<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FBlock-Component-Modeling%2FKhasi</id>
		<title>OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC3%2FBlock-Component-Modeling%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T19:47:16Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi&amp;diff=43754&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123 at 07:36, 15 July 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi&amp;diff=43754&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-15T07:36:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:36, 15 July 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 320:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 320:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 10:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 10:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum: http://spoken-tutorial.org/What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/del&gt;. Ka batai kyllum &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;i aka &lt;/del&gt;'''Spoken Tutorial''' project.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum: http://spoken-tutorial.org/What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial . Ka batai kyllum &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ia ka &lt;/ins&gt;'''Spoken Tutorial''' project.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 10:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 10:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi&amp;diff=43753&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;  {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Block component modeling'''. |- || 00:06 || Ha kane ka jinghika...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C3/Block-Component-Modeling/Khasi&amp;diff=43753&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-15T07:35:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;  {| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- || 00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Block component modeling&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- || 00:06 || Ha kane ka jinghika...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Block component modeling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:06&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban define ia  ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:12&lt;br /&gt;
||Kumno ban connect '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:15&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam ki blocks na '''Modelica Library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jing hikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica version 1.9.2'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:26&lt;br /&gt;
|| Phi lah ban pyndonkam kano kano na kine ki operating system ha rum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ka jing tip jong '''component oriented modelling''' ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:38&lt;br /&gt;
|| Prerequisite jinghikai lah kdew ha ka website ka jong ngi. Sngewbha pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:44&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pule mynta kham bun shaphang ki '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:48&lt;br /&gt;
|| '''block''' ka dei ka specialized class ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:52&lt;br /&gt;
|| Ki long kiba donkam ha ka control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:56&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, '''Modelica Library''' ka don ki blocks n aka bynta ka '''PI''' bad '''PID''' controllers kaba ngi lah ju iohi bha ha ka chemical engineering control applications.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:08&lt;br /&gt;
||Variables jong ki block class dei ban don ki fixed causality: lane '''input''' lane '''output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:15&lt;br /&gt;
|| '''blocks''' lah ban connect da kaba pyndonkam '''connect''' statements. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''connect''' statements ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:24&lt;br /&gt;
|| '''Connectors''' ka ieng kum ka interface hapdeng '''blocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:28&lt;br /&gt;
||Ki la pyndonkam ban model '''input''' bad '''output''' signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, kane ka dei ka declaration n aka bynta ka '''block connector'''  kaba shna ia ka '''real''' input signals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:41&lt;br /&gt;
|| To ngin ia pyrshang ban sngewthuh '''block component modeling''' lyngba ka nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:47&lt;br /&gt;
||To ngin ia thoh ka class kaba pyndonkam ki blocks ban leh ki operations harum: shim ar sien ki varying signals kum '''input''' bad '''output''' ia ka sum jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Shim ia ka por kaba pher ka signal kum ka input bad amplify ia ka da u constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:05&lt;br /&gt;
||To ngin ia defin ia kane ka problem statement kham bniah da kaba pyndonkam schematics.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:11&lt;br /&gt;
|| Kane ka dur ka pyni ia ka schematic naka bynta ka block kaba shim ia artylli ki signals kum ka input bad ka pynphai ia ka sum ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:19&lt;br /&gt;
||Ban shna ia ka kham suk, to ngin ia jied signal '''1''' ban dei '''t''' kaba ieng ia ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||To ka signal  '''2''' kan dei  '''2 (times) t (squared)'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:31&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka schematic na ka bynta ka application jong ka  '''signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:35&lt;br /&gt;
||Ka kham ia syriem bad ka case kaba lah dep bad artylli ki “inputs” bad kawei ka “output”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:41&lt;br /&gt;
