<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FLoops-in-awk%2FMarathi</id>
		<title>Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FLoops-in-awk%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-04T19:19:32Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi&amp;diff=46638&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 05:01, 26 March 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi&amp;diff=46638&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-03-26T05:01:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 05:01, 26 March 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 36:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 36:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:12&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:12&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|'''while, do-while ''' आणि ''' for ''' हे '''awk'' मधील उपलब्ध '''loops''' आहेत. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|'''while, do-while ''' आणि '''for''' हे '''awk&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' मधील उपलब्ध '''loops''' आहेत. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:18&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:18&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 140:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 140:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपल्याला तेच आऊटपूट मिळते. मग आपल्याकडे '''while '' आणि '''do-while''' दोन्ही लूप्स का आहेत ?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|आपल्याला तेच आऊटपूट मिळते. मग आपल्याकडे '''while&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' आणि '''do-while''' दोन्ही लूप्स का आहेत ?&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:58&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:58&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi&amp;diff=46550&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{|border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- |00:01 | नमस्कार, '''awk''' मधील '''Loops''' वरील ह्या...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Loops-in-awk/Marathi&amp;diff=46550&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-03-14T06:13:47Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- |00:01 | नमस्कार, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; मधील &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Loops&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वरील ह्या...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| नमस्कार, '''awk''' मधील '''Loops''' वरील ह्या स्पोकन ट्युटोरियलमध्ये आपले स्वागत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
|ह्या ट्योरिअलमध्ये आपण शिकणार आहोत - ''' awk''' मध्ये '''while''', '''do-while''',  '''for ''' आणि अधिक '''looping constructs '''.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| आपण हे काही उदाहरणांद्वारे करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी मी वापरत आहे '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System ''' आणि '''gedit text editor 3.20.1'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| आपण आपल्या पसंतीचा कोणताही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| ह्या ट्यूटोरिअलचा सराव करण्यासाठी, आपण आपल्या वेबसाइटवरील पूर्वीचे  '' awk '' ट्यूटोरियल्स पहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| आपण C किंवा C++ सारख्या कोणत्याही प्रोग्रामिंग लँग्वेजशी परिचित असावे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| नसल्यास, कृपया आपल्या वेबसाईटवरील संबंधित ट्युटोरिअल्स पहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलमध्ये वापरल्या गेलेल्या फाईल्स ह्या ट्युटोरिअल पेजवरील '''Code Files''' मध्ये उपलब्ध आहेत.&lt;br /&gt;
कृपया डाऊनलोड करा आणि एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| '''loop''' आपल्याला एक किंवा अधिक क्रिया वारंवार करण्याची परवानगी देतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
|'''while, do-while ''' आणि ''' for ''' हे '''awk'' मधील उपलब्ध '''loops''' आहेत. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| '''while''' लूपचे सिन्टॅक्स येथे पाहता येऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
| '''While loop ''' निर्दिष्ट '''condition''' ट्रू आहे का ते प्रथम तपासते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| असल्यास ते '''body''' मध्ये कोड कार्यान्वित करते. &lt;br /&gt;
