syriem bad kano kano na kine ki operating system harum.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43632&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha ''...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/Khasi&amp;diff=43632&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-03T11:34:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed  {| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha &amp;#039;&amp;#039;...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C3/Component-oriented-modeling/English-timed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Component oriented modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia leit ban pule: kumno ban instantiate ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:12&lt;br /&gt;
|| Kumno ban define '''connector class''' bad kumno ban shna ka model jong ka '''simple electric circuit''' da kaba pyndonkam '''component models'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''openModelica 1.9.2'''. '''Ubuntu Operating System version 14.04'''.&lt;br /&gt;
|| 00:31&lt;br /&gt;
|| Tangba kane ka rukom ka ia syriem bad kano kano na kine ki operating system harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:39&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip kumno ban batai ia ka class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:45&lt;br /&gt;
|| Phi donkam ban tip kumno ban define ka '''package''' bad '''Icon and Diagram Views'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:51&lt;br /&gt;
|| Ka jinghikai Prerequisite la kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia pule shaphang ka '''Class Instantiation'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| '''Modelica classes''' lah ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, la ka jong lah ban khein kum ka instance jong u briew '''class'''. '''Instance''' jong ka '''class''' ka don ki juh ki variables bad equations kum ka '''class''' lajong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
|| Ka syntax n aka bynta ka '''Class Instantiation''' ka dei kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia sngewthuh kane lyngba ki nuksa. Sngewbha download bad save baroh ki files ba lah ban ioh na ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:34&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''. Ki files harum lah dep plie lypa ha ka '''OMEdit''': '''classInstantiatiomExample''' bad '''simpleCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''classInstantiationExample'''. To ngin ia kren kham bun shaphang kane ka '''class''' mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha '''OMEdit''' window sha ka kadiang na ka bynta ka jingiohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:02&lt;br /&gt;
|| Hangne, nga lah instantiated ka '''bouncingBall class''' ban shna artylli ki objects ba kyrteng '''object1''' bad '''object2'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba man la ki '''instance''' ki don kiba pher ki star values na ka jing jrong jong ki variable '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:20&lt;br /&gt;
|| Sngewbha refer ia jinghikai prerequisite na ka bynta ka jingtip ba kham bun ha ka '''bouncingBall''' model.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:27&lt;br /&gt;
|| To ngin ia simulate kane ka class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:30&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button ha ka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
|| Ka class ka khlem simulate bad ai ia ka jing bakla.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:39&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei namar ba ka '''bouncingBall class''' ka khlem plie ha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:45&lt;br /&gt;
|| Plie ia ka '''bouncingBall class''' kaba phi lah dep download na ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:50&lt;br /&gt;
||Mynta, simulate kane ka '''class''' sa shisien. Khang ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:56&lt;br /&gt;
|| Kynmaw b aka '''class''' simulates ka long kaba jop ha kane ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:01&lt;br /&gt;
|| Kane ka exercise ka pyni ba ka '''class''' ka dei ban plie ha '''OMEdit''' ban sha instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:09&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''object1''' variables ha ka '''variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:14&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka variables la pyni hangne la declare ha '''bouncingBall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:20&lt;br /&gt;
|| Kine ki variables ki dei ki shibynta jong ka '''object1'''bad '''object2''' namar ka pynbeit ia ka instances jong ka '''bouncingBall class'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Mynta delete ka result bad phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:37&lt;br /&gt;
|| '''Component orientation''' ka set ia ka '''Modelica'''lait noh na kiwei ki modelling bad simulation softwares.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
|| Ka dei kawei kaba donkam bha ki feature jong '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||  '''component'''models ka ieng ia kawei ka physical phenomenon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| Ki lah ban instantiated bad connect ban pynmih ki jingmih ba ngi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, ka '''RLC circuit''' lah ban pyni na ka '''resistor, inductor''' bad '''capacitor''' models.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:08&lt;br /&gt;
|| '''Acausal connectors''' ka dei kum ka interface hapdeng ka component instances. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:15&lt;br /&gt;
|| Ki lah batai da kaba pyndonkam '''connector class'''. Kum ka nuksa, '''pins'''lah ban pyndonkam kum '''connectors''' naka bynta ka electrical components.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang kane lada ngi pyrshang ban simulate ka nuksa na ak bynta ka electric circuit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:30&lt;br /&gt;
||  '''Connectors'''content ha baroh kawei ka flow variables bad kim lah ban don ka equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:38&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngin ia simulate kane  ka '''Electric Circuit''' kaba lah pyni ha kane ka slide.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:43&lt;br /&gt;
