<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Netbeans%2FC3%2FConnecting-to-a-MySQL-Database%2FPunjabi</id>
		<title>Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Netbeans%2FC3%2FConnecting-to-a-MySQL-Database%2FPunjabi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-27T14:22:35Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi&amp;diff=54244&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 10:30, 28 October 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi&amp;diff=54244&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-10-28T10:30:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:30, 28 October 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 38:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 38:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:29&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:29&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| create table &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialogue &lt;/del&gt;ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਨਾ ਅਤੇ, ਅਖੀਰ ਵਿੱਚ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| create table &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialog &lt;/ins&gt;ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਨਾ ਅਤੇ, ਅਖੀਰ ਵਿੱਚ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 206:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 206:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 05:44&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Create Database &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialogue &lt;/del&gt;ਵਿੱਚ, ਨਵੇਂ database ਦਾ ਨਾਮ ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Create Database &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialog &lt;/ins&gt;ਵਿੱਚ, ਨਵੇਂ database ਦਾ ਨਾਮ ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 307:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 307:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:03&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Create Table &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialogue &lt;/del&gt;ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| Create Table &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;dialog &lt;/ins&gt;ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:06&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:06&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi&amp;diff=42205&amp;oldid=prev</id>
		<title>Navdeep.dav: Created page with &quot;{| Border = 1  | “Time” | “Narration”  |-  | 00:00 | ਸਤਿ ਸ਼੍ਰੀ ਅਕਾਲ ਦੋਸਤੋ,  |-  | 00:02 | Connecting to a MySQL Database ਦੇ ਟ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Netbeans/C3/Connecting-to-a-MySQL-Database/Punjabi&amp;diff=42205&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-02-07T09:17:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| Border = 1  | “Time” | “Narration”  |-  | 00:00 | ਸਤਿ ਸ਼੍ਰੀ ਅਕਾਲ ਦੋਸਤੋ,  |-  | 00:02 | Connecting to a MySQL Database ਦੇ ਟ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| Border = 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| “Time”&lt;br /&gt;