निर्दिष्ट '''while condition''' ट्रू असेपर्यंत लूपची पुनरावृत्ती होईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| आपण तीच '''awkdemo.txt ''' फाईल वापरू, जी आपण पूर्वी वापरली होती.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| मी आधीच '''while_loop.awk''' नावाची एक स्क्रिप्ट लिहिली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलच्या '''Code Files''' लिंकमध्ये तीच फाईल उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| येथे आपण '''field separator''' '''Pipe symbol''' म्हणून सेट केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58&lt;br /&gt;
| सुरुवातीस, आपल्याला '''loop variable i ''' चे व्हॅल्यू 1 असे सेट करायचे आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| येथे आपण आणखी एक व्हेरिएबल '''f''' घेतला आहे आणि त्यास 1 मध्ये सुरू केले आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
| '''Variable f''' हे प्रत्येक रेकॉर्डसाठी '''field counter''' किंवा '''fields''' च्या स्थितीचे प्रतिनिधित्व करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| आता, '''while condition''' मध्ये आपण '''i''' हे 3 पेक्षा कमी किंवा समान आहे का ते तपासू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:23&lt;br /&gt;
| असल्यास, ते '''awkdemo.txt ''' फाईलमध्ये त्या रेकॉर्डसाठी '''f'''th''' फिल्डमध्ये व्हॅल्यू प्रिंट करेल.&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
| मग आपण '''field counter f''' 1 ने वाढवू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:36&lt;br /&gt;
| त्यानंतर, आपण '''loop variable i''' ची व्हॅल्यूदेखील 1 ने वाढवू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| हे '''printf''' प्रत्येक ओळीच्या शेवटी '''newline character''' प्रिंट करण्यासाठी आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| हे लूप '''awkdemo.txt''' फाईलमधील सर्व नोंदींसाठी कार्यान्वित केले जाईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| याचा अर्थ प्रत्येक रेकॉर्डसाठी प्रथम 3 फील्ड्स प्रिंट केले जातील.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| आता हा कोड कार्यान्वित करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:03&lt;br /&gt;
| '''Ctrl, Alt''' आणि '''T''' कीज दाबून '''terminal''' उघडा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:09&lt;br /&gt;
| तुम्ही '''cd command''' वापरून '''Code Files'''  डाऊनलोड आणि एक्सट्रॅक्ट केलेल्या फोल्डरवर जा. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:16&lt;br /&gt;
| आता टाईप करा : '''awk space hyphen small f space while_loop.awk space awkdemo.txt'''&lt;br /&gt;
एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या की आपल्याला आऊटपुटमधील सर्व रोजमधील पहिले तीन '''fields''' मिळतील.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:35&lt;br /&gt;
| हेच आपण '''do-while loop''' च्या सहाय्याने करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| '''do-while loop''' चे सिन्टॅक्स येथे पाहिले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| '''do-while loop''' नेहमीच '''body''' मध्ये एकदा कोड कार्यान्वित करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
|मग ते निर्दिष्ट '''condition''' तपासते. आणि निर्दिष्ट '''condition''' '''true''' (ट्रू) असेपर्यंत '''body''' मध्ये कोड रिपीट करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| मी आधीच एक स्क्रिप्ट लिहिली आहे आणि त्याला '''do_loop.awk''' म्हणून नाव दिले आहे.&lt;br /&gt;
'''Code Files ''' लिंकमध्ये तशीच फाईल उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| ह्या कोडमध्ये, '''do loop''' च्या आत हे '''statements ''' आहेत जे आधी कार्यान्वित केले जातील.&lt;br /&gt;
ही '''condition ''' आहे जी तपासली जाईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:15&lt;br /&gt;
| त्यानंतर, लूपमध्ये '''statements''' पुन्हापुन्हा कार्यान्वित केली जाईल जोपर्यंत कंडिशन '''true'''(ट्रू) आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
|'''loop''' '''awkdemo.txt''' मधील सर्व नोंदींसाठी पुन्हा चालू होईल.&lt;br /&gt;
याचा अर्थ सर्व रेकॉर्डसाठी पहिले 3 फील्ड प्रिंट केले जातील.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| '''terminal''' वर जा. मी '''terminal''' क्लिअर करते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
|आता टाईप करा : '''awk space hyphen small f space do underscore loop dot awk space awkdemo dot txt''' एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
|आपल्याला तेच आऊटपूट मिळते. मग आपल्याकडे '''while '' आणि '''do-while''' दोन्ही लूप्स का आहेत ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:58&lt;br /&gt;
| फरक समजून घेऊ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
|'''while underscore loop dot awk''' फाईलवर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| आता, '''loop counter i ''' ची व्हॅल्यू 1 वरून 4 वर बदला.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| हे सुरुवातीपासून '''condition false''' निर्दिष्ट करेल.&lt;br /&gt;
