<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FMultiDimensional-Array-in-awk%2FMarathi</id>
		<title>Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FMultiDimensional-Array-in-awk%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T21:41:24Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45987&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 18:10, 19 February 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45987&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-19T18:10:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 18:10, 19 February 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 90:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 90:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:32&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| तर, '''array element multi''' स्क्वेअर ब्रॅकेट्समध्ये डबल कोट्समध्ये 4 hash 6 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''' &lt;/del&gt;हे डबल कोट्समध्ये '''value ''' सेट केले आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| तर, '''array element multi''' स्क्वेअर ब्रॅकेट्समध्ये डबल कोट्समध्ये 4 hash 6 हे डबल कोट्समध्ये '''value ''' सेट केले आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 119:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 119:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 03:17&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 03:17&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| त्या फोल्डर वर जा जेथे तुम्ही &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;'cd कमांड &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;' वापरून '''Code Files''' &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केलेल्या आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| त्या फोल्डर वर जा जेथे तुम्ही 'cd कमांड' वापरून '''Code Files''' डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केलेल्या आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 246:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 246:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:40 &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 06:40 &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| जसे आपल्याला माहित आहे कि, '''NR ''' ''awk''' प्रक्रिया केलेल्या वर्तमान '''records ''' ची संख्या आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| जसे आपल्याला माहित आहे कि, '''NR &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' '''awk''' प्रक्रिया केलेल्या वर्तमान '''records ''' ची संख्या आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''NR '''&amp;#160; ची व्हॅल्यू '''max_nr variable''' मध्ये संग्रहित आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''NR '''&amp;#160; ची व्हॅल्यू '''max_nr variable''' मध्ये संग्रहित आहे.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 263:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 263:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:11&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| जेव्हा '''awk ''' अंतिम '''record ''' प्रक्रिया करत असताना, '''max_nr ''' '''records'' च्या एकूण संख्येस संग्रहित करेल.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| जेव्हा '''awk''' अंतिम '''record ''' प्रक्रिया करत असताना, '''max_nr''' '''records&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' च्या एकूण संख्येस संग्रहित करेल.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45721&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | '''awk''' मध्ये '''multidimensional arrays''' तयार करण्य...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/MultiDimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45721&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-10T18:42:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; मध्ये &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;multidimensional arrays&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; तयार करण्य...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| '''awk''' मध्ये '''multidimensional arrays''' तयार करण्याच्या स्पोकन ट्युटोरियलमध्ये आपले स्वागत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत- '''awk''' मध्ये '''multidimensional array ''' तयार करणे आणि '''multidimensional array''' स्कॅन करणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:18&lt;br /&gt;
| आपण हे काही उदाहरणांद्वारे करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:21&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी, मी वापरत आहे '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' आणि '''gedit text editor 3.20.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:33&lt;br /&gt;
| तुम्ही तुमच्या पसंतीचा कोणताही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलचा अभ्यास करण्यासाठी, तुम्ही आपल्या वेबसाईटवरील पूर्वीचे '''awk''' ट्युटोरिअल्स पहा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
| तुम्हाला '''C''' किंवा '''C++''' सारखे कोणत्याही सामान्य प्रोग्रामिंग लँग्वेजचे काही मूलभूत ज्ञान असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
