<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FDeveloping-an-equation-based-model%2FKhasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FDeveloping-an-equation-based-model%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T19:33:59Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi&amp;diff=42832&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;{| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial shaphang '''Developing an equation based model'''. |- || 00:06 ||  Ha ka...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Developing-an-equation-based-model/Khasi&amp;diff=42832&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-03-26T10:02:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 || Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial shaphang &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Developing an equation based model&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. |- || 00:06 ||  Ha ka...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial shaphang '''Developing an equation based model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:06&lt;br /&gt;
||  Ha kane ka jinghikai, ngin Ia pule shaphang: kumno ban shna ka textual model ha “OMEdit” bad simulate i aka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:14&lt;br /&gt;
|| Kumno ban declare variables bad equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
||Kumno ban pyndonkam “Simulation Setup” toolbox.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:21&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam '''OpenModelica 1.9.2 ''' bad '''Ubuntu Linux Operating System 14.04'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:32&lt;br /&gt;
||Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows, Mac OS X '''lane''' FOSSEE OS on ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
||Ban sngewthuh ia kane ka jinghikai, phi donkam ban tip ka equation-based modelling jong ka physical system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia simulate ka jing long jong ka ball jong ka jingkhia “m”, kaba don hapoh “free fall deu to gravity”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:54&lt;br /&gt;
|| Ka jing jrong jong ka ball na ka sla jong ka pyrthei la pynbuh da u variable “h”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:59&lt;br /&gt;
||Ka velocity jong ka ball la pynbuh da u variable “v”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:04&lt;br /&gt;
||“Acceleration due to gravity” la pynbuh da u “g” bad la pynman ba un long constant.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
||Variables lah shah phai shabar jong ka sla jong ka pyrthei, lah khein kum positive.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:16&lt;br /&gt;
|| Ka “Equations jong motion” na ka bynta kaba hap da kaba suk, ka dei kum kine harum. '''dh/dt = v'''  ,  '''dv/dt = g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:27&lt;br /&gt;
|| U value jong u “h” ha ka por “t=0” u dei “30” m bad u value jong “v” ha ka por “t=0” u dei “0”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:37&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit sha “OMEdit”. Nga lah dep launch lypa ha ka system jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:43&lt;br /&gt;
|| Ban plié ka “OMEdit” ha '''Ubuntu Linux Operating System''', klik ha  '''Dash Home '''icon, uba paw hajong ka liang kadiang, ha '''launcher'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:53&lt;br /&gt;
||Type “OMEdit” ha ka “search bar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:56&lt;br /&gt;
||Klik ha ka “OMEdit” icon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:59&lt;br /&gt;
||Ynda klik ha “OMEdit” icon, phin iohi ka window kum kane.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
||Kane ka window la tip kum “Welcome perspective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
||“OMEdit” kumba ka long, ka plié ha ka “Welcome prespective”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:14&lt;br /&gt;
||Ha trai ha kyndong  jong ka liang kadiang, phi lah ban shem u button n aka bynta “’Welcome’, ‘Modeling’” bad “’Plotting’ prespectives”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:23&lt;br /&gt;
|| Klik ha “’Modeling prespective’”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
|| “’Modeling prespective’” ka lah plié mynta.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:29&lt;br /&gt;
|| Ngan kham iahap bad ka jaka hapdeng “Libraries Browser” sha ka kadiang, “Messages Browser” ha trai bad “Toolbar” ha jrong, kum ka “modelling area”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:41&lt;br /&gt;
||U “toolbar” u don u button uba ia syriem bad “file operations, graphical view” bad “simulation”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Ngin ia pule khambun shaphang kine ki button, katba ngi dang ia iaid shakhmat.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:55&lt;br /&gt;
||Mynta, ngin ia pyndonkam “’freeFall’ class” file ba lah pynbiang ha ka “Code Files” link ha ka “Spoken Tutorial web[age” ka jong ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
||Sngewbha downloag kane ka file bad save i aka ha ka system ka jong phi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:07&lt;br /&gt;
||Ban plié kane ka “class”, leit sha ka “File” menu ha “Menu bar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:13&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Open Model/Library File”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:17&lt;br /&gt;
