<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FArray-Functions-and-Operations%2FGujarati</id>
		<title>OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=OpenModelica%2FC2%2FArray-Functions-and-Operations%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-24T19:21:55Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati&amp;diff=42941&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pratik kamble at 11:52, 3 April 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati&amp;diff=42941&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-04-03T11:52:20Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 11:52, 3 April 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 289:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 289:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 07:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;30&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| 07:&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;34&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| અને ત્રીજી આર્ગ્યુંમેંટ '''2''', એ બીજા પરિમાણનું માપ રજુ કરે છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|| અને ત્રીજી આર્ગ્યુંમેંટ '''2''', એ બીજા પરિમાણનું માપ રજુ કરે છે.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pratik kamble</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati&amp;diff=42431&amp;oldid=prev</id>
		<title>Bharat636: Created page with &quot;{| border=1 ||''' Time ''' ||'''Narration'''  |- || 00:01 || '''Array Functions and Operations''' પરના સ્પોકન ટ્યુટોરીયલમાં સ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=OpenModelica/C2/Array-Functions-and-Operations/Gujarati&amp;diff=42431&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-02-18T14:18:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Time &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- || 00:01 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Array Functions and Operations&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; પરના સ્પોકન ટ્યુટોરીયલમાં સ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
||''' Time '''&lt;br /&gt;
||'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:01&lt;br /&gt;
|| '''Array Functions and Operations''' પરના સ્પોકન ટ્યુટોરીયલમાં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:07&lt;br /&gt;
|| આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે શીખવા જઈ રહ્યા છીએ: કેવી રીતે '''OMShell''' નો ઉપયોગ કરવો, કેવી રીતે '''array construction functions''' નો ઉપયોગ કરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:17&lt;br /&gt;
|| '''vectors''' અને '''matrices''' પર કેવી રીતે '''arithmetic operations''' ભજવવા.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:23&lt;br /&gt;
|| કેવી રીતે '''array conversion functions''' વાપરવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:27&lt;br /&gt;
|| આ ટ્યુટોરીયલને રેકોર્ડ કરવા માટે, હું વાપરી રહ્યો છું '''OpenModelica 1.9.2''' '''Ubuntu Operating System version 14.04''' અને  '''gedit'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:40&lt;br /&gt;
|| '''Windows''' વપરાશકર્તાઓ '''gedit''' નાં બદલે '''Notepad''' જેવું કોઈપણ ટેક્સ્ટ એડીટર વાપરી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:47&lt;br /&gt;
|| આ ટ્યુટોરીયલને સમજવા તથા અભ્યાસ કરવા માટે, તમને '''Modelica''' માંનાં '''function''' અને '''array declaration''' નું જ્ઞાન હોવું જરૂરી છે.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 00:56&lt;br /&gt;
|| પૂર્વજરૂરીયાત ટ્યુટોરીયલોને અમારી વેબસાઈટ પર ઉલ્લેખવામાં આવ્યા છે. કૃપા કરી તેનો સંદર્ભ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:02&lt;br /&gt;
|| ચાલો હવે '''OMShell''' વિશે વધુ શીખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:06&lt;br /&gt;
|| '''OMShell''' એ ઇન્ટરેક્ટિવ (પારસ્પરિક ) કમાંડ લાઈન ટૂલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:10&lt;br /&gt;
|| તે '''OpenModelica''' નો એક ભાગ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:13&lt;br /&gt;
|| '''OpenModelica compiler''' નું આવ્હાન '''OMShell''' માં ટાઈપ કરેલ '''commands''' વાપરીને કરી શકાવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:20&lt;br /&gt;
|| આને '''classes''' ને લોડ કરવા તથા તેને સિમ્યુંલેટ કરવા ઉપયોગમાં લઇ શકાવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:25&lt;br /&gt;
