<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FUser-Defined-Functions-in-awk%2FMarathi</id>
		<title>Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FUser-Defined-Functions-in-awk%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-03T17:23:19Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45993&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 18:17, 19 February 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45993&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-19T18:17:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 18:17, 19 February 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 9:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 9:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:07&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 00:07&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत- '''function definition'' ' चे सिंटॅक्स &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत- '''function definition''' चे सिंटॅक्स &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Function call ''' आणि '''Return statement'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Function call ''' आणि '''Return statement'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 59:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 59:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| नोंद घ्या: '''argument''' चे '''function ''' &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;che &lt;/del&gt;नाव आणि '''open parentheses ''' च्या दरम्यान '''space ''' ची परवानगी नाही. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| नोंद घ्या: '''argument''' चे '''function''' &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;चे &lt;/ins&gt;नाव आणि '''open parentheses ''' च्या दरम्यान '''space ''' ची परवानगी नाही. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45723&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | नमस्कार '''awk''' मध्ये '''User-defined function''' वर...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/User-Defined-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45723&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-10T19:06:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | नमस्कार &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; मध्ये &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;User-defined function&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वर...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| नमस्कार '''awk''' मध्ये '''User-defined function''' वरील या स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत- '''function definition'' ' चे सिंटॅक्स &lt;br /&gt;
'''Function call ''' आणि '''Return statement'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
| आपण हे काही उदाहरणांद्वारे करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:21&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी, मी वापरत आहे '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' आणि '''gedit text editor 3.20.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| तुम्ही तुमच्या पसंतीचा कोणताही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलचा अभ्यास करण्यासाठी, तुम्ही आपल्या वेबसाईटवरील पूर्वीचे '''awk''' ट्युटोरिअल्स पहा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| तुम्हाला '''C''' किंवा '''C++''' सारखे कोणत्याही सामान्य प्रोग्रामिंग लँग्वेजचे काही मूलभूत ज्ञान असावे .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| नसल्यास, कृपया आपल्या वेबसाईटवरील संबंधित ट्युटोरिअल्स पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:58&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलमध्ये वापरल्या गेलेल्या फाईल्स या ट्यूटोरियल पेजवरील '''Code Files''' लिंकमध्ये उपलब्ध आहेत. कृपया ते डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| आता आपण '''user defined functions''' बद्दल शिकू.&lt;br /&gt;
खालीलप्रमाणे '''function ''' चे सिंटॅक्स आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:16&lt;br /&gt;
| आणि सिंटॅक्स स्व-स्पष्टीकरणात्मक आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| येथे '''keyword function ''' अनिवार्य आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| '''function''' ला '''call ''' करण्यासाठी, कंसात '''arguments ''' नंतर  '''function''' चे नाव लिहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| नोंद घ्या: '''argument''' चे '''function ''' che नाव आणि '''open parentheses ''' च्या दरम्यान '''space ''' ची परवानगी नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:39&lt;br /&gt;
| आता आपण एक उदाहरण पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| आपल्या '''awkdemo.txt file''' मध्ये, सहवा '''field''' '''stipend''' प्रस्तुत करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:47 &lt;br /&gt;
| असे मानूया कि '''stipend ''' एकतर शून्य किंवा चार '''digits''' ने बनलेला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
|  समजा, '''stipend''' 8900 आहे. &lt;br /&gt;
शब्दांमध्ये 8 हजार 9 शे म्हणून ते प्रिंट करा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| जर शिष्यवृत्ती 0 असल्यास, शब्दांमध्ये शुन्य म्हणून टाईप करा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| मी आधीच '''user_function.awk''' नावाच्या फाइलमध्ये कोड लिहिला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| येथे मी एकल '''argument argval ''' सह '''changeit''' नावाचे '''function ''' लिहिले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| येथे '''argval''' मूलतः आपली सहावी '''field ''' जी '''stipend''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| '''function''' च्या आत, प्रथम कोड तपासेल कि '''argval ''' हे '''zero''' आहे कि नाही . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| जर होय, तर ते शब्दांत '''“Zero”''' प्रिंट करेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| नसल्यास, नंतर कोडचा '''else '''  भाग कार्यान्वित केला जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
|  '''else ''' भागात, प्रथम '''substring function''' वापरून एक एक करून प्रत्येक अंक एक्सट्रॅक्ट(काढू) करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54 &lt;br /&gt;
| आणि आपण व्हॅल्यूज '''array a ''' मध्ये वेगळ्या '''indices''' मध्ये  संग्रहित करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ, '''a[1] ''' डाव्या बाजूपासून '''digit ''' किंवा '''thousand’s place digit''' देईल.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| आपल्याकडे केवळ चार '''digits''' आहेत, म्हणून मी चार इंडायसेस(निर्देशांक) वापरले आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| पुढे, आपण '''elements ''' शून्य च्या बरोबर नसले की हे तपासू.&lt;br /&gt;
