<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FControl-flow-and-Event-handling%2FKhasi</id>
		<title>OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FControl-flow-and-Event-handling%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T16:21:32Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi&amp;diff=43926&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mousumi at 07:20, 2 August 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi&amp;diff=43926&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-08-02T07:20:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:20, 2 August 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||''' Time '''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;||''' Time '''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Mousumi</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi&amp;diff=43606&amp;oldid=prev</id>
		<title>John123: Created page with &quot;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed {| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- ||00:01 || Ngi  pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial h...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/Khasi&amp;diff=43606&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-07-01T11:02:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed {| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- ||00:01 || Ngi  pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial h...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Editing OpenModelica/C2/Control-flow-and-Event-handling/English-timed&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
|| Ngi  pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial ha '''Control flow and Event handling'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| Ha kane ka jinghikai, ngin ia pule: kumno ban pyndonkam '''if-else''' statement, kumno ban handle '''time''' bad ''' state''' events, kumno ban pyndonkam '''when'''statement.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:19&lt;br /&gt;
|| Ban record kane ka jinghikai, nga pyndonkam: '''OpenModelica 1.9.2''' bad '''Ubuntu Operating''' system version 14.04.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:30&lt;br /&gt;
|| Tangba, kane ka rukom ka iasyriem ha '''Windows, Mac OS X''' lane '''FOSSEE OS''' ha '''ARM'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:38&lt;br /&gt;
|| Ban sngewthuh bad practice kane ka jinghikai, phi donkam ban tip kine harum: equation-based '''modeling''' jong ka physical systems,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
|| Branching ha kano kano ka programming language, '''class''' definition ha '''Modelica'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:53&lt;br /&gt;
||Ka jinghikai Pre-requisite lah dep kdew ha ka '''Spoken Tutorial''' website. Sngewbha leit pule ia ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:00&lt;br /&gt;
|| '''freeFall''' class lah dep iakren ha ka jinghikai kaba lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:05&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia pyndap u '''constraint''' ha ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:08&lt;br /&gt;
|| Ka Ball ka ieng haduh '''t=0.5''' seconds. Free fall hapoh '''gravity''' ka sdang ha ka por '''t=0.5''' seconds. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:19&lt;br /&gt;
||Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''timeEventExample''' kaba lah ban simulate kane ka condition.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||'''timeEventExample''' file lah ban ioh na '''Code Files''' link ha '''spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:32&lt;br /&gt;
||Sngewbha download bad save baroh ki files ha '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
||Nga ka byta ka jing sngewbiang ka jong phi, '''freeFall class''' lah ruh ban ioh. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:43&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:45&lt;br /&gt;
||Nga lah dep pynmeh lypa iaka ha ka system ka jong nga.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:49&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''OMEdit''' ha '''Ubuntu Operating System''' , klik ha '''Dash Home''' icon hajrong jong ka liang kadiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:58&lt;br /&gt;
||Type '''OMEdit''' ha ka '''Search bar''' bad klik ha '''OMEdit''' icon. To ngan leit phai biang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:06&lt;br /&gt;
||Kynmaw: '''Windows''' u nongpyndonkam u lah ruh ban wad iaka '''OMEdit''' ha '''Start''' menu bad plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:13&lt;br /&gt;
|| Ban plie '''timeEventExample''' file, klik ha ka tool ba kyrteng '''Open Model/Library File'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| Wad iaka '''timeEventExample''' file ha ka system ka jong phi bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:28&lt;br /&gt;
||Phi lah ban pyndonkam da kumwei ia ka '''File''' menu ban plie kane ka file. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:34&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba '''timeEventExample''' ka lah paw ha ka '''Libraries browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:39&lt;br /&gt;
||Right-klik ha une u icon bad jied '''View class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:44&lt;br /&gt;
||Ka model mynta ka lah plie ha '''Diagram view'''.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||02:47&lt;br /&gt;
||Klik ha u button uba lai uba dei u '''Text View'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:51&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ia kren lypa ba ka '''model''' bad ka '''class''' pyndonkam synonymously ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:58&lt;br /&gt;
