<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FMore-on-Single-Dimensional-Array-in-awk%2FMarathi</id>
		<title>Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FMore-on-Single-Dimensional-Array-in-awk%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-04T19:20:36Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45982&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 18:03, 19 February 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45982&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-19T18:03:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 18:03, 19 February 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 115:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 115:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:43&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:43&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| हे '''loop''' '''array''' मध्ये प्रत्येक '''index'' &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;साठी एकदा &lt;/del&gt;'&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;''statements''' कार्यान्वित करते.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| हे '''loop''' '''array''' मध्ये प्रत्येक '''index'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:48&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 290:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 289:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:24&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:24&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''array element indices ''' हे '''environment variable ''' चे नावे आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''array element indices ''' हे '''environment variable ''' चे नावे आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;'''array element ''' व्हॅल्यूज हे विशिष्ट एनव्हायर्नमेंट व्हेरिएबल्सची व्हॅल्यूज आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''array element ''' व्हॅल्यूज हे विशिष्ट एनव्हायर्नमेंट व्हेरिएबल्सची व्हॅल्यूज आहेत.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45728&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 07:16, 11 February 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45728&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-11T07:16:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:16, 11 February 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 103:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 103:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:27&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| तर, इंडेक्स रोल नंबर वर &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;अरे &lt;/del&gt;HRA मध्ये व्हॅल्यू म्हणून संबंधित HRA रक्कम असेल.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| तर, इंडेक्स रोल नंबर वर &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;एरे &lt;/ins&gt;HRA मध्ये व्हॅल्यू म्हणून संबंधित HRA रक्कम असेल.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45708&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | '''awk''' मध्ये '''More on single dimensional array''' वरील स्...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/More-on-Single-Dimensional-Array-in-awk/Marathi&amp;diff=45708&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-06T07:25:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; मध्ये &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;More on single dimensional array&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वरील स्...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| '''awk''' मध्ये '''More on single dimensional array''' वरील स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत- फाइलसह '''awk array''' वापरणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| '''array''' चे '''elements''' स्कॅन करणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
|'''Delete statement'''    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| '''ARGV array''' आणि '''ENVIRON array'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| आपण हे काही उदाहरणांद्वारे करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी, मी वापरत आहे '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' आणि '''gedit text editor 3.20.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| तुम्ही तुमच्या पसंतीचा कोणताही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलचा अभ्यास करण्यासाठी, तुम्ही आपल्या वेबसाईटवर '''array''' वरील पूर्वीचे '''awk''' ट्युटोरिअल्स पहा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| तुम्हाला '''C''' किंवा '''C++''' सारखे कोणत्याही सामान्य प्रोग्रामिंग लँग्वेजचे काही मूलभूत ज्ञान असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| नसल्यास, कृपया आपल्या वेबसाईटवरील संबंधित ट्युटोरिअल्स पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलमध्ये वापरल्या गेलेल्या फाईल्स या ट्यूटोरियल पेजवरील '''Code Files''' लिंकमध्ये उपलब्ध आहेत. कृपया ते डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| पूर्वी आम्ही '''awk arrays''' च्या काही पैलूंचा समावेश केला.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| आता पाहूया कि आपण फाईल सह '''awk array''' चा वापर कसे करू शकतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| आपण आधी वापरल्या गेलेल्या &amp;quot;awkdemo.txt&amp;quot; या फाईलचा वापर करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:25&lt;br /&gt;