| “Narration”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| ਸਤਿ ਸ਼੍ਰੀ ਅਕਾਲ ਦੋਸਤੋ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:02&lt;br /&gt;
| Connecting to a MySQL Database ਦੇ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸਾਰਿਆ ਦਾ ਸਵਾਗਤ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀਂ ਸਿੱਖਾਂਗੇ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| MySQL ਸਰਵਰ ਪ੍ਰੋਪਟੀਜ ਨੂੰ ਕਾਂਫਿਗਰ ਕਰਨਾ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| MySQL ਸਰਵਰ ਸ਼ੁਰੂ ਕਰਨਾ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| database ਨੂੰ ਬਣਾਉਣਾ ਅਤੇ ਕਨੈਕਟ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| database ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਬਣਾਉਣਾ, ਜਿਸਦੇ ਤਹਿਤ ਅਸੀਂ ਦੋ ਮੈਥਡਸ ਦਾ ਪਤਾ ਕਰਾਂਗੇ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| sql ਐਡੀਟਰ ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਨਾ, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| create table dialogue ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਨਾ ਅਤੇ, ਅਖੀਰ ਵਿੱਚ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:33&lt;br /&gt;
| ਇੱਕ SQL ਸਕਰਿਪਟ ਨੂੰ ਰਨ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਦਰਸਾਉਣ ਦੇ ਲਈ ਮੈਂ ਵਰਤੋਂ ਕਰ ਰਿਹਾ ਹਾਂ ਲਿਨਕਸ ਓਪਰੇਟਿੰਗ ਸਿਸਟਮ ਉਬੰਟੁ ਵਰਜ਼ਨ 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:44&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ Netbeans IDE v7.1.1&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| ਤੁਹਾਨੂੰ Java Development Kit (JDK) v6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ MySQL database ਸਰਵਰ ਦੀ ਵੀ ਲੋੜ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਨੂੰ ਸਿੱਖਣ ਦੇ ਲਈ, database ਪ੍ਰਬੰਧਨ ਦੀ ਮੁੱਢਲੀ ਜਾਣਕਾਰੀ ਹੋਣੀ ਜ਼ਰੂਰੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| ਜ਼ਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ ਦੇ ਲਈ, ਵਿਖਾਏ ਗਏ ਲਿੰਕ ‘ਤੇ PHPandMySQL ਦੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲਸ ਨੂੰ ਵੇਖੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| ਹੋਰ ਮਾਣਕ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮਿੰਗ ਸ਼ਬਦ-ਅੰਸ਼ ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਵਰਤੇ ਗਏ ਹਨ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦਰਸਾਉਂਦਾ ਹੈ ਕਿ ਕਿਵੇਂ Netbeans IDE.ਤੋਂ MySQL database ਦੇ ਲਈ ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਨੂੰ ਸੈੱਟ ਕੀਤਾ ਜਾਵੇ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| ਇੱਕ ਵਾਰ ਕਨੈਕਟ ਹੋਇਆ, ਤਾਂ ਅਸੀਂ IDEs Database ਐਕਸਪਲੋਰਰ ਵਿੱਚ MySQL ਦੇ ਨਾਲ ਕੰਮ ਕਰਾਂਗੇ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ IDE ‘ਤੇ ਜਾਓ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| Netbeans IDE MySQL RDBMS.ਦੇ ਸਮਰਥਨ ਦੇ ਲਈ ਇੱਕ ਬੰਡਲ ਦੇ ਨਾਲ ਆਉਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| ਤੁਹਾਨੂੰ Netbeans, ਵਿੱਚ MySQL ਡਾਟਾਬੇਸ ਸਰਵਰ ਐਕਸੈੱਸ ਕਰਨ ਤੋਂ ਪਹਿਲਾਂ, MySQL server ਪ੍ਰੋਪਟੀਜ ਕਾਂਫਿਗਰ ਕਰਨਾ ਹੋਵੇਗਾ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Services ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ Databases ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| MySQL server properties ਡਾਇਲਾਗ ਬਾਕਸ ਖੋਲ੍ਹਣ ਦੇ ਲਈ Register MySQL Server ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:05&lt;br /&gt;