|| '''Functions''' ને પણ '''OMShell''' માં કોલ (આવ્હાન) કરી શકાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:29&lt;br /&gt;
|| '''OMShell''' ને ડેમોનસ્ટ્રેટ કરવા માટે આપણે હવે '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' અને '''functionTester''' નામનાં '''classes''' નો ઉપયોગ કરીશું.&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:38&lt;br /&gt;
|| આ '''classes''' ને પાછલા ટ્યુટોરીયલમાં ચર્ચા કરાયા હતા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:42&lt;br /&gt;
|| આ '''classes''' પર વધુ માહિતી માટે, કૃપા કરી પૂર્વજરૂરીયાત ટ્યુટોરીયલો જુઓ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:48&lt;br /&gt;
|| આ ટ્યુટોરીયલમાં વાપરવામાં આવનાર તમામ '''commands''', '''OMShell-commands.txt''' નામની ફાઈલમાં આપવામાં આવ્યા છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 01:57&lt;br /&gt;
|| તમે અમારી વેબસાઈટ પર ઉપલબ્ધ તમામ '''code files''' શોધીને તેને ડાઉનલોડ કરી શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:03&lt;br /&gt;
|| સરળ એક્સેસ માટે કૃપા કરી આ તમામ કોડ ફાઈલોને એક ડિરેક્ટરીમાં સંગ્રહો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:09&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો હું '''OMShell''' લોંચ (આરંભ) કરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:12&lt;br /&gt;
|| '''OMShell''' ને '''Ubuntu''' ઓપરેટીંગ સીસ્ટમ પર ખોલવા, લોંચર (પ્રક્ષેપણ) માં ટોંચે ડાબી બાજુએ આવેલ '''Dash Home''' આઇકોન પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:21&lt;br /&gt;
|| સર્ચ (શોધ) બારમાં '''OMShell''' ટાઈપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:25&lt;br /&gt;
|| '''OMShell''' આઇકોન પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:28&lt;br /&gt;
|| '''Windows''' માં, તમને આઇકોન '''Start''' મેનુમાં મળશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:33&lt;br /&gt;
|| હવે, ચાલો અમુક ઉપયોગી કમાંડો શીખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:37&lt;br /&gt;
|| પહેલા, એ જગ્યાએ જાવ જ્યાં તમે '''OMShell-commands.txt''' નામની ટેક્સ્ટ ફાઈલ સંગ્રહી છે અને તેને ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:47&lt;br /&gt;
|| નોંધ લો આ ફાઈલ આ ટ્યુટોરીયલમાં વાપરવામાં આવનાર તમામ '''commands''' ધરાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:52&lt;br /&gt;
|| તેથી, જ્યારે પણ શંકા થાય ત્યારે તમે આ ફાઈલનો સંદર્ભ લઇ શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 02:57&lt;br /&gt;
|| ચાલો હવે હું '''OMShell''' પર જાઉં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:00&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''cd open and close parentheses'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:05&lt;br /&gt;
|| '''command''' નાં એક્ઝીક્યુટ થવા પર ઉત્પન્ન થયેલ પરિણામોને દર્શાવવા માટે '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:11&lt;br /&gt;
|| આ વર્તમાન ડિરેક્ટરીનાં પાથ (પથ) ને પ્રિંટ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:15&lt;br /&gt;
|| હવે વર્તમાન ડિરેક્ટરીને બદલીને એ સ્થાન કરીએ જ્યાં તમે '''code files''' સંગ્રહી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:22&lt;br /&gt;
|| ચાલો હું મારી સીસ્ટમ પર ડિરેક્ટરી બદલું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:25&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''cd'''(ખુલ્લું અને બંધ કૌંસ) (બમણા અવતરણમાં), પાથ સ્પષ્ટ કરો. '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:38&lt;br /&gt;
|| નોંધ લો '''Windows''' પાથ '''forward slash''' નો ઉપયોગ કરે છે ન કે '''Ubuntu''' માં ઉપયોગ થનાર '''backward slash'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:46&lt;br /&gt;
|| '''Windows''' વપરાશકર્તાઓને આ તથ્યથી અવગત રહેવું જરૂરી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:51&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો '''polynomialEvaluatorUsingVectors''' ફંક્શનને લોડ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 03:57&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''loadFile''' (કૌંસમાં) (બમણા અવતરણમાં) '''polynomialEvaluatorUsingVectors.mo'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:11&lt;br /&gt;
|| નોંધ લો '''loadFile()''' કમાંડમાં '''F''' એ અપર-કેસ (કેપિટલ અક્ષર) માં છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:16&lt;br /&gt;