याचा अर्थ असा की, आपल्याला कोणताही आऊटपुट मिळू नये.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| फाईल सेव्ह करा आणि '''terminal''' वर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:22&lt;br /&gt;
|'''terminal''' क्लिअर करा.&lt;br /&gt;
'''while loop''' कार्यान्वित (एक्सिक्यूट) करण्यासाठी आपल्याला कमांड मिळत नाही तोपर्यंत अप ऍरो की दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| पहा, आपल्या रिकाम्या ओळी सोडून कोणताही आऊटपुट मिळत नाहीत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|'''awkdemo.txt''' फाईल मधील प्रत्येक रेकॉर्डसाठी, आऊटपुटमध्ये रिकाम्या ओळी प्रिंट होत आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| आता '''do loop ''' फाईलमध्ये काही बदल करू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| '''do underscore loop dot awk''' फाईलवर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| '''i ''' ची व्हॅल्यू 1 वरून 4 करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| फाईल सेव्ह करा आणि '''terminal''' वर जा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
| '''terminal''' क्लिअर करा.&lt;br /&gt;
'''do loop''' कार्यान्वित करण्यासाठी आपल्याला कमांड मिळत नाही तोपर्यंत अप ऍरो की दाबा.&lt;br /&gt;
एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
| आऊटपुटमध्ये, प्रत्येक ओळीसाठी केवळ पहिला फील्ड प्रिंट केला आहे.&lt;br /&gt;
काय कारण आहे?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| आता प्रत्येक ओळीसाठी, '''awk''' प्रथम पहिल्या ''' field, ''' मधील व्हॅल्यू प्रिंट करते, कारण '''variable f ''' ची व्हॅल्यू '''1''' ला इनिशलाईज केली आहे.&lt;br /&gt;
मग '''condition''' चेक केली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| ज्याअर्थी '''loop counter i ''' ची व्हॅल्यू 4 आहे, त्याअर्थी '''condition ''' '''false''' आहे.&lt;br /&gt;
म्हणून, त्या रेकॉर्डसाठी केवळ '''loop ''' टर्मिनेट केला जाईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| '''loop''' '''awkdemo.txt''' मधील सर्व रेकॉर्ड्ससाठी पुन्हा चालू होईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:44&lt;br /&gt;
| याचा अर्थ प्रत्येक रेकॉर्डसाठी पहिला '''field''' प्रिंट केला जाईल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| आपल्याला प्रत्येक रेकॉर्डसाठी कमीतकमी एकदा तरी आऊटपुट मिळत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:53&lt;br /&gt;
| कोणतीही '''condition''' असली तरीही कमीत कमी एकदा तरी कार्य कार्यन्वयित होण्यासाठी '''do-while loop ''' वापरा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:01&lt;br /&gt;
| आपण हे '''for loop''' साठीदेखील करू शकतो.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| '''for loop''' चे सिन्टॅक्स येथे पाहिले जाऊ शकते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| '''initialization''' कार्यान्वित करून '''for statement''' सुरू होते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
|नंतर, जोपर्यंत '''condition''' true (ट्रू) आहे, त्यामध्ये '''statements''' पुन्हापुन्हा कार्यान्वित होते आणि मग '''increments'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:23&lt;br /&gt;
| '''C''' किंवा '''C++''' ह्यासारख्या लँग्वेजशी आपण परिचित आहात असे मानून, मी सिन्टॅक्स तपशीलवार समजावून सांगत नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| ह्या '''condition''' साठी '''for loop ''' हे असे दिसते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| येथे, '''initialization, condition''' ची तपासणी आणि व्हेरिएबल वाढ एकाच ओळीत केले जातात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| तुम्ही स्वतः हा प्रयत्न करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| तिथे आणखी काही ''' looping constructs ''' आहेत&lt;br /&gt;
'''break''',  '''continue''',  '''exit'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| पुढील ट्युटोरिअलमध्ये आपण ह्यावरील काही संबंधित उदाहरणे पाहणार आहोत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:58&lt;br /&gt;
| कदाचित आपल्याकडे आपल्या फाईलमध्ये सिंगल आणि मल्टीलाईन '''comments''' (कमेंट्स) असू शकतात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:03&lt;br /&gt;
| येथे लक्षात घ्या की सिंगल लाईन '''comments''' सिंगल '''hash  (#) ''' चिह्नासह घोषित केले आहेत. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| मल्टिलाइन '''comments''' डबल '''hash  (#) ''' चिह्नासह घोषित केले आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:16&lt;br /&gt;
| आता, आऊटपुटमध्ये हे '''comments''' तपासणे आणि प्रिंट करण्याचे काहीच अर्थ नाही.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| आपल्याला '''hash  (#) ''' चिह्नापासून सुरू होणाऱ्या रेषा वगळायची आहे.&lt;br /&gt;