| ਪੁਸ਼ਟੀ ਕਰ ਲਵੋ ਕਿ ਸਰਵਰ ਹੋਸਟ ਨਾਮ ਅਤੇ ਪੋਰਟ ਠੀਕ ਹਨ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| ਧਿਆਨ ਦਿਓ ਕਿ, IDE ਡਿਫਾਲਟ ਸਰਵਰ ਹੋਸਟ ਨਾਮ ਦੇ ਰੂਪ ਵਿੱਚ localhost ਦਰਜ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| 3306 ਡਿਫਾਲਟ ਸਰਵਰ ਪੋਰਟ ਨੰਬਰ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| Administrator Username ਦਰਜ ਕਰੋ ਜੇ ਪ੍ਰਦਰਸ਼ਿਤ ਨਹੀਂ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| ਮੇਰੇ ਸਿਸਟਮ ਵਿੱਚ Administrator Username root ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:33&lt;br /&gt;
| Administrator ਪਾਸਵਰਡ ਦਰਜ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| ਮੇਰੇ ਸਿਸਟਮ ਵਿੱਚ ਪਾਸਵਰਡ ਖਾਲੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| ਡਾਇਲਾਗ ਬਾਕਸ ਦੇ ਸਿਖਰ ‘ਤੇ Admin Properties ਟੈਬ ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਤੁਹਾਨੂੰ MySQL server.ਨੂੰ ਕੰਟਰੋਲ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਜਾਣਕਾਰੀ ਦਰਜ ਕਰਨ ਦੀ ਆਗਿਆ ਦਿੰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
| Path / URL to admin tool: ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ, &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| ਆਪਣੇ MySQL Administration ਐਪਲੀਕੇਸ਼ਨ ਦੀ ਲੋਕੇਸ਼ਨ ਦੇ ਲਈ ਟਾਈਪ ਜਾਂ ਬਰਾਊਜ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| ਮੇਰੇ ਸਿਸਟਮ ਵਿੱਚ, tool ਦੇ ਲਈ ਲੋਕੇਸ਼ਨ ਹੈ /usr/bin/mysqladmin&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| Arguments ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ admin tool ਦੇ ਲਈ ਕੋਈ ਵੀ ਆਰਗਿਊਮੈਂਟ ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਨੂੰ ਵੀ ਖਾਲੀ ਛੱਡਿਆ ਜਾ ਸਕਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| Path to start command: ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| MySQL start command ਦੀ ਲੋਕੇਸ਼ਨ ਦੇ ਲਈ ਟਾਈਪ ਜਾਂ ਬਰਾਊਜ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| ਮੇਰੇ ਸਿਸਟਮ ਵਿੱਚ ਇਹ /usr/bin/mysqld_safe ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| Arguments ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ start command ਦੇ ਲਈ ਕੋਈ ਵੀ ਆਰਗਿਊਮੈਂਟ ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| ਇੱਥੇ, ਮੈਂ ਟਾਈਪ ਕਰਾਂਗਾ - u space root space start&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:51&lt;br /&gt;
| Path to stop command: ਵਿੱਚ&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| MySQL stop command. ਦੀ ਲੋਕੇਸ਼ਨ ਦੇ ਲਈ ਟਾਈਪ ਜਾਂ ਬਰਾਊਜ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਆਮਤੌਰ ‘ਤੇ MySQL ਸੰਸਥਾਪਨ ਡਾਇਰੈਕਟਰੀ ਦੇ bin ਫੋਲਡਰ ਵਿੱਚ mysqladmin ਦੇ ਲਈ ਪਾਥ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:06 &lt;br /&gt;
| ਮੇਰੇ ਸਿਸਟਮ ਵਿੱਚ ਇਹ /usr/bin/mysqladmin ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| ਜੇ Arguments ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ ਕਮਾਂਡ mysqladmin ਹੈ, ਟਾਈਪ ਕਰੋ - u space root space stop&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| ਖ਼ਤਮ ਹੋਣ ‘ਤੇ, Admin Properties ਟੈਬ ਯੋਗ ਹੋਣੀਆਂ ਚਾਹੀਦੀਆਂ ਹਨ ਕਿ ਸਕਰੀਨ ‘ਤੇ ਕੀ ਵਿਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:33 &lt;br /&gt;