|| આ કમાંડનો ઉપયોગ '''.mo''' ફાઈલ એક્સટેન્શન (વિસ્તરણ) સાથે '''class''' અથવા '''model''' ફાઈલોને લોડ કરવા માટે કરી શકાવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:25&lt;br /&gt;
|| હવે '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:28&lt;br /&gt;
|| ફાઈલ જો મળે તો, '''OMShell''' એ '''true''' પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:33&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો આપણે ઇન્ટરેક્ટિવ (પારસ્પરિક) રીતે આ ફંક્શનને કોલ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:37&lt;br /&gt;
|| '''10''' (ની આર્ગ્યુંમેંટ સાથે) ટાઈપ કરો '''polynomialEvaluatorUsingVectors'''. '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:47&lt;br /&gt;
|| આ કમાંડ '''10''' એકમની ઈનપુટ આર્ગ્યુંમેંટ લે છે અને પરિણામ દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:55&lt;br /&gt;
|| ચાલો હવે હું '''functionTester class''' લોડ કરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 04:59&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''loadFile''' (ખુલ્લું અને બંધ કૌંસ) (બમણા અવતરણમાં) '''functionTester.mo'''. '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:12&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો '''functionTester class''' ને સિમ્યુંલેટ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:16&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''simulate''' (કૌંસમાં) '''functionTester''' (અલ્પવિરામ) '''startTime''' (બરાબર) '''0 stopTime''' (બરાબર) '''1'''. '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:32&lt;br /&gt;
|| સિમ્યુંલેશન હવે પૂર્ણ થયું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:35&lt;br /&gt;
|| '''functionTester''' ક્લાસમાંથી ચાલો વેરીએબલ '''z''' આલેખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:40&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''plot''' (કૌંસમાં) (છગડીયા કૌંસમાં) '''z''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:50&lt;br /&gt;
|| આ કમાંડથી વેરીએબલ '''z''' વિરુદ્ધ '''time''' નો આલેખ બને છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 05:56&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો હું સ્લાઈડ પર પાછો ફરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:01&lt;br /&gt;
|| '''Array construction functions''' નો ઉપયોગ આપેલ માપનાં '''arrays''' ની રચના માટે થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:06&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો કેટલાક '''array construction functions''' તરફે નજર ફેરવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:11&lt;br /&gt;
|| '''OMShell''' નો ઉપયોગ કરીને આપણે તેનો અભ્યાસ પણ કરીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:15&lt;br /&gt;
|| '''fill()''' ફંક્શનનો ઉપયોગ તમામ સમાન એલીમેંટો સાથે '''array''' ને બનાવવા માટે થાય છે. : '''fill''' માટે સિન્ટેક્સ દર્શાવ્યા પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:25&lt;br /&gt;
|| પહેલી '''argument''' એ સંખ્યાને રજુ કરે છે જે '''array''' ને ભરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:29&lt;br /&gt;
|| બચેલી '''arguments''' દરેક પરિમાણનાં માપને રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:34&lt;br /&gt;
|| '''zeros()''' એક ફંક્શન છે જેનો ઉપયોગ શૂન્ય સાથે ભરેલ '''array''' ને બનાવવા માટે થાય છે. : '''zeros()''' ફંક્શન માટે સિન્ટેક્સ દર્શાવ્યા પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:44&lt;br /&gt;
|| '''Arguments''' એ એરેનાં દરેક પરિમાણનું માપ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 06:50&lt;br /&gt;
|| '''identity()''' ફંક્શન એક ઓળખ મેટ્રીક્સ બનાવે છે. તે એક '''argument''' લે છે જે બંને પરિમાણોનાં માપ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:02&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો હું '''OMShell''' નો ઉપયોગ કરીને આ ફંક્શનોને ડેમોનસ્ટ્રેટ કરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:06&lt;br /&gt;
|| ચાલો હું '''OMShell''' પર પાછો ફરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:09&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''fill'''(કૌંસમાં) ''' 5''' (અલ્પવિરામ) '''2''' (અલ્પવિરામ) '''2'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:16&lt;br /&gt;
|| આ કમાંડ બે બાય બે નું મેટ્રીક્સ બનાવે છે જેમાં તેનાં તમામ એલીમેંટો '''5''' રહે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:24&lt;br /&gt;
|| પહેલી '''arguments''' એ '''array''' માં ભરવામાં આવનાર એલીમેંટ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