|| Ka voltage jong u battery la ai da '''{VoSin(2pift)}''', ha kaba '''Vo''' ka dei '''10''' Volts, '''f''' ka dei '''1''' Hz bad ka resistance ka dei '''5'''ohm.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit haka '''Solution Methodology''' ban model ia ka '''electric circuit''' kaba lah pyni ha ka slide kaba lah dep: kynmaw ba kano kano ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source''' ka don artylli ki pins: '''Positive'''bad '''Negative'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:14&lt;br /&gt;
||  Te nangta, batai ia u '''connector''' ba kyrteng '''pin'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
||   Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Ground''' bad kawei ka instance jong u '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:24&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class'''ba kyrteng '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:28&lt;br /&gt;
||Ka '''Resistor class''' ka dei ban don artylli ki instance jong u '''pin connector''': '''Positive pin''' bad u '''Negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
||Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''VoltageSource''' ryngkat bad artylli ki instances jong '''pin connector''' kumba ngi lah iohi ha ka case jong '''resistor class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:46&lt;br /&gt;
|| Define ia ka '''class''' ba kyrteng '''simpleCircuit'''. '''simpleCircuit''' ka dei ban don ka instances jong '''Resistor''' bad '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
||Connect ia ki '''pins''' kiba dei jong u '''Resistor''', '''ground''' bad ka '''VoltageSource'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ka component models kaba donkam lah dep programmed lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:07&lt;br /&gt;
|| Te, ngan pyni tang artylli ki steps kiba khatduh jong ka '''Solution Methodology'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:13&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka “OMEdit”. Leit phai sha ka '''Modeling prespective'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:19&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| Pynheh '''simpleElectricCircuit''' package ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba kane ka package ka don san tylli ki '''classes''' ba kyrteng: '''pin''', '''Ground''', '''Resistor''', '''Voltage Source''' bad '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:40&lt;br /&gt;
||Klik-arsien ha '''simpleElectricCircuit'''. Khang ia ka '''ClassinstantiationExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:48&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka kadiang sa shisien na ka bynta ka jing iohi ba kham shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:54&lt;br /&gt;
|| '''Modelica.SIunits''' package ka la sha imported ha ka package '''simpleElectricCircuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
||Te, '''type''' definations ha kata ka package, lah ban pyndonkam khlem ka jing reference sha ka kyrteng kaba pura.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:10&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''pin connector'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:17&lt;br /&gt;
|| '''Pin''' ka batai da kaba pyndonkam '''connector class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:21&lt;br /&gt;
||  '''Voltage''' bad '''current''' ki dei ki variables kiba u '''pin''' u ia bujli bad ka surroundings.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:27&lt;br /&gt;
|| '''Potential''' ha u '''pin''' la batai da u '''v'''.  '''Voltage''' bad '''Current''' ki dei '''types''' ba lah batai ha '''SIunits''' package jong ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:40&lt;br /&gt;
|| '''Voltage''' ha baroh kawei ka component ka pynlong ia ka current ban tuid lyngba jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:44&lt;br /&gt;
|| Te, '''current''' ka dei ka '''flow''' variable bad la define da kaba pyndonkam '''flow keyword'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:50&lt;br /&gt;
|| '''pin connector''' ruh ka don u '''Icon view''' ba la kdew da ka '''annotations''' kumba la pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia kren khyndiat shaphang '''Resistor class. ''' Scroll shapoh kham khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:04&lt;br /&gt;
|| Kumba lah iakren ha ka '''Solution Methodology''', '''Resistor class''' ka don artylli ki instances jong '''pin connector'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:12&lt;br /&gt;
||'''p''' u ieng na ka bynta u '''positive pin''' bad '''n''' u ieng na ka bynta '''negative pin'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:18&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ban instantiate ka '''class''' da kaba pyndonkam ka '''drag and drop''' functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:26&lt;br /&gt;
|| Ban pyni ia katei, to ngan plie ka '''class''' kaba thymmai da kaba pyndonkam '''Ctrl + N'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
|| Pynkyrteng ia kane '''class example1''' bad press '''OK'''. Shift '''OMEdit''' window sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:41&lt;br /&gt;
|| Leit sha '''Diagram View''' lada ka class ka plie ha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:46&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan instantiate '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:51&lt;br /&gt;
||Left-klik ha '''pin''' icon ha '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||Bat bad tan ia u icon ha ka '''diagram''' layer. Pynhap ia ka ha knao kano ka jaka jong ka canvas.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:04&lt;br /&gt;
||Ngi hap ban shna mynta ka '''instance''' jong '''pin class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:09&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pynkylla ka dimension bad ka jaka hadien ba lah pynhap ia ka, kumba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:16&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngin ia peit kumno kane ka “class” la instantiated ha '''Text View'''. Leit sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:22&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka command na ka bynta ka instantiation jong ka '''class pin''' bad ka '''anootation''' ka shong ha ka placement ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Te, ban shna ka '''instance''' jong ka '''class''' ha '''Diagram View''' automatically ka bynshat ha ka '''Text View'''. Mynta to ngan khang '''example1''' tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