| OK ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| ਪਹਿਲਾਂ ਯਕੀਨੀ ਬਣਾ ਲਵੋ ਕਿ, MySQL database ਸਰਵਰ ਸਾਡੇ ਸਿਸਟਮ ‘ਤੇ ਰਨ ਹੋ ਰਿਹਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| Service ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ MySQL ਸਰਵਰ ਨੋਡ ਦਰਸਾਉਂਦਾ ਹੈ ਕਿ MySQL database ਸਰਵਰ ਕਨੈਕਟ ਹੈ ਜਾਂ ਨਹੀਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਰਨ ਹੋ ਰਿਹਾ ਹੈ ਸੁਨਿਸ਼ਚਿਤ ਕਰਨ ਦੇ ਬਾਅਦ, Databases &amp;gt; &amp;gt; MySQL server ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ Connect ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| ਜਦੋਂ ਵਿਸਥਾਰ ਕਰਨ ‘ਤੇ, MySQL ਸਰਵਰ ਨੋਡ ਸਾਰੇ ਉਪਲੱਬਧ MySQL databases ਨੂੰ ਦਰਸਾਉਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
| ਇੱਕ SQL ਐਡੀਟਰ ਦੇ ਰਾਹੀਂ databases ਦੇ ਨਾਲ ਗੱਲਬਾਤ ਕਰਨ ਦਾ ਇੱਕ ਸਾਧਾਰਨ ਤਰੀਕਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਉਦੇਸ਼ ਦੇ ਲਈ Netbeans ਵਿੱਚ ਬਿਲਟ – ਇੰਨ SQLਐਡੀਟਰ ਹੁੰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| ਤੁਸੀਂ ਇਸਨੂੰ ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰਕੇ ਐਕਸੈੱਸ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ SQL ਐਡੀਟਰ ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਕੇ ਇੱਕ ਨਵੀਂ database ਉਦਾਹਰਣ ਬਣਾਉਂਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| Services ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ, MySQL ਸਰਵਰ ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ Create Database ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| Create Database dialogue ਵਿੱਚ, ਨਵੇਂ database ਦਾ ਨਾਮ ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:50&lt;br /&gt;
| ਮੈਂ ਇਸ ਨੂੰ ਨਾਮ mynewdatabase.ਦੇਵਾਂਗਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| ਤੁਸੀਂ ਵੀ ਦਿੱਤੇ ਗਏ ਯੂਜਰ ਦੇ ਲਈ ਪੂਰਨ ਐਕਸੈੱਸ ਪ੍ਰਦਾਨ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| ਡਿਫਾਲਟ ਰੂਪ ਤੋਂ, ਕੇਵਲ ਐਡਮਿਨ ਯੂਜਰ ਨੂੰ ਕੁੱਝ ਕਮਾਂਡਸ ਦੀ ਨੁਮਾਇਸ਼ ਕਰਨ ਦੀ ਆਗਿਆ ਹੁੰਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| ਡਰਾਪ – ਡਾਊਂਨ ਸੂਚੀ ਤੁਹਾਨੂੰ ਵਿਸ਼ੇਸ਼ ਯੂਜਰ ਦੇ ਲਈ ਇਹਨਾਂ ਅਧਿਕਾਰਾਂ ਨੂੰ ਅਸਾਇਨ ਕਰਨ ਦੀ ਆਗਿਆ ਦਿੰਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਯੂਜਰ ਨੂੰ ਸਭ ਤੋਂ ਜ਼ਿਆਦਾ ਆਗਿਆ ਦੇਣ ਦੇ ਲਈ ਇੱਕ ਚੰਗਾ ਅਭਿਆਸ ਹੈ, ਇਸ ਤੋਂ ਇਲਾਵਾ ਡਰਾਪ ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਛੱਡ ਕੇ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਯੂਜਰ ਨੂੰ ਕੇਵਲ ਉਨ੍ਹਾਂ databases ਨੂੰ ਸੋਧ ਕੇ ਕਰਨ ਦੀ ਆਗਿਆ ਦਿੰਦਾ ਹੈ । ਜੋ ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੀਆਂ ਐਪਲੀਕੇਸ਼ਨ ਦੁਆਰਾ ਬਣਾਏ ਗਏ ਹਨ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:25&lt;br /&gt;
| ਪਰ ਹੁਣ ਦੇ ਲਈ, ਅਸੀਂ ਚੈੱਕਬਾਕਸ ਨੂੰ ਚੁਣੇ ਹੋਏ ਛੱਡ ਦੇਵਾਂਗੇ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| OK ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਟੇਬਲਸ ਬਣਾਉਂਦੇ ਹਾਂ, ਡਾਟਾ ਦੇ ਨਾਲ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਪਾਪਿਊਲੇਟ ਅਤੇ ਟੇਬਲਸ ਵਿੱਚ ਬਣਾਏ ਗਏ ਡਾਟੇ ਨੂੰ ਸੋਧ ਕੇ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| mynewdatabase ਫਿਲਹਾਲ ਖਾਲੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| ਟੇਬਲਸ ਵਿੱਚ ਡਾਟਾ ਇਨਪੁਟ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਪਹਿਲਾਂ ਮੈਥਡ ਦਾ ਪਤਾ ਲਗਾਓ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