||Ka kyrteng jong kane ka '''model''' ka dei '''timeEventExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:02&lt;br /&gt;
|| '''Comments''' kum kane, lah ban thoh ha ka lain kaba nyngkong jong ka '''model''' lane '''class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:08&lt;br /&gt;
|| '''h, v''' bad '''g''' ka ieng ia kajuh ka quantities kum ha ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:16&lt;br /&gt;
|| '''initial equation''' section ka don ka condition kaba sdang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:21&lt;br /&gt;
|| Value jong u '''h''' ha ka por '''t=0''' ka dei '''30m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:26&lt;br /&gt;
|| Value jong '''v''' ha ka por '''t=0''' ka dei '''0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:31&lt;br /&gt;
|| '''Equation''' ka kdew ia ka jingsdang jong ka equation section jong kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:36&lt;br /&gt;
||Mynta, to ngin ia peit kumno ban thep u '''constraint''' ba la batai ha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:43&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba ka don ka '''if-else block''' ha '''equation''' section ba lah pyni.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:48&lt;br /&gt;
||To ngin ia pyrshang ban sngewthuh man la ka statement jong kane ka '''if-else block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:53&lt;br /&gt;
|| '''if statement''' ka bujli ia ka '''constraint''' ha ka '''time''' variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:58&lt;br /&gt;
||'''time''' ka dei ka built-in variable ha '''Modelica'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:01&lt;br /&gt;
||Kam da donkam ban declare explicitly ha ka '''class''' lane '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:06&lt;br /&gt;
|| Ka ball ka experience free fall hadien ka por '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:12&lt;br /&gt;
||Te, kine ki artylli ki equations ki thew ia kijuh ki equations kum kito ha ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:19&lt;br /&gt;
|| '''else branch''' ka don '''equations''' kaba lah shah executed haba ka por ka duna ia '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:27&lt;br /&gt;
|| Ka ball ka don ha ba ieng haba ka pork a duna ia '''0.5''' seconds.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:32&lt;br /&gt;
|| Te, kine ki artylli ki '''equations''' ki bat bha ha katei ka case.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:36&lt;br /&gt;
|| '''end if''' ka thew ia kaba kut jong ka '''if-else block'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:41&lt;br /&gt;
|| Ka '''model''' mynta ka lah dep.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:44&lt;br /&gt;
||To ngin ia simulate ia ka da kaba klik ha '''Simulate''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:48&lt;br /&gt;
|| '''Plotting prespective''' mynta ka lah plie.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:51&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha u '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| Kane ka pynmih '''h''' versus '''time''' plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:58&lt;br /&gt;
||Namar ba ka ball ka ieng haduh ka por '''t=0.5''' seconds, ka jing jrong ka neh kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:06&lt;br /&gt;
||Ban delete ka result, right klik ha '''timeEventnExample''' ha Variables browser bad jied '''Delete Result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:15&lt;br /&gt;
|| Ban phai biang sha '''Modeling prespective''' klik ha '''Modeling''' button u button sha ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:21&lt;br /&gt;
|| Mynta, to ngan delete ka '''equation ''' kaba ar ha '''else branch'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:26&lt;br /&gt;
||Klik ha '''Save''' button  ha ka toolbar, ban save kane ka '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:31&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:34&lt;br /&gt;
|| Ka simulation ka lah fail.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:37&lt;br /&gt;
||Leit sha ka '''Message browser''' bad scroll shajrong ban iohi ka jingbakla jong ka message.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:42&lt;br /&gt;
||Ka message ba bakla ka ong ba u number jong ka '''equations''' ha man ka '''branch''' ka dei ban dei ka juh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:49&lt;br /&gt;
||Namar kata, ka number jong ka '''equations''' ha '''if''' bad '''else branches''' ka dei ban equal ia ka number jong ki variables.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:58&lt;br /&gt;
||To ngan thep biang ia ka '''equation''' sha la ka jaka bad klik ha '''Save''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:05&lt;br /&gt;
|| Kynmaw ba '''der(h) = v''' ka dei ka '''equation''' kaba long kajuh ia baroh ka '''if''' bad '''else branches'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:14&lt;br /&gt;
||Namar kata, ka '''if-else block''' lah ban bujli da artylli ki '''statements'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:20&lt;br /&gt;
|| To ngan pyni ia phi kumno ban leh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:23&lt;br /&gt;
||Delete ka '''if-else block''' nyngkong.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:26&lt;br /&gt;
|| Ka equations ban type hangne hap ban pynbiang ha ka file ba kyrteng '''if-else-statement.txt'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