||Wad ia ka “freeFall” file kaba phi lah dep download bad save ha ka system ka jong phi bad plié ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:24&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban pyndonkam ka tool ba kyrteng “Open Model/Library File”, kaba u cursor u jong nga u kdew, na ka bynta ban plié ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:34&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka “freeFall” icon ka paw ha ka “Libraries Browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:39&lt;br /&gt;
||'''Libraries Browser''' ka pyni baroh ki '''classes''' ba lah dep load ha ka session jong ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:45&lt;br /&gt;
||Right klik ha “freeFall” icon bad jied “View Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:52&lt;br /&gt;
||Ka “class” ka lah plié mynta ha ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:56&lt;br /&gt;
||Wat nym kuslai lada ka “class” kam plié ha ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:00&lt;br /&gt;
|| Ngan sa pyni ia phi kumno ban kylla hapdeng bunjait ki views.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:04&lt;br /&gt;
|| Leit sha jrong jong ka “Modeling area”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:07&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u button uba ar u shong n aka bynta ka “Diagram” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:10&lt;br /&gt;
||U button ba lai u dei “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:13&lt;br /&gt;
|| Klik ha u ban kylla sa “Text View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:17&lt;br /&gt;
|| Ka “class” mynta lah plei ha ka “Text” view.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:20&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u button ba nyngkong u dei n aka bynta u “Icon View”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:24&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang “Icon view” bad “Diagram view” kham hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:29&lt;br /&gt;
||Phi lah ruh ban shna ka “class” kaba thymmai “freeFall” bad type ka jingtip kaba donkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
||Ban shna ka “class” kaba thymmai, leit sha ka “File” menu.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:40&lt;br /&gt;
|| Jied “New Modelica Class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:43&lt;br /&gt;
||U dialog box u mih shajrong, kumba pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:46&lt;br /&gt;
||Ha ka “Name” field jong une u dialog box, type “freeFall”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:51&lt;br /&gt;
|| Nga pyndonkam ka kyrteng kaba pher “freeFall1” namar “freeFall class” ka lah dep plié lypa ha “OMEdit”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba artyli ki “classes” ym lah ban don kajuh ka kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:03&lt;br /&gt;
||Klik ha “Specilization” drop-down menu. Jied “Class”. Klik ha “Ok”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:10&lt;br /&gt;
||Ka “class” ba thymmai lah dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:13&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pyndonkam ka “tool” ba kyrteng “New Modelica class” ban plié ka “class” ba thymmai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:20&lt;br /&gt;
|| To ngan delete “annotation section”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:23&lt;br /&gt;
||Mynta, phi lah ban type ka jingtip kaba doonkam hangne bad save kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:29&lt;br /&gt;
|| Ban save kane ka “class”, leit sha “File” menu ha “Menu bar” bad klik ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:36&lt;br /&gt;
||Jied ka jaka kaba kham biang na ka bynta kane ka file bad save ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:41&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngni ia sngewthuh ka syntax jong “Modelica” da ba pyndonkam “freeFall class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:47&lt;br /&gt;
|| Te phai biang sha ka “freeFall class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:49&lt;br /&gt;
|| Leit sha jrong jong ka “Modelling area”. Klik ha “freeFall” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:54&lt;br /&gt;
|| Programs ha “Modelica” lah pynbeit ha ka rukom jong ki “classes”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
||Ka lain kaba nyngkong jong ka “class” ka batai ia ka kyrteng.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:02&lt;br /&gt;
|| Ka kyrteng jong kane ka “class” kadei “freeFall”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
||Man la ka “class” dei ban don ka “end statement” ban kdew hangno ka “cass” ka kut.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
||Kane ka “class”ka don “variable declarations” bad “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia phi kumno ban declare “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:18&lt;br /&gt;
|| “Real” ka dei “data-type”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:21&lt;br /&gt;
|| “h” ka dei ka jing jrong jong ka ball na ka sla pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:25&lt;br /&gt;
|| “start” ka dei ka attribute jong “Real variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
||Man la ki “data-type” ki don bun ki attributes, kiba thew ia ki jingtip kiba donkam ha kaba iadei bad ki “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:36&lt;br /&gt;
|| “start” attribute ka thew ia ka jingsdang jong u “varaible”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:41&lt;br /&gt;
|| Ka value kaba sdang jong u “h” u dei 30 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
|| “unit attribute” u thew ia ka unit jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:49&lt;br /&gt;
|| Ka unit jong u “h” u dei “meter”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:52&lt;br /&gt;