||To ngin ia pule kumno ka model '''electric circuit''' kaba ngi iohi ha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha '''Circuit''' icon kaba dei ruh ka bynta jong ka '''simpleElectricCircuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:58&lt;br /&gt;
||Kane ka '''class''' ka don lypa ha ka circuit ka jong ngi jong ka interest assembled, kumba ngi lah ban iohi ia ka ha '''Diagram View'''. Ka lah long kaba khreh ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:09&lt;br /&gt;
|| Tangba to ngin ia shna kajuh ka '''circuit''' ha ka file ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:14&lt;br /&gt;
||Ngi ia pyndonkam '''drag and drop''' functionality kaba ngi dang shu ia pule shaphang jong ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:19&lt;br /&gt;
|| Press '''Ctrl + N'''. pynkyrteng ia kane ka file '''circuit(underscore)construction'''. Press '''OK'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:28&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Diagram View''', lada ka plie ha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:32&lt;br /&gt;
|| Jied, tan bad pynhap ka '''VoltageSource''' icon na ka '''Libraries Browser'''. Phi lah ban pynkylla ka dimension kumba phi kwah.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:43&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, jied, tan bad pynhap u '''Resistor''' icon na ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
||Leh ia kajuh bad ka '''Ground class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
|| Mynta, ngi donkam ban connect kiba dei ki '''pins''' jong man la ki component.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| To ngin ia connect nyngkong ia u '''positive pin''' jong '''Voltage Source''' sha u '''positive pin''' jong u '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:07&lt;br /&gt;
||Buh ia u mouse sha ka liang  kadiang jong  u pin jong ka '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:11&lt;br /&gt;
||Ka text kaba paw ka pyni ba, kane ka dei ka '''positive pin p'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:17&lt;br /&gt;
|| Left klik ha une u '''pin''' bad tan ia u cursor kham shajan sha kadiang u '''pin''' jong '''Resistor'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:24&lt;br /&gt;
||Ieh ia u mouse haba ka jing paw jong cursor ka kylla sha u cross na u khnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, connect ia ka '''negative pin''' jong '''resistor''' sha '''negative pin''' jong '''voltage source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:38&lt;br /&gt;
|| Ngi khlem pat kdew ia ka connections bad ka '''Ground''' ha ka circuit diagram.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:44&lt;br /&gt;
||Tangba, ngi donkam ban connect ka '''negative pins''' jong '''Resisitor''' bad '''Voltage Source''' sha '''Ground''' la ka jong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
||Kane ka pyn tikna ia ka reference point na ka bynta ka '''potential''' ha  '''circuit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:57&lt;br /&gt;
|| Mynta, kane ka '''class''' lah dep. Save  ia ka '''class''' da kaba press '''Ctrl + S'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:04&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate''' button. Khang ia ka window kaba mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:10&lt;br /&gt;
||Ka '''class''' la dep simulate da kaba jop.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:14&lt;br /&gt;
||To ngan phai sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi bha jong ka '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:20&lt;br /&gt;
|| Pynheh ka '''Resistor''' column ha ka '''Variables Browser''' bad jied '''lr'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka profile ka dei '''sinusoidal''' kum ba khmih lynti.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
||Namar ka '''Voltage Source''' ka dei ka '''AC''' source ha ka jaka jong '''DC'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:38&lt;br /&gt;
|| Te, ngi lah dep shna ka model na component parts bad simulate ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:44&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule kham bun shaphang ka '''Resistor''' bad '''Voltage Source classes''' kaba ngi pyndonkam hangne ha kawei ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:52&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
||Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:59&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, shna ka '''electric circuit''' ryngkat bad artylli ki '''resistors''' ha '''series''', bad uwei u '''Voltage Source'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:07&lt;br /&gt;
||Pyndonkam ka component models na ka bynta ka '''Voltage Source''' bad '''Resistor''' ba lah pynbiang ha '''simple electric circuit''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:15&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial project'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:21&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong workshop da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:26&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli na kane ka jinghikai, sngewbha wan jngoh ia ka website ba lah kdew harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:32&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah dep khein lypa jong ki kot kiba paw. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:38&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate commercial simulator labs sha '''OpenModelica'''. Sngewbha wan jngoh i aka website harum na ka bynta ka jing tip ba kham bun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:47&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka '''NMEICT, MHRD''' jong ka Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:54&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun ba shna ia ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki. Ma nga I John Nongkynrih khublei shibun.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>