| Database ਐਕਸਪਲੋਰਰ ਵਿੱਚ, mynewdatabase ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਨੋਡ ਦਾ ਵਿਸਥਾਰ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| ਇੱਥੇ ਤਿੰਨ sub ਫੋਲਡਰ ਹਨ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| Tables, Views ਅਤੇ Procedures.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| Tables ਫੋਲਡਰ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ - ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ Execute Command ਨੂੰ ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| ਮੈਨ ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ SQL ਐਡੀਟਰ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਖਾਲੀ ਕੈਨਵਾਸ ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| ਇਸ SQL ਐਡੀਟਰ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਸਾਧਾਰਨ ਕਵੇਰੀ ਟਾਈਪ ਕਰੋ &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਮੈਂ SQL ਐਡੀਟਰ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਸਾਧਾਰਨ ਕਵੇਰੀ ਟਾਈਪ ਕਰ ਦਿੱਤੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| ਇਹ Counselor ਟੇਬਲ ਦੇ ਲਈ ਟੇਬਲ ਪਰਿਭਾਸ਼ਾ ਹੈ, ਜਿਸ ਨੂੰ ਅਸੀਂ ਬਣਾਉਣ ਜਾ ਰਹੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:42&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਕਵੇਰੀ ਨੂੰ ਚਲਾਉਣ ਦੇ ਲਈ, ਜਾਂ ਤਾਂ ਟਾਸਕ ਬਾਰ ਦੇ ਸਿਖਰ ਵਿੱਚ Run SQL ਆਇਕਨ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ-ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| ਜਾਂ SQL ਐਡੀਟਰ ਦੇ ਅੰਦਰ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ Run Statement ਨੂੰ ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:00 &lt;br /&gt;
| IDE database ਵਿੱਚ Counselor ਟੇਬਲ ਤਿਆਰ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:04 &lt;br /&gt;
| ਤੁਸੀਂ ਇਸ ਮੈਸੇਜ ਨੂੰ Output ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
| ਜੋ ਕਹਿੰਦਾ ਹੈ ਕਿ ਕਮਾਂਡ ਸਫਲਤਾਪੂਰਵਕ ਚੱਲ ਰਹੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਤਬਦੀਲੀ ਨੂੰ ਤਸਦੀਕ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ, Database ਐਕਸਪਲੋਰਰ ਵਿੱਚ Tables ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ-ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Refresh ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਵਿਸ਼ੇਸ਼ database ਦੇ ਵਰਤਮਾਨ ਸਟੇਟਸ ਨੂੰ ਅਪਡੇਟ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| ਨਵਾਂ Counselor ਟੇਬਲ ਹੁਣ Tables ਵਿਕਲਪ ਦੇ ਹੇਠਾਂ ਦਰਸਾਉਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| ਜੇ ਤੁਸੀਂ ਟੇਬਲ ਨੋਡ ਨੂੰ ਵਿਸਤ੍ਰਿਤ ਕਰਦੇ ਹੋ, ਤਾਂ ਤੁਸੀਂ ਆਪਣੇ ਦੁਆਰਾ ਬਣਾਏ ਗਏ ਕਾਲਮਸ ਨੂੰ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਟੇਬਲਸ ਵਿੱਚ ਡਾਟਾ ਇਨਪੁਟ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਅਗਲੇ ਮੈਥਡ ਦਾ ਪਤਾ ਲਗਾਉਂਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| ਭਾਵ ਕਿ Create Table Dialog ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਕੇ, &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:54&lt;br /&gt;
| Database ਐਕਸਪਲੋਰਰ ਵਿੱਚ, Tables ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇCreate Table ਨੂੰ ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:03&lt;br /&gt;
| Create Table dialogue ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:06&lt;br /&gt;
| Table ਨੇਮ ਟੈਕਸਟ ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ, Subject ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:13&lt;br /&gt;