||Man la u “variable declaration” dei ban kut bad u “semi-colon.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:57&lt;br /&gt;
|| “v” u ieng na ka bynta  “velocity” jong ka ball. U dei ha ka “Real data-type.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| Ka jing sdang jong u value “v” u dei zero. Ka unit jogn u u dei “meter per second.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| “g” u ieng na ka bynta “acceleration due to gravity”. U dei u “Real data-type.” Bad ka unit ka dei “meter per second square.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
|| “parameter” ka dei ka quality kaba long constant ha ka simulation run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| Ka value jong u “g” ka neh constant shyrta ka simulation run, bad ka value jong 9.81.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:32&lt;br /&gt;
|| Ka negative sign ka dei n aka daw jong ka sign convention ba pyndonkam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:36&lt;br /&gt;
||Ka text ha ki ar quotes ka dei ka “comment” ba thoh bad ka declaration jong u “g”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:42&lt;br /&gt;
|| “comments” ka pynbiang ki jingtip kiba donkam shaphang ka program. Ki long donkam ruh n aka bynta ka documentation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:49&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| “parameter” ka dei ka quality kaba neh kumjuh ha ka simulation run.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
||'''Real, Integer, Boolean''' bad''' String data-types''' la kyrshan ha '''Modelica'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:03&lt;br /&gt;
|| “start” bad “unit attributes” lah dep define lypa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:07&lt;br /&gt;
|| “min attribute” ka thew ia ka value ba duna jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:10&lt;br /&gt;
|| Kumjuh ruh, “max attribute” ka thew ia ka value ba duna jong u “variable”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
||To ngin ia phai biang sha “OMEdit.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
|| “’equation’” ka thew ia kaba sdang jong ka “equation section” jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
||Kane ka dei da kawei ka rukom ban thep ia ki “comments”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:30&lt;br /&gt;
||Ki artylli ki “equations of motion” na ka bynta ki free falling body, kumba ngi lah ia dep iakren, lah dep kynthup hangne.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:38&lt;br /&gt;
|| “der()” ka dei “Modelica function” na ka bynta “time derivative”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
|| Hangta, “der(h)” ka thew “dh/dt.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
||Bad “der(v)” ka thew “dv/dt.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:52&lt;br /&gt;
||Man la ki “equation” ki dei ban kut da u “semi-colon”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:57&lt;br /&gt;
||To ngan pyni ia phi kumno ban simulate kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:00&lt;br /&gt;
|| Klik ha “simulate” button ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:04&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
||Kane ka window la tip kum ka “Plotting perspective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:11&lt;br /&gt;
|| Ynda ka simulation ka long kaba job jong ka “class, Plotting perspective” ka plié hi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:17&lt;br /&gt;
|| “Variables browser” ka pyni ki jingtip kiba iadei bad u “variables” bad “parameters” jong ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ki don ki columns ba kyrteng “Unit” bad “Description”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
|| “Unit” column ka thew “unit” jong “variables,” kumba lah define da kaba pyndonkam “unit” attribute.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:37&lt;br /&gt;
|| “Description” column ka pyni “comments” ba thoh ha ki artylli ki quotes ryngkat bad “variable declarations”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:45&lt;br /&gt;
||To ngan pyni ia phi kumno ban pynmih ka “plot”. Jied “h”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:51&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih ka plot jong “h with respect to time” –bad u “h” ha “y-axis” bad “time” ha ka “x-axis”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:01&lt;br /&gt;
|| Kumba ka long, ka simulation ka iaid na 0 sha 1 unit jong ka time.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Ka unit jong ka “time” ka shong ha ka system jong “units” ba pyndonkam na ka bynta kiwei ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied “h.”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:17&lt;br /&gt;
|| Ka shait long kaba bha ban practice ban delete ka jingmih, shisien ba ka plot kaba donkam ka lah dep pynmih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:25&lt;br /&gt;
|| Ban delete kane ka jingmih, right-klik ha ka “freeFall” bad jied “Delete result”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| Ka jingmih mynta la dep ban delete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:36&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha “Modeling prespective”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:39&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Modeling” button sha kamon ha trai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:43&lt;br /&gt;
||“class” la pyndonkam synonymously bad ka “model” ha “Modelica”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:48&lt;br /&gt;