|| Kine ki file ruh lah ban ioh na '''Code Files''' link.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:39&lt;br /&gt;
||Namar ka dei ka text file, nga lah pyndonkam '''gedit''' ban plie ia ka.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:45&lt;br /&gt;
|| To ngan leit sha ka '''gedit''' .&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:47&lt;br /&gt;
||'''Windows''' u nong pyndonkam u lah ban plie kane ka file da kaba pyndonkam '''Notepad''' lane kano kano ka text editor.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:54&lt;br /&gt;
|| Copy ki artylli ki equations.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  06:57&lt;br /&gt;
|| Leit phai biang sha '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:00&lt;br /&gt;
||Leh u right-click bad jied '''Paste'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:04&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Save''' button ha ka toolbar sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:08&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Simulate'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:11&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:14&lt;br /&gt;
||Jied '''h''' ha ka '''Variables browser''' sa shisien.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:18&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba u '''h''' versus '''time''' plot ka dei ka juh kum haka case kaba mynshuwa kaba kdew ba baroh ar ki model ki long kumjuh.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:27&lt;br /&gt;
||Ban delete ia ka result, right-klik ha '''timeEventExample''' bad jied '''Delete Result'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:34&lt;br /&gt;
|| Klik ha '''Modeling''' button sha trai jong ka kamon.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:38&lt;br /&gt;
|| Kata ka dei ka '''if-else statement''' kaba kdew ba lada '''time &amp;gt;=0.5''' '''dv/dt=g''' lem kumta '''dv/dt=0'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:52&lt;br /&gt;
|| Mynta to ngan leit phai biang sha ka slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:55&lt;br /&gt;
||Sngewbha kynmaw ba ka number jong ka '''equations''' ha '''if branch''' ka dei ban equal ia ka number jong ka equations ha ka '''else branch'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:03&lt;br /&gt;
||Bad baroh ar ki dei ban ia rygkat bad u number jong u variables haka '''class''' lane '''model'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:10&lt;br /&gt;
|| '''Event'''ka dei ka jingkylla ba abrupt ha ka jinglong jong ka system.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:15&lt;br /&gt;
||'''Events''' lah ban pyniapher hapdeng ka events jong ka por bad ka jinglong jong ka events.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:20&lt;br /&gt;
||Ha ka '''time event''' , ka por ha kaba ka event ka long lah tip kham bha.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:25&lt;br /&gt;
||'''timeEventExample''' ka shimti ia ka por hapoh '''t=0.5''' seconds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:32&lt;br /&gt;
||'''state event''' ka jia haba ka system jong u variable u tam kato katne ki value.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:38&lt;br /&gt;
||To ngin ia pyrshang ban sngewthuh ka events da kaba pyndonkam ki nuksa.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:43&lt;br /&gt;
||Ka ball hapoh ka free fall, ka kynduh ka '''state event''' haba pyndei ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:48&lt;br /&gt;
||Ki jing long harum lah peit bniah haba ka tyngkhuh ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:52&lt;br /&gt;
|| Velocity jong ka ball ka reverts ha ka direction.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:55&lt;br /&gt;
||Magnitude jong ka velocity ka kylla lada ka jing tyngkhuh ka dei ha inelastic.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:00&lt;br /&gt;
|| Nga lah dep shna ka '''model''' ba kyrteng '''bouncingBall''' ban simulate kane ka jing long.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:06&lt;br /&gt;
||Kane ka file lah ban ioh na ka '''Spoken Tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:10&lt;br /&gt;
|| Ban peit ia kane ka '''model''' bad simulate ia ka, to ngan phai biang sha ka '''OMEdit'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
||Klik ha '''OpenModel/Lbrary File''' tool.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
||Wad iaka '''bouncingBall''' file ha ka system jong phi bad klik ha '''Open'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:25&lt;br /&gt;
|| Right-klik ha '''bouncingBall''' icon ha '''Libraries browser''' bad jied '''View Class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:33&lt;br /&gt;
||Lada ka '''model''' kam plie ha ka '''Text View, ''' leit sha jrong jong ka '''modelling area''' bad klik ha '''Text View''' button.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:41&lt;br /&gt;
|| '''e''' ka dei ka coefficient jong ka restitution na kabynta ka inelastic collision jong ka ball bad ka Pyrthei.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:48&lt;br /&gt;
|| Ka dei ka paramenter bad ka value ka neh katjuh ha 0.8 lyngba ka simulation ka iaid.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:56&lt;br /&gt;
|| '''radius''' ka ieng na kabynta ka radius jong ka ball ha '''m'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||10:00&lt;br /&gt;
|| '''h, v''' bad '''g''' ka ieng na ka bynta ka juh ka quantities kum ha ka '''timeEventExample'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:07&lt;br /&gt;
|| Kine ki artylli ki equations jong ka motions lah dep iakren lypa ha '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