आणि त्यांना योग्य क्रमाने प्रिंट करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| शेवटी, आउटपुटमध्ये एक नवीन '''line break''' देण्यासाठी आपण '''backslash n ''' केरॅक्टर(अक्षर) प्रिंट करतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| नंतर '''awk script''' च्या आत, '''dollar 2''' प्रिंट केले आहे, जे दुसरे '''field''' म्हणजे '''name''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| नंतर आपण '''parameter dollar 6''' सह '''function changeit ''' कॉल करू, जो '''stipend''' आहे. आपण फाईल कार्यान्वित करू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:43&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जाऊ.&lt;br /&gt;
नंतर त्या फोल्डर वर जा जेथे तुम्ही ''cd कमांड '' वापरून फाईल डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केलेल्या आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| आता खालील कमांड टाईप करा आणि ''' Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:00&lt;br /&gt;
| आपल्याला अपेक्षित आउटपुट मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| '''user-defined function ''' मध्ये '''return statement''' चा देखील समावेश असू शकतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| हे '''statement '''  '''awk program''' च्या भागावर '''calling ''' करण्यासाठी '''control ''' परत करतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| उर्वरित '''awk program''' मधील वापरासाठी व्हॅल्यू परत देण्यासाठी याचा वापर केला जाऊ शकतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| हे असे दिसते: '''return space expression''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
येथे '''expression ''' चा भाग वैकल्पिक आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| आता  '''array''' चा '''average ''' परत करण्यासाठी '''function ''' लिहू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| मी  '''average.awk''' फाईल मध्ये कोड लिहिले आहे.&lt;br /&gt;
आता कन्टेन्टस पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
| या उद्देशासाठी आपण '''function named avg''' परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| त्यात पाच '''parameters''' आहेत.&lt;br /&gt;
'''arr''' हे '''array''' आहे ज्यासाठी '''average''' ची गणना करायची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:55&lt;br /&gt;
| '''i''' हे '''array loop variable''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| '''sum''' हे सर्व '''array elements''' चे सम्मेशन (सारांश) आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| '''n''' '''array''' मधील '''elements ''' ची संख्या दर्शवते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| '''ret'''  '''function avg'''  मधून '''variable ''' परत करण्यासाठी प्रतिनिधित्व करते.&lt;br /&gt;
'''ret''' गणना केलेल्या '''average''' संग्रहित करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| '''i ''' च्या पूर्वी अतिरिक्त जागा सूचित करते की  '''variables i, sum, n ''' आणि '''ret ''' '''local variables'''  आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| प्रत्यक्षात, '''local variables ''' ला  '''arguments''' बनवण्याचा हेतू नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| '''functions''' परिभाषित करताना आपण या संमेलनाचे अनुसरण केले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:36&lt;br /&gt;
| '''for loop''' च्या आत, आपण '''array elements''' चे एकूण संख्या आणि सम्मेशनची (बेरीज)गणना केली आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| आपण '''elements''' च्या एकूण संख्येसह सम्मेशन विभाजित करून '''average ''' ची गणना केली आहे.&lt;br /&gt;
आणि  ते व्हॅल्यू  '''variable ret''' मध्ये संग्रहित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:54&lt;br /&gt;
| हे '''function avg() ''' '''variable ret''' चे व्हॅल्यू परत करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| '''BEGIN section''' च्या आत,  आपण 5 वेगवेगळ्या संख्येसह '''array nums ''' परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
| '''print statement''' मध्ये, आपण एका '''argument''' सह '''function avg() ''' कॉल करू,  जे '''array name''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| म्हणून, आपल्याला  '''local variables ''' ला '''arguments''' म्हणून पास करण्याची आवश्यकता नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर परत जा. मी टर्मिनल क्लिअर करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| खालील कमांड टाईप करा-  '''awk space hyphen f space average dot awk'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| आपल्याला आउटपुट 3.6 असे मिळते.&lt;br /&gt;
कॅल्क्युलेटर वापरुन तुम्ही ते प्रमाणित करू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| आपण आणखी एक उदाहरण पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| मी  '''string ''' ला  '''reverse ''' करण्यासाठी एक कोड लिहिले आहे आणि त्यास '''reverse.awk''' असे नाव दिले आहे. &lt;br /&gt;
'''recursive function ''' हे '''string''' ला '''reverse ''' करण्यासाठी  वापरले जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| येथे व्हिडिओ थांबवा आणि फ्लो नियंत्रित कसे करणे हे समजून घेण्यासाठी कोडला पहा.&lt;br /&gt;
नंतर आउटपुट पाहण्यासाठी ते कार्यान्वित करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| असाइन्मेंट म्हणून, '''awkdemo.txt file''' मध्ये '''Roll number field '''  '''reverse''' करण्यासाठी ''' function rev''' वापरा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ, रोल नंबर '''A001''' असल्यास, आउटपुट '''100A  ''' असावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| त्या साठी कोड '''Code Files''' लिंकमध्ये '''reverse_roll.awk''' म्हणून दिले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| आपण या ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत.&lt;br /&gt;
थोडक्यात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकलो- '''function definition''' चा सिंटॅक्स.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:41&lt;br /&gt;
| '''Function call '''आणि '''Return statement'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| असाइन्मेंट म्हणून - '''2D matrix''' चा '''transpose ''' तयार करण्यासाठी एक '''function ''' लिहा.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| एका ''' array''' मधून  '''element ''' ची किमान व्हॅल्यू  '''return ''' करण्यासाठी एक फंक्शन लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| खालील लिंकवरील व्हिडिओ 'स्पोकन ट्युटोरियल' प्रोजेक्टचा सारांश देते. कृपया ते डाउनलोड करून पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियलच्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| अधिक माहितीसाठी कृपया आम्हाला लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| कृपया या फोरममध्ये आपली कालबद्ध प्रश्न पोस्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:24&lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; ला अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
या मिशनवरील अधिक माहिती या लिंकवर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| या स्क्रिप्टचे योगदान अंतराने केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आय.आय.टी. बॉम्बे तर्फे मी रंजना उके आपली रजा घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>