आपण हे कसे करू शकतो?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| ज्यांना 8000 पेक्षा जास्त मिळते त्यांच्यासाठी स्टाइपन्डमध्ये 50% वाढीची बाब लक्षात घ्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| '''comments''' वगळण्यासाठी आपण तेच उदाहरण वापरू.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| ह्या एक्सिक्युशनसाठी येथे दाखवल्याप्रमाणे मी ''' next.awk ''' नावाची फाईल तयार केली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:47&lt;br /&gt;
| आता, ह्या कमांडचा अर्थ काय आहे ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| '''awk''' प्रत्येक ओळीच्या सुरूवातीस '''caret sign hash symbol(^#) ''' नमुना शोधेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:57&lt;br /&gt;
| नमुना सापडल्यास, कीवर्ड '''next ''', '''awk''' ला वर्तमान ओळ तत्काळ वगळण्यास सांगते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| नंतर '''awk''', फाईलमधील पुढील ओळीतून प्रक्रिया करण्यास सुरवात करेल.&lt;br /&gt;
हे प्रक्रियेची वेळ वाचवेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| '''terminal''' वर जा आणि येथे दाखविल्याप्रमाणे कमांड टाईप करा आणि एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:20&lt;br /&gt;
| आपल्याला कोणत्याही '''comments''' शिवाय आऊटपुट मिळते.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:24&lt;br /&gt;
| समजा, आपल्याकडे एकाच फॉर्मेटमध्ये अनेक फाईल्समधील विद्यार्थ्यांचा रेकॉर्ड आहे.&lt;br /&gt;
'''awkdemo_mod.txt''' आणि '''awkdemo2.txt'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
| पहा, ही आपल्या मागील फाईल सारखीच आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| '''hash ''' चिन्हाच्या आधी कमेंट्सदेखील आहेत.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| आणि त्याच्या शेवटी डबल '''hash ##''' चिह्नासह मोठा टेक्स्ट आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| तर आपला डेटा दोन वेगवेगळ्या फाईल्समध्ये  आहे.&lt;br /&gt;
सर्व विद्यार्थ्यांना इंक्रीमेंट देण्यासाठी '''awk''' ने दोन्ही फाइल्सवर प्रक्रिया केली पाहिजे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| एकदा आपण पहिल्या फाईलच्या डबल '''hash'''(##) चिह्नापर्यंत पोहोचलो की, '''awk''' ने त्या फाईलवर प्रक्रिया करणे पूर्णपणे थांबवावे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| मग त्याला पुढील फाईलमधून निष्पादन सुरू करावे लागेल.&lt;br /&gt;
हे प्रक्रियेची वेळ वाचवेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:13&lt;br /&gt;
| येथे दर्शविल्याप्रमाणे '''next.awk ''' सुधारित करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| मी '''begin statement''' च्याखाली '''dollar zero tilde slash caret symbol double hash slash within braces nextfile semicolon ''' मध्ये जोडली आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
| प्रत्येक ओळीच्या सुरूवातीस हे डबल '''hash #''' चिह्न शोधेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| आढळल्यास, '''awk''' पुढील फाईलवर प्रक्रिया करण्यासाठी वर्तमान फाईल वगळेल.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:39&lt;br /&gt;
| ही फाईल सेव्ह करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
| '''terminal ''' वर जा आणि खालील कमांड टाईप करा. एंटर दाबा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
| पहा, दोन्ही फाईल्समधून आपल्याला आऊटपुट मिळत आहे.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
| आपण ह्या ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत.&lt;br /&gt;
थोडक्यात.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
|ह्या ट्युटोरिअलमध्ये आपण शिकलो - ''' awk''' मधील '''while''',  '''do… while''',  '''for''',  '''next''',  '''nextfile '''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
| असाईनमेंट म्हणून, '''awkdemo2.txt''' च्या विद्यार्थ्यांच्या रेकॉर्ड्ससाठी, '''input file''' मध्ये किती '''fields''' आहेत त्याकडे दुर्लक्ष करून फक्त '''fields''' (म्हणजेच. '''field''' 2, '''field''' 4 इत्यादी) प्रिंट करा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
| खालील लिंकवरील व्हिडिओ 'स्पोकन ट्युटोरियल' प्रोजेक्टचा सारांश देते. कृपया ते डाऊनलोड करून पहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरिलच्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते.&lt;br /&gt;
परीक्षा उत्तीर्ण होणाऱ्या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते.&lt;br /&gt;
अधिक माहितीसाठी कृपया आम्हांला लिहा.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
| ह्या Spoken Tutorial संदर्भात तुम्हांला काही प्रश्न आहेत का?&lt;br /&gt;
कृपया ह्या साईटला भेट द्या.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:49&lt;br /&gt;
| &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; ला अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
ह्या मिशनवरील अधिक माहिती ह्या लिंकवर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
| आय.आय.टी. बॉम्बे तर्फे मी रंजना उके आपली रजा घेते. सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>