| येथे पहिला '''field '''  रोल नंबर आहे आणि सहावा  '''field ''' ही विद्यार्थीची शिष्यवृत्ती आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| सर्व विद्यार्थ्यांसाठी प्रथम '''HRA '''  ची गणना करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:36&lt;br /&gt;
| येथे, ''' HRA ''' त्यांच्या शिष्यवृत्तीचे 30% रक्कम आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| मी आधीच कोड लिहून ठेवला आहे आणि त्यास '''calculate_hra.awk''' असे सेव्ह केले आहे.&lt;br /&gt;
आता त्या फाईलमध्ये पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| '''BEGIN section''' च्या आत,  '''field separator''' '''Pipe symbol''' सह प्रारंभ केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| नंतर, '''action section ''' मध्ये '''array elements''' आपण सुरू करीत आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
| हा '''section''' इनपुट फाईलच्या प्रत्येक ओळीसाठी एकदाच कार्यान्वित होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| मी '''HRA''' ला '''array ''' व्हॅरिएबल म्हणून आणि  '''dollar one ''' ला '''index''' म्हणून घोषित केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| येथे '''dollar 1 ''' पहिला '''field''' दर्शवितो, जो रोल नंबर आहे.&lt;br /&gt;
आणि व्हॅल्यू '''dollar 6''' आहे शून्य पॉईंट 3 ने गुणाकार केले जाते ज्यात '''dollar six''' शिष्यवृत्ती व्हॅल्यू आहे.&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| तर, इंडेक्स रोल नंबर वर अरे HRA मध्ये व्हॅल्यू म्हणून संबंधित HRA रक्कम असेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:35&lt;br /&gt;
| आपण या '''array''' चे सर्व '''elements ''' कशा स्कॅन करू शकतो?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| तुम्ही या '''for loop''' च्या व्हेरिएशनचा वापर करावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| हे '''loop''' '''array''' मध्ये प्रत्येक '''index'' साठी एकदा '''statements''' कार्यान्वित करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| व्हेरिएबल '''var ''' '''index ''' च्या व्हॅल्यूज वर एक एक करून सेट केल्या जातील.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| कोड '''END section''' च्या आत लिहिला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| या '''section''' ला '''awk''' इनपुट फाईलच्या सर्व ओळींवर प्रक्रिया केल्यानंतर कार्यान्वित केले जाईल.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
| व्हेरिएबल '''i '''  प्रत्येक '''index''' व्हॅल्यू किंवा रोल नंबरवर एक एक करून आरंभ केला जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| '''for loop''' च्या प्रत्येक आयट्रेशनमध्ये, एका विशिष्ट रोल नंबरसाठी HRA प्रिंट केले जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जाऊन फाईल कार्यान्वित करा.&lt;br /&gt;
'''Ctrl, Alt''' आणि '''T''' कीज दाबून टर्मिनल उघडा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:24&lt;br /&gt;
| त्या फोल्डर वर जा ज्यात तुम्ही '''cd command''' वापरून '''Code Files''' डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केले होते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| आता टाईप करा:  '''awk space hyphen small f space calculate_hra.awk space awkdemo.txt '''  '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| आउटपुट सर्व विद्यार्थ्यांसाठी रोल नंबर आणि '''HRA''' दर्शवितो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:50&lt;br /&gt;
| आता समजा, मला रोल S02 च्या विद्यार्थीसाठी रेकॉर्ड डिलीट करण्याची इचछा आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| म्हणून आपल्याला '''index S02''' मध्ये '''array element''' डिलीट करावे लागेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01 &lt;br /&gt;
| मी हे '''calculate_hra.awk''' कोड वापरून करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| '''for loop''' च्या पूर्वी, एंटर दाबा आणि खालील कोड टाईप करा.&lt;br /&gt;
'''delete space hra''' स्कवर ब्रॅकेट्स मध्ये डबल कोट्समध्ये '''S02'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| फाईल सेव्ह करून टर्मिनल वर जा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| मी टर्मिनल क्लिअर करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| पूर्वी कार्यान्वित केलेली कमांड मिळविण्यासाठी अप एरो कि दाबा. &lt;br /&gt;
'''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
|  आउटपुटमध्ये रोल नंबर S02 च्या विद्यार्थीसाठीचा रेकॉर्ड आउटपुटमध्ये प्रिंट केलेला नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| तर, '''delete command''' च्या सहाय्याने कोणतेही '''array element ''' डिलीट केले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
|  तुम्हाला '''array''' चे नाव '''index''' सह उल्लेख करावा लागेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
|  जर मला संपूर्ण '''array''' डिलीट करायचा असेल तर?&lt;br /&gt;
हे '''delete statement''' मधील केवळ  '''array''' चे नाव निर्दिष्ट करून केले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| त्यासाठी प्रयत्न करण्यासाठी कोडवर जाऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| '''delete statement''' मधील कोट्स आणि स्क्वेअर ब्रॅकेट्ससह ''' index S02 ''' डिलीट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
| फाईल सेव्ह करून टर्मिनल वर जा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| टर्मिनल क्लिअर करा. पूर्वी कार्यान्वित केलेली कमांड मिळविण्यासाठी अप एरो कि दाबा. &lt;br /&gt;