|| '''2''' એ પહેલા પરિમાણનું માપ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:30&lt;br /&gt;
|| અને ત્રીજી આર્ગ્યુંમેંટ '''2''', એ બીજા પરિમાણનું માપ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:40&lt;br /&gt;
|| હવે '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:43&lt;br /&gt;
|| પરિણામ અપેક્ષા મુજબનું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:46&lt;br /&gt;
|| છગડીયા કૌંસનાં એક સેટ સાથેના એલીમેંટો હરોળ રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:52&lt;br /&gt;
|| આમ આ મેટ્રીક્સ બે હરોળ અને બે કોલમો ધરાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 07:57&lt;br /&gt;
|| હવે તમામ '''zero''' એલીમેંટો સાથે એક (બે બાય બે ) નો મેટ્રીક્સ બનાવવા માટે ચાલો '''zeros() function''' ને વાપરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:05&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''zeros''' (કૌંસમાં) '''2''' (અલ્પવિરામ)  '''2''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:13&lt;br /&gt;
|| પરિણામ અપેક્ષા મુજબનું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:16&lt;br /&gt;
|| ચાલો હવે '''identity function''' પ્રયાસ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:19&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''identity(3)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:23&lt;br /&gt;
|| આનાથી '''identity''' મેટ્રીક્સ બને છે જેનું માપ '''3''' (બાય) '''3''' હોય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:29&lt;br /&gt;
|| સાથે જ આપણે '''arithmetic operations''' ભજવી શકીએ છીએ અને '''OMShell''' માં '''assignment statements''' વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:36&lt;br /&gt;
|| ચાલો બે મેટ્રાઈસીઝ બનાવીએ અને તેનાં પર '''arithmetic operations''' ભજવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:42&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''a''' (કોલોન) (બરાબર) (ચોરસ કૌંસમાં) '''1''' (અલ્પવિરામ) '''2''' (અર્ધવિરામ) '''3''' (અલ્પવિરામ) '''4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:54&lt;br /&gt;
|| '''Comma''' નો ઉપયોગ હરોળમાં એલીમેંટોને જુદા પાડવા માટે થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 08:58&lt;br /&gt;
|| જ્યારે કે '''semi-colon''' નો ઉપયોગ પોતે હરોળને જુદી પાડવા માટે થાય છે. હવે '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:07&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''b''' (કોલોન) (બરાબર) '''identity (2)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:15&lt;br /&gt;
|| આનાથી એક '''2 by 2 identity''' મેટ્રીક્સ બને છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:19&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો '''a''' અને '''b''' પર '''arithmetic operations''' ભજવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:24&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''a''' (પ્લસ) '''b''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:29&lt;br /&gt;
|| આનાથી મેટ્રીક્સ સરવાળો ભજવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:32&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''a''' (એસ્ટેરિસ્ક) ''' b'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:36&lt;br /&gt;
|| આનાથી મેટ્રીક્સ ગુણાકાર થાય છે. '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:42&lt;br /&gt;
|| ટાઈપ કરો '''a''' (ડોટ) (એસ્ટેરિસ્ક) '''b''' અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:49&lt;br /&gt;
|| આનાથી બે મેટ્રાઈસીઝનું  એલીમેંટ-મુજબનું ગુણાકાર ભજવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 09:55&lt;br /&gt;
|| નોંધ લો '''OMShell''' માં વપરાયેલ વેરીએબલોનાં ડેટા-ટાઈપોને વ્યાખ્યાયિત કરવું અનિવાર્ય નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:02&lt;br /&gt;
|| હવે ચાલો હું સ્લાઈડ પર પાછો ફરું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:06&lt;br /&gt;
|| '''Reduction functions''' એ '''array''' ને '''input''' તરીકે લે છે અને '''scalar''' ને '''output''' તરીકે પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:13&lt;br /&gt;
|| '''min()''' એ એક '''function''' છે જે '''array''' માં ન્યુનતમ વેલ્યુ પાછી આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:19&lt;br /&gt;
|| એજપ્રમાણે, '''max() function''' એ '''array''' માં મહત્તમ વેલ્યુ પાછી આપે છે. '''sum()''' એ તમામ એલીમેંટોનો યોગ પાછો આપે છે અને '''product()''' એ તમામ એલીમેંટોનું ગુણનફળ પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:33&lt;br /&gt;