| Add Column ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| Add Column ਡਾਇਲਾਗ ਵਿੱਚ, Name ਫੀਲਡ ਵਿੱਚ id ਟਾਈਪ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| Type ਡਰਾਪ – ਡਾਊਂਨ ਮੈਨਿਊ ਤੋਂ ਡਾਟਾ ਟਾਈਪ ਦੇ ਲਈ SMALLINT ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| Add Column ਡਾਇਲਾਗ ਬਾਕਸ ਵਿੱਚ Primary Key ਚੈੱਕਬਾਕਸ ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:35&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਤੁਹਾਡੇ ਟੇਬਲ ਦੇ ਲਈ primary key ਦਰਜ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| ਧਿਆਨ ਦਿਓ, ਜਦੋਂ ਤੁਸੀਂ Key ਚੈੱਕਬਾਕਸ ਚੁਣਦੇ ਹੋ, ਤਾਂ Index ਅਤੇ Unique ਚੈੱਕਬਾਕਸ ਆਪਣੇ ਆਪ ਚੁਣਿਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| Null ਚੈੱਕਬਾਕਸ ਦੀ ਵੀ ਚੋਣ ਨਹੀਂ ਕੀਤੀ ਗਈ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਇਸਲਈ ਕਿਉਂਕਿ primary ਕੀਜ ਡਾਟਾਬੇਸ ਵਿੱਚ ਯੂਨਿਕ ਰੋ ਨੂੰ ਪਛਾਣਨ ਦੇ ਲਈ ਵਰਤੀ ਜਾਂਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| OK ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:03&lt;br /&gt;
| ਬਾਕੀ ਕਾਲਮ ਨੂੰ ਜੋੜਣ ਦੇ ਲਈ ਇਸ ਪਰਿਕ੍ਰੀਆ ਨੂੰ ਦੁਹਰਾਓ, ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਸਕਰੀਨ ‘ਤੇ ਦਿਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਅਸੀਂ Subject ਨਾਂ ਵਾਲਾ ਟੇਬਲ ਬਣਾਇਆ ਹੈ, ਜੋ Name, Description, ਅਤੇ Counselor ID ਦੇ ਲਈ ਡਾਟਾ ਰੱਖੇਗਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:20&lt;br /&gt;
| OK ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| ਡਾਟਾਬੇਸ ਵਿੱਚ SQL ਕਵੇਰੀ ਰਨ ਕਰਕੇ, ਅਸੀਂ ਡਾਟਾਬੇਸ ਸਟਰਕਚਰ ਵਿੱਚ ਡਾਟਾ ਬਣਾਈ ਰੱਖਣ ਦੇ ਲਈ ਅਸੀਂ ਜੋੜ, ਸੋਧ ਕੇ ਅਤੇ ਡਿਲੀਟ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:32&lt;br /&gt;
| Counselor ਟੇਬਲ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਨਵਾਂ ਰਿਕਾਰਡ ਜੋੜਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:35&lt;br /&gt;
| Tables ਨੋਡ context ਮੈਨਿਊ ਤੋਂ Execute Command ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| ਮੈਨ ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਨਵਾਂ SQL ਐਡੀਟਰ ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:47&lt;br /&gt;
| SQLਐਡੀਟਰ ਵਿੱਚ, ਇੱਕ ਸਾਧਾਰਨ ਕਵੇਰੀ ਟਾਈਪ ਕਰਦੇ ਹਾਂ:&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:00&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਕਵੇਰੀ ਨੂੰ ਚਲਾਉਣ ਦੇ ਲਈ, ਸੋਰਸ ਐਡੀਟਰ ਦੇ ਅੰਦਰ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ, ਅਤੇ Run Statement ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| ਤਸਦੀਕ ਕਰਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਜੇ ਨਵਾਂ ਰਿਕਾਰਡ ਟੇਬਲ ਵਿੱਚ ਜੋੜਿਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| Counselor ਟੇਬਲ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ - ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ View Data ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| ਇੱਕ ਨਵਾਂ SQLਐਡੀਟਰ ਮੈਨ ਵਿੰਡੋ ਵਿੱਚ ਖੁੱਲਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:21&lt;br /&gt;
| ਟੇਬਲ ਤੋਂ ਪੂਰੇ ਡਾਟੇ ਦਾ ਸੰਗ੍ਰਹਿ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਇੱਕ ਕਵੇਰੀ ਸਵੈਕਰ ਰੂਪ ਤੋਂ ਤਿਆਰ ਹੁੰਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:27&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਸਟੇਟਮੈਂਟ ਦਾ ਨਤੀਜਾ workspace ਦੇ ਹੇਠਾਂ table view ਵਿੱਚ ਦਰਸਾਇਆ ਜਾਂਦਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:41&lt;br /&gt;
| ਧਿਆਨ ਦਿਓ ਕਿ, ਇੱਕ ਨਵੀਂ ਰੋ ਨੂੰ ਡਾਟੇ ਦੇ ਨਾਲ ਜੋੜ ਦਿੱਤਾ ਗਿਆ ਹੈ, ਜਿਸ ਨੂੰ ਹੁਣੇ ਅਸੀਂ ਬਣਾਇਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
| ਅਸੀਂ IDE ਵਿੱਚ ਬਾਹਰਲੀ SQL ਨੂੰ ਸਿੱਧੇ ਰਨ ਵੀ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:52&lt;br /&gt;