| नसल्यास, कृपया आपल्या वेबसाईटवरील संबंधित ट्युटोरिअल्स पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलमध्ये वापरल्या गेलेल्या फाईल्स या ट्यूटोरियल पेजवरील '''Code Files''' लिंकमध्ये उपलब्ध आहेत. कृपया ते डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| '''awk''' मध्ये '''multidimensional array ''' म्हणजे काय?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
| आपल्याला माहित आहे कि '''single dimensional arrays''' मध्ये '''array element ''' एका एकल  '''index''' द्वारे ओळखले जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ, '''array week ''' हे एकल  '''index, day''' द्वारे ओळखला जातो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:26&lt;br /&gt;
| मात्र, '''multidimensional array''' मध्ये, '''element ''' एकाधिक '''indices''' च्या क्रमाने ओळखला जातो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:34&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ,  '''two dimensional array element ''', '''2 indices''' च्या क्रमाने ओळखला जातो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:42&lt;br /&gt;
| येथे, '''multiple indices''' '''separator''' सह त्यांच्या दरम्यान एकल '''string''' मध्ये एकत्रित केले जातात.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:50&lt;br /&gt;
|  '''separator''' हे '''built-in variable SUBSEP''' चे व्हॅल्यू आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| एकत्रित  '''string''' एकल '''index''' म्हणून वापरले जाण्यासाठी '''one dimensional array'''  वापरले जाते.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ, समजा आपण '''multi''' स्क्वेअर ब्रॅकेट्समध्ये 4 कॉमा 6 equal to डबल कोट्समध्ये value  लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:11&lt;br /&gt;
| येथे '''multi ''' हे  '''multi-dimensional array''' चे नाव आहे.&lt;br /&gt;
नंतर, संख्या '''4''' आणि '''6''' स्ट्रिंगमध्ये रूपांतरित केले जातात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
| समजा, '''SUBSEP''' चे व्हॅल्यू '''hash symbol (#)''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| नंतर, ह्या संख्या त्यांच्या दरम्यान '''hash symbol (#)''' सह एकत्रित केली जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| तर, '''array element multi''' स्क्वेअर ब्रॅकेट्समध्ये डबल कोट्समध्ये 4 hash 6 ''' हे डबल कोट्समध्ये '''value ''' सेट केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| '''SUBSEP''' चे डीफॉल्ट व्हॅल्यू '''string ''' आहे डबलस् कोट्समध्ये बॅकस्लॅश &amp;quot;\034'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:50&lt;br /&gt;
| हे प्रत्येक्षात एक '''nonprinting character''' आहे. &lt;br /&gt;
बहुतांश इनपुट डेटामध्ये ते सामान्यतः दिसणार नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| स्लाईडमध्ये दर्शविल्याप्रमाणे आपण '''two dimensional array ''' घोषित करण्याचा प्रयत्न करू या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| Row 1 मध्ये दोन '''elements A ''' आणि '''B''' असतात. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| Row 2 मध्ये  '''two elements C ''' आणि '''D''' असतात. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| '''Ctrl''', '''Alt''' आणि '''T''' कीज दाबून टर्मिनल उघडा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:17&lt;br /&gt;
| त्या फोल्डर वर जा जेथे तुम्ही ''cd कमांड '' वापरून '''Code Files'''  डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केलेल्या आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| आता खालील '''array ''' परिभाषित करा. येथे दर्शविल्याप्रमाणे काळजीपूर्वक कमांड टाइप करा. &lt;br /&gt;
नंतर '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
| आपल्याला कोणत्याही '''error''' शिवाय  '''command prompt''' परत मिळतो.&lt;br /&gt;
तर, '''array''' परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
| आपल्याला कोणताही आउटपुट मिळत नाही कारण आपण कोडमध्ये प्रिंट करण्यासाठी काहीही दिले नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| आता आपण '''print statement''' जोडू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
| टर्मिनल मधील पूर्वी कार्यान्वित केलेली कमांड मिळविण्यासाठी अप अॅरो की दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| क्लोजिंग '''curly bracket''' च्या आधी, टाईप करा '''semicolon''' स्पेस '''print '''  स्पेस a स्क्वेअर ब्रॅकेट्समध्ये ''' 2'''  कॉमा ''' 2''' .&lt;br /&gt;
कमांड कार्यान्वित करण्यासाठी '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
| लक्ष द्या, आपल्याला आउटपुट '''capital D''' म्हणून मिळते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| एखाद्या विशिष्ट '''index sequence ''' दिलेल्या '''multidimensional array''' मध्ये विद्यमान आहे की नाही हे कसे तपासता येईल?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:25&lt;br /&gt;
| आपण '''in operator''' वापरू शकतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
| आपण आधीच या सिरीजमधील  '''single-dimensional array '''  मध्ये ते पाहिले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:34&lt;br /&gt;
| आपल्याला '''indices ''' चे संपूर्ण '''sequence ''' '''parentheses ''' मध्ये लिहायचे आहे आणि '''commas''' द्वारे वेगेळे केले गेले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:42&lt;br /&gt;