आता '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| पहा, आपल्याला कोणताही आउटपुट मिळत नाही.&lt;br /&gt;
संपूर्ण '''array''' डिलीट केला गेला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा,  '''awk built-in variables''' वर पूर्वीच्या ट्यूटोरियल मध्ये आपण असे म्हटले होते- &lt;br /&gt;
'''ARGC''' '''command line arguments''' ची संख्या सूचित करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:36&lt;br /&gt;
| '''ARGV''' ही एक अशी एरे आहे जी '''command line arguments''' संग्रहित करते.&lt;br /&gt;
आपण त्यांचे व्हॅल्यूज कसे दाखवू शकतो? आपण पाहूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| मी आधीच '''argc_argv.awk'''  मध्ये कोड लिहिले आहे.&lt;br /&gt;
आपण कन्टेन्टस तपासू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| कोड '''awk BEGIN section''' मध्ये लिहिले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| प्रथम आपण '''arguments''' ची संख्या प्रिंट करीत आहोत, '''ARGV''' ची व्हॅल्यू आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| पुढे, '''for loop''' वापरून, आपण '''0''' ते '''ARGC-1''' मधून ''' i ''' च्या व्हॅल्यूसाठी लूप करीत आहोत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| आणि आपण '''index i''' वर '''ARGV''' प्रिंट करीत आहोत.&lt;br /&gt;
टर्मिनल वर जा आणि फाईल कार्यान्वित करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| आता टर्मिनल वर टाईप करा -  '''awk space hyphen small f space argc underscore argv dot awk space one space two space three'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| येथे  '''one two three''' हे '''command line arguments''' आहे.&lt;br /&gt;
कमांड कार्यान्वित करण्यासाठी एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:43&lt;br /&gt;
| आपल्याला 4 म्हणून '''arguments''' ची संख्या मिळेल.&lt;br /&gt;
परंतु लक्षात ठेवा की आपण केवळ 3 '''arguments''' दिले आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:50 &lt;br /&gt;
| आता आपण '''arguments''' वर नजर टाकू. &lt;br /&gt;
प्रथम '''argument''' किंवा '''argv'''  '''index 0 ''' वर प्रत्यक्षात '''awk'''  कमांड नाव आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| पुढे आपल्याकडे तीन '''arguments ''' आहे जे '''command line''' मध्ये दिले आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| म्हणूनच '''ARGC''' ची व्हॅल्यू नेहमीच कमांड लाइनच्या संख्येने '''arguments एक अधिक दिली जाते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| आपण आणखी एक उदाहरण घेऊ.&lt;br /&gt;
'''Built-in variable ENVIRON ''' हे '''environment variables''' चे '''associative array ''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| '''array element indices ''' हे '''environment variable ''' चे नावे आहेत.&lt;br /&gt;
 '''array element ''' व्हॅल्यूज हे विशिष्ट एनव्हायर्नमेंट व्हेरिएबल्सची व्हॅल्यूज आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| आपण विविध  '''environment variables''' चे व्हॅल्यूज कसे पाहू शकतो ते पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| प्रथम, आपण आपले '''username''' प्रिंट करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| आपल्याला '''environment variable USER''' ची व्हॅल्यू प्रिंट करण्याची आवश्यकता आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| '''command prompt''' वर खालील टाईप करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| आउटपुट लॉग इन केलेल्या वापरकर्त्याचे नाव दर्शवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| आपण या ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत. थोडक्यात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकलो- फाईलसह ''' awk array ''' वापरणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| '''array''' चे '''elements ''' स्कॅन करणे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  '''Delete statement'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''ARGV array ''' आणि '''ENVIRON array'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| असाइन्मेंट म्हणून - पास झालेल्या विद्यार्थ्यांसाठी काही भत्ता गणना करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
|  पेपर सादरीकरण भत्ता जे शिष्यवृत्तीचे  80%  टक्के आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| कामगिरी प्रोत्साहन जे शिष्यवृत्तीचे  20% टक्के आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| भत्ता दोन वेगवेगळ्या '''arrays''' मध्ये संग्रहित करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| प्रत्येक भत्ता आणि सरासरीसाठी आवश्यक एकूण रक्कम प्रिंट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| '''awk''' प्रोग्रॅम मधून '''environment variable PATH ''' ची व्हॅल्यू प्रिंट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| खालील लिंकवरील व्हिडिओ 'स्पोकन ट्युटोरियल' प्रोजेक्टचा सारांश देते. कृपया ते डाउनलोड करून पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियलच्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| अधिक माहितीसाठी कृपया आम्हाला लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| कृपया या फोरममध्ये आपली कालबद्ध प्रश्न पोस्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
|  &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; ला अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
या मिशनवरील अधिक माहिती या लिंकवर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| या स्क्रिप्टचे योगदान अंतराने केले आहे.&lt;br /&gt;
आय.आय.टी. बॉम्बे तर्फे मी रंजना उके आपली रजा घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>