| ਪ੍ਰਦਰਸ਼ਨਾਤਮਕ ਉਦੇਸ਼ਾਂ ਦੇ ਲਈ ਮੇਰੇ ਕੋਲ ਇੱਥੇ SQL ਕਵੇਰੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਸਕਰਿਪਟ ਦੋ ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਬਣਾਉਂਦੀ ਹੈ ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਅਸੀਂ ਹੁਣੇ ਬਣਾਈ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:04&lt;br /&gt;
| ਭਾਵ ਕਿ Counselor ਅਤੇ Subject&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:09&lt;br /&gt;
| ਕਿਉਂਕਿ ਸਕਰਿਪਟ ਇਹਨਾਂ ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਦੁਬਾਰਾ ਲਿਖ ਦਿੰਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:12&lt;br /&gt;
| ਅਸੀਂ ਇਸ ਦੋ ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਡਿਲੀਟ ਕਰਾਂਗੇ ਜੇ ਉਹ ਪਹਿਲਾਂ ਤੋਂ ਹੀ ਮੌਜੂਦ ਹਨ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:16&lt;br /&gt;
| ਟੇਬਲਸ ਡਿਲੀਟ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ, Counselor ਟੇਬਲ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ - ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:21&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ Delete.ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:24&lt;br /&gt;
| Confirm Object Deletion ਡਾਇਲਾਗ ਬਾਕਸ ਵਿੱਚ Yes ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:31&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ Subject ਟੇਬਲ ਦੇ ਲਈ ਦੁਹਰਾਓ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:38&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ, ਆਪਣੇ ਸਿਸਟਮ ਤੋਂ ਮੌਜੂਦਾ SQL ਕਵੇਰੀ ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਖੋਲੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:43&lt;br /&gt;
| File ਮੈਨਿਊ ਤੋਂ, Open File ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:48&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਫਾਇਲ ਨੂੰ ਸ਼ਾਮਿਲ ਕਰਨ ਦੇ ਲਈ ਸਥਾਨ ਬਰਾਊਜ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:54&lt;br /&gt;
| ਸਕਰਿਪਟ ਆਪਣੇ ਆਪ ਹੀ SQL ਐਡੀਟਰ ਵਿੱਚ ਖੁੱਲੇਗੀ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 12:59&lt;br /&gt;
| ਯਕੀਨੀ ਬਣਾਓ ਕਿ mynewdatabase ਦੇ ਲਈ ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਚੁਣਿਆ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:03&lt;br /&gt;
| ਇਸਨੂੰ ਐਡੀਟਰ ਦੇ ਸਿਖਰ ‘ਤੇ ਟੂਲਬਾਰ ਵਿੱਚ ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਡਰਾਪ – ਡਾਊਂਨ ਤੋਂ ਚੈੱਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:13&lt;br /&gt;
| ਟਾਸਕ ਬਾਰ ਵਿੱਚ Run SQL ਬਟਨ ‘ਤੇ ਕਲਿਕ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:17&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਸਕਰਿਪਟ ਚੁਣੇ ਗਏ database ਦੇ ਸਾਹਮਣੇ ਚਲਾਈ ਜਾਂਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:22&lt;br /&gt;
| mynewdatabase ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਨੋਡ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ Refresh ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:28&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਵਿਸ਼ੇਸ਼ ਡਾਟਾਬੇਸ ਦੇ ਵਰਤਮਾਨ ਸਟੇਟਸ ਦੇ ਲਈ ਡਾਟਾਬੇਸ ਕੰਪੋਨੇਂਟਸ ਅਪਡੇਟ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:34&lt;br /&gt;
| ਹੁਣ ਇਸ ਟੇਬਲਸ ਵਿੱਚੋਂ ਕਿਸੇ ਇੱਕ ‘ਤੇ ਰਾਇਟ - ਕਲਿਕ ਕਰੋ ਅਤੇ View Data.ਚੁਣੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:41&lt;br /&gt;
| Workspace ਦੇ ਹੇਠਾਂ, ਤੁਸੀਂ ਇਸ ਟੇਬਲਸ ਵਿੱਚ ਰੱਖੇ ਹੋਏ ਡਾਟੇ ਨੂੰ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:52&lt;br /&gt;
| ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਸੀਂ ਸਿੱਖਿਆ&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:54&lt;br /&gt;