|| '''when statement''' la pyndonkam ban ai signal ia ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:17&lt;br /&gt;
||La pyndonkam ban kdew ia ka kam ba hap ban shimti haba ka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:22&lt;br /&gt;
||'''h &amp;lt;=radius''' ka long '''true''' lada ka ball ka dei bad ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:29&lt;br /&gt;
|| Kane ka '''statement''' la executed lad aka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:34&lt;br /&gt;
|| '''reinit()''' function la pyndonkam ban re-initialized u variable.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:39&lt;br /&gt;
|| Hangne,  la re-initializes ka velocity jong ka ball da ka negative product jong u '''e''' bad ka velocity jong ka ball shuwa ban ktah ia ka madan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:49&lt;br /&gt;
|| Ban simulate kane ka model klik ha '''Simulation Setup''' button haka toolbar.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:55&lt;br /&gt;
||Hapoh '''General''' tab, pynkylla '''Stop Time''' fields sha ka 30 units bad klik ha '''Simulate'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:04&lt;br /&gt;
||Khang ia ka pop-up window.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:06&lt;br /&gt;
|| Jied '''h''' ha '''Variables browser'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:10&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba u '''h''' u hap hapoh u zero, kadei ka bym lah ban pdiang.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:16&lt;br /&gt;
||Ngi lah dep ioh ka jing long kaba iasyriem katba ngi dang simulate ia ka '''freeFall class'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:21&lt;br /&gt;
|| Kane ka jinglong kaba bakla ka dei naka daw ka jing bakla ki numericals.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:25&lt;br /&gt;
||Ka jingiakren  jong ka jingbakla ki numerical ka dei shaneng jong ka scope jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:30&lt;br /&gt;
|| Sngewbha peit naka '''Zeno''' ka jing long jong ka bouncing ball na ka bynta ka jingsngewthuh kaba kham biang. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||11:36&lt;br /&gt;
||To ngan nym jied u '''h'''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:39&lt;br /&gt;
|| To ngin ia leit phai biang sha ki slides.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:42&lt;br /&gt;
|| '''when statement''' la pyndonkam ban signal ia ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
||'''reinit(a,b) ''' ka assign u value jong u '''b''' sha u variable '''a''' bad sa resume ka simulation.&lt;br /&gt;
 |-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
||'''per(a) ''' ka return ia u value jong u variable '''a''' shuwa ka event.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:59&lt;br /&gt;
||Kum ka nuksa, '''reinit(a,10) ''' ka assign ia u value jong u '''10''' sha u '''a''' haba ka event ka jia.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:08&lt;br /&gt;
|| Ka jinglong bakla jong ka '''bouncingBall''' model la pynbeit ha '''bouncingBallWithHysteresis'''. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||12:15&lt;br /&gt;
|| '''bouncingBallWithHysteresis''' model lah ban ioh na '''spoken tutorial''' website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:21&lt;br /&gt;
||Simulate '''bouncingBallWithHysteresis''' bad pynmih u '''h''' pyrshah ia ka '''time''' plot.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:27&lt;br /&gt;
||Kynmaw ba ka jingiapher hapdeng '''bouncingBall''' bad '''bouncingBallWithHysteresis'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:33&lt;br /&gt;
|| Kane ka wanrah ia ngi sha kaba kut jong kane ka jinghikai.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:36&lt;br /&gt;
|| Peit ia ka video ba lah ban ioh na ka link harum. '''http://spoken-tutorial.org/ http://spoken-tutorial.org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:40&lt;br /&gt;
||Ka batai kyllum ia ka '''Spoken Tutorial''' project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
|| Ngi pynlong ki workshop da kaba pyndonkam ka spoken tutorials ka ai certificate sngewbha thoh sha ngi.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| Lada phi don kano kano ka jingkylli kaba iadei bad kane ka spoken tutorial, sngewbha wan sha kane ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:55&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Textbook Companion Project''' ngi coordinate coding jong ki nuksa ba lah solve jong ki kot kiba pawnam.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:03&lt;br /&gt;
||Ngi ai honorarium bad certificates ia kito kiba leh iakane. Na bynta ka jingtip ba kham bniah sngewbha wan jngoh sha ka website harum.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:10&lt;br /&gt;
|| Hapoh '''Lab Migration Project''' ngi iarap ban migrate ka commercial simulator labs sha ka OpenModelica.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:17&lt;br /&gt;
||Na bynta ka jingtip ba kham bun sngewbha wan jngoh sha ka website.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:21&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' la kyrshan da ka '''NMEICT, MHRD''', Sorkar India.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:28&lt;br /&gt;
|| Ngi ai khublei ia ka kynhun  ki nongshana jong ka '''OpenModelica''' ka jign kyrshan ka jong ki.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:33&lt;br /&gt;
|| Ma nga I John Nongkynrih khublei ba iasnoh lang ha kane ka jing hikai. Leit suk.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>John123</name></author>	</entry>

	</feed>