||Wei lah ban pyndonkam “model” ha jaka jong ka “class” hangne, ban pynmih kajuh ka jing mih.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:54&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngan pyni ia phi kumno ban pynkylla ka “time interval” na ka bynta ka simulation.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:01&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulation Setup” button ba don ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
||Hapoh “General” tab, wad “Stop time” field. Pynkylla ia ka sha 5 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:14&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate”. Khang iaka pop-up window kaba paw.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
||To ngan jied “h” sa shisien, ha ka “Variables browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:26&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih “h” v/s “time” plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka time interval lah pynkiew da 5 units.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
|| Tangba, ka value jong “h” ka lah leit shapoh u zero, ka bym lah ban pdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:40&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kumno ban pynbeit kane ka issue ha ki jinghikai ba hadien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:45&lt;br /&gt;
|| To ngan delete kane ka result da kaba right-klik ha “freeFall” bad da kaba jied “Delete result”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:53&lt;br /&gt;
||Leit phai biang sha “Modeling” prespective da kaba kliking ha “Modeling prespective” ha u button sha kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:59&lt;br /&gt;
||Ka long kaba donkam ban pyntikna ba u number jong ka equations u equal ia ka number jong u variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:07&lt;br /&gt;
|| Kane ka “class” ka don ar tylli ki variables bad artylli ki equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan delete kaba nyngkong ka “equation” bad simulate kane ka “class”, ban peit kaei kaba jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:18&lt;br /&gt;
||Nga lah dep delete ia ka “equation” kaba nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba u star u paw marsyndait bad ka kyrteng jong ka “class” ha “freeFall” tab.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| Kane ka pyni ki jing kylla ba khlem save ha ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:31&lt;br /&gt;
|| Te ka dei ka jing practice kaba bha ban save ia ka “class” hadien ba ka jing kylla lah dep shna.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:38&lt;br /&gt;
|| Ban save kane ka “class,” leit sha ka “File menu” bad klik ha “Save”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:44&lt;br /&gt;
|| Phi lah ruh ban pyndonkam u “Save” button ha ka “toolbar”, ha kaba u cursor jong nga u kdew, ban save ia ka file.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:53&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan simulate kane ka “class” da kaba kliking ha “Simulate” button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:59&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka message ba bakla ka mih shajrong ha ka “Message browser”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:04&lt;br /&gt;
|| Ka ong, ka don tang khyndiat ki equations bad ka model ka don 1 “equation” bad 2 “variables” te kane kam lah ban simulate.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
||To ngan thep biang ka “equation” sha ka jaka ba dei bad klik ha “Save” button ha ka “toolbar”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:24&lt;br /&gt;
|| Klik ha “Simulate” button sa shisien ban simulate kane ka “class”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:29&lt;br /&gt;
|| Kynmaw baka “class” ka simulate da kaba jop, namar ba u number jong ka “equations” u equal bad u number jong u “variables”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||13:37&lt;br /&gt;
|| Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:40&lt;br /&gt;
||To ngan leit phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:43&lt;br /&gt;
||'''“der()”''' kadei ka '''Modelica''' function na ka bynta ka  '''time derivative'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:48&lt;br /&gt;
|| Kam don kano kano ka lynti data flow na ka bynta ka “equations”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:52&lt;br /&gt;
|| Kum ka nuksa, “der(h) = v” lah ruh ban thoh kum “v = der(h)”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:00&lt;br /&gt;
||'''Initial equations section''' la pyndonkam ban enter ka condition kaba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:05&lt;br /&gt;
|| Ngin ia pule kham bun shaphang “Initial equation” kham hadien. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:10&lt;br /&gt;
||Kum ka assignment, thoh ka “model” ban simulate ka “differential equation” “dx/dt = -a  into x”, ha kaba u “a=1”, “x” u dei jong u “R” bad ka value jong u x ha ka por “t=0” udei “5”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:28&lt;br /&gt;
||Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jogn kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:31&lt;br /&gt;
||Peit ia ka video ha ka link harum. Ka batai kyllum ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:37&lt;br /&gt;
||Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials; ka ai certificates. Sngewbha contact sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:43&lt;br /&gt;
|| “Spoken Tutorial project” lah noh synniang da ka NMEICT, MHRD, Sorkar jong ka India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:49&lt;br /&gt;
||Ngi ai khublei ia ka kynhun development jong ka “OpenModelica” na ka bynta ka jing kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 14:53&lt;br /&gt;
||Ma nga I John Nongkynrih &lt;br /&gt;
Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>