| आपण हे एका उदाहरणमध्ये पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:45&lt;br /&gt;
| मी आधीच '''test_multi.awk''' नावाची एक स्क्रिप्ट लिहिली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51&lt;br /&gt;
| हे समान या ट्यूटोरियल पृष्टच्या '''Code Files''' लिंकमध्ये उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| मी आपल्या मागील चर्चामध्ये पाहिल्याप्रमाणे '''2 by 2 array ''' परिभाषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:02&lt;br /&gt;
| नंतर मी दोन '''if conditions''' लिहिले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| प्रथम '''if condition '''  '''index one comma one''' वर '''element ''' उपस्थित आहे किंवा नाही ते तपासते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| आपल्याला '''parentheses''' मध्ये '''multidimensional array ''' साठी '''index ''' लिहायचे आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:18&lt;br /&gt;
| '''condition ''' '''true''' असल्यास, ते '''one comma one is present''' प्रिंट होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:23&lt;br /&gt;
| नाहीतर ते '''one comma one is absent''' प्रिंट होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:28&lt;br /&gt;
| त्याचप्रमाणे आपण '''index three comma one''' वर '''element ''' ची उपस्थिती तपासू. &lt;br /&gt;
आपण फाईल कार्यान्वित करू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जाऊ आणि टाईप करा '''awk space hyphen small f space test underscore multi dot awk ''' आणि '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| आउटपुट म्हणतो कि  '''one comma one is present ''' आणि '''three comma one is absent''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
| आपण आणखी एक उदाहरण घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
समजा, आपल्याला '''matrix''' चे '''transpose ''' तयार करायचे आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:02&lt;br /&gt;
| दिलेल्या '''matrix''' चे '''transpose'''  '''matrix''' च्या  '''rows ''' आणि '''columns ''' मध्ये बदलून तयार केले आहे. आपण हे कसे करू शकतो? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| मी '''2D-array.txt''' फाईलमध्ये '''two-dimensional array matrix ''' तयार केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:19&lt;br /&gt;
| मी '''transpose.awk''' नावाचा कोड लिहीला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:24&lt;br /&gt;
| प्रथम या '''awk script''' चे '''action section''' पहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| येथे आपण '''row''' मधील '''fields''' ची जास्तीत जास्त संख्येची गणना करत आहोत. &lt;br /&gt;
आणि गणना केलेल्या व्हॅल्यू '''variable max_nf''' मध्ये संग्रहित केले. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40 &lt;br /&gt;
| जसे आपल्याला माहित आहे कि, '''NR ''' ''awk''' प्रक्रिया केलेल्या वर्तमान '''records ''' ची संख्या आहे.&lt;br /&gt;
'''NR '''  ची व्हॅल्यू '''max_nr variable''' मध्ये संग्रहित आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50&lt;br /&gt;
| '''Awk ''', प्रथम '''record ''' पासून ते अंतिम '''record''' पर्यंत ''' input file''' प्रक्रिया करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:56&lt;br /&gt;
| जेव्हा '''awk ''' प्रथम '''record''' वर प्रक्रिया करत असेल, तेव्हा '''max_nr''' हे '''1''' च्या बरोबर असेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:03 &lt;br /&gt;
| दुसरा '''record''' प्रक्रिया करतांना, '''max_nr''' हे '''2 ''' असेल आणि ते असेच चालू राहील.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| जेव्हा '''awk ''' अंतिम '''record ''' प्रक्रिया करत असताना, '''max_nr ''' '''records'' च्या एकूण संख्येस संग्रहित करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| आता आपण '''input file '''  मधील डेटा वाचला पाहिजे आणि डेटाला '''two dimensional array''' मध्ये संग्रहित केले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| '''for loop''' च्या आत, आपल्याकडे '''iterator variable x''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| '''x ''' एक पासून  '''NF''' पर्यंत पुढे जाईल, आणि '''x ''' प्रत्येक '''iteration''' नंतर 1 ने वाढेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| '''x, $x(dollar x) ''' च्या प्रत्येक व्हॅल्यूसाठी,  '''field x''' वर व्हॅल्यू प्रतिनिधित्व करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46 &lt;br /&gt;
| ती व्हॅल्यू  '''index NR comma x''' वर  '''array matrix ''' मध्ये संग्रहित केली जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ,  '''matrix of 1 comma 1 ''' व्हॅल्यू संग्रहित करते जी '''input file''' मधून '''index 1 comma 1 ''' वर उपस्थित आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| म्हणून,  '''awk ''' नंतर या कोडसह संपूर्ण '''input file ''' प्रक्रिया केली गेली आहे, '''matrix array ''' पूर्णपणे तयार केली जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| ते '''input file ''' चे संपूर्ण डेटा '''two dimensional array''' फॉरमॅटमध्ये संग्रहित करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| आता  '''END section ''' च्या आत पाहूया. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| आपण '''matrix''' चा '''transpose ''' प्रिंट करण्यासाठी '''nested for loop ''' लिहिले आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| मी गृहीत धरते कि तुम्ही मूलभूत  '''C programming''' शी परिचित आहात.&lt;br /&gt;