||To ngin ia jied kawei ka '''input'''kaban dei ka '''signal''' ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:46&lt;br /&gt;
||To sa kawei ka '''input''' i.e. '''signal 2''' ban dei u constant '''K''' kaba dei ban amplify ia ka signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:54&lt;br /&gt;
||Ka prduct jong kine ki artylli ki '''inputs''' ka dei ka '''output ''' ba dokam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:59&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep jied ka '''signal 2''' i.e. '''K''' kan dei '''5''' units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:06&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba baroh ar ki Sum jong ki signal bad amplification ki donkam ka block bad '''2''' inputs bad '''1''' output.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:16&lt;br /&gt;
||'''Modelica library''' ka lah dep don lypa ka block ba kyrteng '''MISO''' kaba ieng na ka bynta ka '''Multiple Input Single Output'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:24&lt;br /&gt;
||Ka lah ban ioh na '''Modelica.Interfaces.Block''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||Ka input jong kane ka block '''u''' ka dei ka vector namar ka lah ban pdiang bun tylli ki signal kum ka input.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:38&lt;br /&gt;
||'''y''' ka dei ka output kaba dei ka '''scalar'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:42&lt;br /&gt;
||To mynta ngin ia kren kumno ban solve ka problem ka jong ngi da kaba pyndonkam '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:48&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' block ban shna ka block ba kyrteng '''Sum'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:53&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ia pule shaphang ka jing extend ia ka class ha ka tutorial ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:59&lt;br /&gt;
||Extend '''MISO''' ban shna ka block ba kyrteng '''Product'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
||Shna ka class ba kyrteng '''man'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:08&lt;br /&gt;
||Shna ka instances jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks ha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:14&lt;br /&gt;
||Khatduh eh, program i aka equation ba donkam ba iadei  bad ki '''input''' bad '''output''' variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka '''Sum''' ka ieng ia ka Sum jong ki signals kat ba '''Product''' ka ieng ia ka '''amplification of signal'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep shna lypa ki '''blocks''' kiba donkam bad packaged ia ki haka file ba kyrteng '''arithmeticOperationsUsingBlocks'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:42&lt;br /&gt;
||Phi lah ban lap ia kane ka file ha ka website bad download ia ka. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:49&lt;br /&gt;
||Nyngkong eh ngan pyni ia ka package  '''arithmeticOperationsUsingBlocks''' bad nangta pyni ia ka syntax jong '''MISO''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
||Nga lah dep plie lypa ia ka package ''' arithmeticOperationsUsingBlocks''' ha ka  '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:06&lt;br /&gt;
||To ngan pynheh ia ka ha ka '''Libraries Browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:10&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka package ka don ki blocks ba kyrteng '''Sum''', '''Product''' bad ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:18&lt;br /&gt;
|| Klik-arsien ha baroh lai tylli.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:24&lt;br /&gt;
||To ngan plie ruh ia ka '''MISO''' block na ka '''Modelica Library'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Pynheh ia ka '''ModelicaLibrary'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:32&lt;br /&gt;
||Leit sha '''Blocks → Interfaces'''. Scroll shapoh khyndiat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:39&lt;br /&gt;
||Klik arsien ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:43&lt;br /&gt;
||Interfaces package ruh ka don shibun kiwei ki blocks kiba ia syriem ha ka '''MISO''' ha ka functionality.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:51&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan shift  sha ka '''OMEdit''' window sha ka liang kadiang na ka bynta ka jing iohi kaba shai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:57&lt;br /&gt;
|| To ngin ia peit nyngkong hapoh ka '''Sum''' block.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| Phai sha ka '''Text View'''  lada ka plie ha ka '''Diagram View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
|| Kane ka dei ka syntax na ka bynta ban declare ia ka '''block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:10&lt;br /&gt;
|| Kane ka statement la pyndonkam ban inherit ia ka '''MISO block''' na ka location ha ka '''Modelica library'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep pule shaphang '''Class inheritance''' lane '''Class extension''' ha ki tutorials ba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
|| To mynta ngan kynran dien khyndiat bad pyni ia ka '''MISO block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||Leit sha '''MISO tab'''. Phai sha '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:35&lt;br /&gt;
|| '''MISO''' ka dei ka block ba tang khyndiat kaba mut ba ka lah tang ban inherited tangba ym ban instantiated.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:43&lt;br /&gt;
|| Ka inherits '''Block class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:46&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia kane ha '''Modelica library''' da kaba pyndonkam ka path ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:51&lt;br /&gt;
||Kane ka class la pyndonkam hangne tang na ka daw jong ka '''Diagram View''' bad kam da donkam ban iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:58&lt;br /&gt;
|| '''nin''' ka ieng ia ki number jong ki inputs.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:02&lt;br /&gt;