|| આ ફંક્શનોને ડેમોનસ્ટ્રેટ કરવા માટે ચાલો હું '''OMShell''' પર જાઉં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:38&lt;br /&gt;
|| ચાલો હું એક નવું મેટ્રીક્સ બનાવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:41&lt;br /&gt;
|| '''x (colon)(equals) (within square brackets) 3 (comma) 4 (semicolon) 5 (comma) 6'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 10:52&lt;br /&gt;
|| '''x''' ની ન્યુનતમ વેલ્યુ મેળવવા માટે ટાઈપ કરો '''min (x)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:00&lt;br /&gt;
|| એરે '''x''' માં મહત્તમ વેલ્યુ મેળવવા માટે ટાઈપ કરો '''max (x)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:08&lt;br /&gt;
|| એજપ્રમાણે તમામ એલીમેંટોનો યોગ મેળવવા માટે ટાઈપ કરો '''sum (x)'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||  11:15&lt;br /&gt;
|| અને વ્યક્તિગત એલીમેંટ મીન એરે '''x''' નું ગુણનફળ મેળવવા માટે '''product (x)''' ટાઈપ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:23&lt;br /&gt;
|| ચાલો હું ફરીથી સ્લાઈડ પર પાછો આવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:27&lt;br /&gt;
|| ચાલો હવે વિવિધ અન્ય '''functions''' ચર્ચા કરીએ જે '''input''' તરીકે '''array''' ને લે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:33&lt;br /&gt;
|| '''abs()''' એક '''function''' છે જે તમામ એલીમેંટોનાં '''absolute values''' સાથે '''array''' પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:40&lt;br /&gt;
|| '''size()''' એ દરેક પરિમાણનાં માપ સાથે વેક્ટર પાછું આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:45&lt;br /&gt;
|| '''ndims()''' એ એરેમાં પરિમાણોની સંખ્યા પાછી આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:51&lt;br /&gt;
|| અહીં આ ટ્યુટોરીયલ સમાપ્ત થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 11:54&lt;br /&gt;
|| આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે '''array functions''' ને ઇન્ટરેક્ટિવ (પારસ્પરિક) રીતે ડેમોનસ્ટ્રેટ કરવા માટે '''OMShell''' નો ઉપયોગ કર્યો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:01&lt;br /&gt;
|| આ '''functions''' એ '''Modelica''' ભાષા સ્પષ્ટીકરણનો એક ભાગ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:05&lt;br /&gt;
|| તેથી, તેનો ઉપયોગ '''OMEdit''' માં '''classes''' લખતી વખતે પણ થઇ શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:11&lt;br /&gt;
|| એસાઈનમેંટ તરીકે, '''array''' માટે '''abs(), '''ndims()''' અને '''size() functions''' એપ્લાય (લાગુ) કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:19&lt;br /&gt;
|| બીજું, મોટાભાગનાં '''functions''' માટે '''argument''' તરીકે આપણે '''two-dimensional array''' અથવા મેટ્રીક્સનો ઉપયોગ કર્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:28&lt;br /&gt;
|| એસાઈનમેંટ તરીકે, આ તમામ '''functions''' ને '''three-dimensional arrays''' વડે અમલીકરણ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:35&lt;br /&gt;
|| આપેલ લીંક પર ઉપલબ્ધ વિડીઓ નિહાળો: [http://spoken-tutorial.org/ org] /What\_is\_a\_Spoken\_Tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:39&lt;br /&gt;
|| તે '''Spoken Tutorial''' પ્રોજેક્ટનો સારાંશ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:42&lt;br /&gt;
|| અમે સ્પોકન ટ્યુટોરીયલોનો ઉપયોગ કરીને વર્કશોપો આયોજીત કરીએ છીએ. પ્રમાણપત્રો આપીએ છીએ. કૃપા કરી અમને સંપર્ક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:48&lt;br /&gt;
|| જો તમારી પાસે આ સ્પોકન ટ્યુટોરીયલને લગતા કોઈ પ્રશ્નો છે તો, કૃપા કરી ઉલ્લેખાયેલ વેબપેજની મુલાકાત લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 12:54&lt;br /&gt;
|| અમે વિખ્યાત પુસ્તકોનાં ઉકેલાયેલ ઉદાહરણોનાં કોડીંગનું સંકલન કરીએ છીએ. કૃપા કરી અમને સંપર્ક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:00&lt;br /&gt;
|| અમે વ્યવસાયિક સિમ્યુલેટર લેબોને '''OpenModelica''' માં સ્થળાંતરિત કરવામાં મદદ કરીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:06&lt;br /&gt;
|| '''Spoken Tutorial Project''' ને ફાળો '''NMEICT, MHRD''' ભારત સરકાર દ્વારા આપવામાં આવ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|| 13:14&lt;br /&gt;
|| અમે '''OpenModelica''' ની ડેવલપમેંટ (વિકાસ) ટીમનું તેમનાં સહયોગ માટે આભાર માનીએ છીએ. '''IIT Bombay''' તરફથી ભાષાંતર કરનાર હું, ભરત સોલંકી વિદાય લઉં છું. જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Bharat636</name></author>	</entry>

	</feed>