| ਆਪਣੇ ਕੰਪਿਊਟਰ ‘ਤੇ MySQL ਕਾਂਫਿਗਰ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 13:57&lt;br /&gt;
| IDE ਤੋਂ database ਸਰਵਰ ਦੇ ਲਈ ਕਨੈਕਸ਼ਨ ਸੈੱਟ - ਅਪ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:02&lt;br /&gt;
| ਡਾਟਾ ਬਣਾਉਣਾ, ਡਿਲੀਟ ਅਤੇ ਸੋਧ ਕੇ ਕਰਨਾ ਅਤੇ&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:06&lt;br /&gt;
| SQL ਕਵੇਰੀਜ ਨੂੰ ਰਨ ਕਰਨਾ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:10&lt;br /&gt;
| ਨਿਰਧਾਰਤ ਕੰਮ ਦੇ ਰੂਪ ਵਿੱਚ, &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:11&lt;br /&gt;
| ਟੇਬਲਸ ਦੇ ਨਾਲ ਇੱਕ ਹੋਰ ਡਾਟਾਬੇਸ ਉਦਾਹਰਣ ਬਣਾਓ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:15&lt;br /&gt;
| ਆਪਣੀ ਵਿਅਕਤੀਗਤ ਬੁੱਕ ਲਾਇਬਰੇਰੀ ਦੇ ਰਖ-ਰਖਾਵ ਦੇ ਲਈ ਜ਼ਰੂਰੀ ਡਾਟੇ ਦੇ ਨਾਲ ਇਸ ਟੇਬਲਸ ਨੂੰ ਪਾਪਿਊਲੇਟ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:21&lt;br /&gt;
| ਅਤੇ ਡਾਟੇ ਨੂੰ ਦੇਖਣ ਦੇ ਲਈ ਇਸ SQL ਸਟੇਟਮੈਂਟਸ ਨੂੰ ਰਨ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:29&lt;br /&gt;
| ਮੈਂ ਇੱਕ ਸਮਾਨ database ਬਣਾਇਆ ਹੈ, ਜੋ ਮੇਰੀ ਵਿਅਕਤੀਗਤ ਫਿਲਮ ਲਾਇਬਰੇਰੀ ਦਾ ਬਿਯੋਰਾ ਰੱਖਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:37&lt;br /&gt;
| ਤੁਹਾਡਾ ਨਿਰਧਾਰਤ ਕੰਮ ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ ਦਾ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:44&lt;br /&gt;
| ਸਕਰੀਨ ‘ਤੇ ਦਿਖਾਏ ਗਏ ਲਿੰਕ ‘ਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਵੀਡੀਓ ਨੂੰ ਵੇਖੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:48&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੈਕਟ ਦਾ ਸਾਰ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:51&lt;br /&gt;
| ਜੇ ਤੁਹਾਡੇ ਕੋਲ ਚੰਗੀ ਬੈਂਡਵਿਡਥ ਨਹੀਂ ਹੈ, ਤਾਂ ਤੁਸੀਂ ਇਸ ਨੂੰ ਡਾਊਂਨਲੋਡ ਕਰਕੇ ਵੀ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹੋ । &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 14:56&lt;br /&gt;
| ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੈਕਟ ਟੀਮ, ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲਸ ਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਕੇ ਵਰਕਸ਼ਾਪਾਂ ਚਲਾਉਂਦੀ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:01&lt;br /&gt;
| ਆਨਲਾਇਨ ਟੈਸਟ ਪਾਸ ਕਰਨ ਵਾਲਿਆ ਨੂੰ ਪ੍ਰਮਾਣ ਪੱਤਰ ਵੀ ਦਿੰਦੇ ਹਨ ।&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:04&lt;br /&gt;
| ਜ਼ਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ ਦੇ ਲਈ, ਕ੍ਰਿਪਾ ਕਰਕੇ contact@spoken-tutorial.org ‘ਤੇ ਲਿਖੋ ।&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:10&lt;br /&gt;
| ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੈਕਟ ਟਾਕ-ਟੂ-ਅ ਟੀਚਰ ਪ੍ਰੋਜੈਕਟ ਦਾ ਹਿੱਸਾ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:15&lt;br /&gt;
| ਇਹ ਭਾਰਤ ਸਰਕਾਰ ਦੇ ਐਮਐਚਆਰਡੀ ਦੇ “ਆਈਸੀਟੀ ਵਲੋਂ ਰਾਸ਼ਟਰੀ ਸਾਖਰਤਾ ਮਿਸ਼ਨ” ਦੁਆਰਾ ਪ੍ਰਮਾਣਿਤ ਹੈ ।&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:20&lt;br /&gt;
| ਇਸ ‘ਤੇ ਜ਼ਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ ਹੇਠਾਂ ਦਿੱਤੇ ਲਿੰਕ ‘ਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਹੈ । http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:27&lt;br /&gt;
| ਆਈ.ਆਈ.ਟੀ ਬੰਬੇ ਤੋਂ ਮੈਂ ਨਵਦੀਪ ਤੁਹਾਡੇ ਤੋਂ ਇਜਾਜ਼ਤ ਲੈਂਦਾ ਹਾਂ ।&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 15:30&lt;br /&gt;
| ਸਾਡੇ ਨਾਲ ਜੁੜਣ ਦੇ ਲਈ ਧੰਨਵਾਦ ।&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Navdeep.dav</name></author>	</entry>

	</feed>