|| Kine ki parameter lah ban pynkylla haba ka block la shah inherit.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:08&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' u dei u connector uba juh ieng ia ka '''real''' input signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||Ha kane ka case, ka input ka dei ka vector  '''u''' kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:20&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, '''RealOutput''' udei u connector uba ieng ia ka '''real''' output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Hangne, '''y''' u dei u real-valued output signal.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:31&lt;br /&gt;
|| '''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki don ha ka juh ka package jong '''Modelica Library''' kum '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:38&lt;br /&gt;
||Sngewbha peit ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:41&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ka '''Diagram View''' jong '''MISO block''' ka  long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| To ngin ia phai biang sha ka '''Sum''' block bad btengn biang nangno na kaba phi lah ieh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| Variables '''y''' bad '''u''' ka dei ka bynta jong kane ka block namar ba ka inherits '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:59&lt;br /&gt;
||Kumba ngi lah ia pule ha ka jinghikai kaba lah dep, '''Sum''' ka dei ka '''array''' function.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:05&lt;br /&gt;
||Ka shim ia ka '''array''' kum ka input bad ka pynphai ia ka sum jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:11&lt;br /&gt;
|| To ngan phai sha ka '''Product''' block. Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:17&lt;br /&gt;
|| Kane ka  block ka inherits '''MISO''' kumjuh ruh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:21&lt;br /&gt;
|| Kumba ngi lah iohi ha ki jinghikai kiba lah dep, '''Product''' ka dei ka array function kaba shim ia ka arra kum ka '''input'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:29&lt;br /&gt;
||Ka pynphai ia ka product jong ki elements.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:33&lt;br /&gt;
|| To ngan phai mynta sha ka '''main''' class.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:37&lt;br /&gt;
||Phai sha ka '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:39&lt;br /&gt;
|| Kine ki statements ki thew  ia ka instantiation jong ka '''Sum''' bad '''Product''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:44&lt;br /&gt;
||Kine ki instances ki lah ruh ban shna da kaba pyndonkam ka drag bad drop functionality jong '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:51&lt;br /&gt;
||Ngi ia kren ia kine ki feature ha ki jing hikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:56&lt;br /&gt;
|| '''nin''' u dei u parameter n aka bynta ka dimension jong '''input''' vector '''u''' ha '''MISO'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:03&lt;br /&gt;
||Ngi ia assign ka value jong '''2''' ia kane ka parameter.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka equation ka thew ia ki values jong '''signal 1''' bad '''signal 2''' na ka bynta ka '''Sum''' jong signals kaba ngi lah iakren ha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, kane ka thew ba ki values jong '''Signal 1''' bad '''Signal 2''' na ka bynta ka amplification jong ka signal kumba ngi lah dep iakren.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
||To ngan simulate mynta ia kane ka class. Click ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:33&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
|| Expand '''mySum''' ha '''Libraries Browser'''. Jied '''y'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:43&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba kane ka pynmih ia ka plot kaba  ia biang bad ki values jong ka signal ba lah dep ai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jing hikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:54&lt;br /&gt;
|| Kum ka assignment, peit hapoh ki codes na ka bynta '''RealInput, RealOutput, SI, SO''' bad '''MO''' blocks.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:04&lt;br /&gt;
||Phi lah ban shem ia ki ha ka '''Modelica.Blocks.Interfaces''' package.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:10&lt;br /&gt;
||'''RealInput''' bad '''RealOutput''' ki dei ki connectors ki ba juh iai pyndonkam man ka por.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:17&lt;br /&gt;
||Te ka long kaba donkam ban sngewthuh ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:21&lt;br /&gt;
|| Peit i aka video ba lah ban ioh na ka link harum: http://spoken-tutorial.org/What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial .. Ka batai kyllum i aka '''Spoken Tutorial''' project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:27&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam '''spoken tutorials'''. Ngi ai certificates. Sngewbha phone sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Lada phi don ka jingkylli ha kane ka spoken tutorial, sngewbha wanjngoh i aka webpage ba lah kdew.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:40&lt;br /&gt;
|| Ngi coordinate ki coding jong ki nuksa ba lah dep solve na ki kot kiba paw. Ngi ai honorariu, ia kiba noh synniang. Sngewbha wan jngoh ia ka website ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:50&lt;br /&gt;
|| Ngi iarap ban migrate labs na commercial simulators sha '''OpenModelica'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:56&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la noh synniang da ka  '''NMEICT, MHRD''', jong ka sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:03&lt;br /&gt;
||Ngi ai khuble ia ka kynhuhn ki nongshna jong ka '''OpenModelica''' na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:09&lt;br /&gt;
|| Nga kwah ban ai khublei ia phi ba phi lah don bad nga ha kane ka jing hikai. Ma nga I John Nongkynrih Leit suk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>