म्हणून, मी कोडचा हा भाग तपशीलवार समजावून देत नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| कोडला तपशीलमध्ये पाहण्यासाठी आणि स्वतःहून समजून घेण्यासाठी येथे विडिओ थांबवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| आता आपण '''multidimensional array''' कसा स्कॅन करावा ते शिकू. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| '''Awk''' मध्ये '''multi-dimensional array'''  खरोखर नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| म्हणून, '''multidimensional array ''' स्कॅन करण्यासाठी कोणताही विशेष '''for statement ''' असू शकत नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| '''array''' स्कॅन करण्यासाठी तुमच्याकडे '''multidimensional ''' मार्ग असू शकतात. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| तुम्ही यासाठी '''split function ''' सह '''for statement ''' एकत्रित करू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| आता '''split function''' म्हणजे काय ते पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''split function''' ,'''string''' ला भागांमध्ये वेगळे करण्यासाठी आणि विभाजित करण्यासाठी वापरला जातो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:14&lt;br /&gt;
| आणि विविध भाग एका '''array''' मध्ये ठेवा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| खालीलप्रमाणे सिंटॅक्स आहे.  प्रथम '''argument''' मध्ये '''string''' भाग होण्यासाठी आहे.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:25&lt;br /&gt;
| दुसरा '''argument ''' '''array ''' चे नाव निर्दिष्ट करते जेथे वेगळ्या केलेल्या भागांमध्ये '''split ''' ला ठेवेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| तिसऱ्या '''argument ''' मध्ये '''separator ''' चा उल्लेख आहे जे '''string''' ला वेगळे करण्यासाठी वापरले जाईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| पहिला भाग ''' arr 1''' मध्ये संग्रहित केला जातो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
| दुसरा भाग '''arr 2''' मध्ये आणि तसेच पुढे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| समजा, आपल्याला आधीच तयार केलेल्या '''array''' मधून '''indices''' चे मूळ क्रम पुनर्प्राप्त करायचे आहे. तर आपण हे कसे करू शकतो?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| मी '''multi_scan.awk''' नावाचा कोड लिहीला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| संपूर्ण कोड '''BEGIN section''' च्या आत लिहिला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| प्रथम आपण '''a''' नावाचा '''array ''' तयार केला आहे आणि या व्हॅल्युजना त्यास असाइन केले आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| मग आपल्याकडे '''iterator''' सह '''for loop ''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:16&lt;br /&gt;
| '''iterator ''' हे प्रत्येक '''iteration''' साठी '''indices values ''' प्रत्येकावर सेट केला जाईल.&lt;br /&gt;
समजा '''1,1''' नंतर '''1,2 ''' आणि तसेच पुढे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:27&lt;br /&gt;
| '''split function ''' '''iterator ''' ला '''SUBSEP''' शी वेगळे करून भागांमध्ये विभाजित करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| '''array arr''' मध्ये भागांना संग्रहित केले जातील.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
| तर, '''arr[1] ''' आणि '''arr[2] ''' मध्ये क्रमशः प्रथम '''index ''' आणि दुसरा '''index ''' असेल. &lt;br /&gt;
आता ही फाईल कार्यान्वित करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जा आणि टाईप करा- '''awk space hyphen small f space multi underscore scan dot awk ''' आणि '''Enter''' दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
| आउटपुट पहा; '''indices ''' चे मूळ अनुक्रम पुनर्प्राप्त केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:07&lt;br /&gt;
| थोडक्यात. या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकलो- '''awk''' मध्ये '''multidimensional array ''' तयार करणे आणि '''multidimensional array''' स्कॅन करणे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| असाइन्मेंट म्हणून, '''two dimensional array ''' 90 अंशाने फिरवण्यासाठी '''awk script ''' लिहा आणि फिरवलेल्या '''matrix''' प्रिंट करा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| खालील लिंकवरील व्हिडिओ 'स्पोकन ट्युटोरियल' प्रोजेक्टचा सारांश देते. कृपया ते डाउनलोड करून पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:36&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियलच्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:45&lt;br /&gt;
| अधिक माहितीसाठी कृपया आम्हाला लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
| कृपया या फोरममध्ये आपली कालबद्ध प्रश्न पोस्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:53&lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; ला अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
या मिशनवरील अधिक माहिती या लिंकवर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:05&lt;br /&gt;
| या स्क्रिप्टचे योगदान अंतराने केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आय.आय.टी. बॉम्बे तर्फे मी रंजना उके आपली रजा घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>