<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FBuilt-in-Variables-in-awk%2FNepali</id>
		<title>Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FBuilt-in-Variables-in-awk%2FNepali"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-14T05:56:22Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali&amp;diff=48228&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira at 03:18, 17 July 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali&amp;diff=48228&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-07-17T03:18:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 03:18, 17 July 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 297:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 297:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:46&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:46&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''ARGV''' ले '''कमाण्ड लाइन आर्गुमेंटहरू''' भण्डार गर्ने '''&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;एरे&lt;/del&gt;''' जनाउँछ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''ARGV''' ले '''कमाण्ड लाइन आर्गुमेंटहरू''' भण्डार गर्ने '''&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;अरे&lt;/ins&gt;''' जनाउँछ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 08:52&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''ENVIRON''' ले '''shell environment variable''' को '''&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;एरे &lt;/del&gt;''' र सम्बन्धित मानहरू जनाउँछ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''ENVIRON''' ले '''shell environment variable''' को '''&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;अरे &lt;/ins&gt;''' र सम्बन्धित मानहरू जनाउँछ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:00&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:00&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|'''awk ''' मा '''ARGV''' र '''ENVIRON''' ले '''&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;एरे&lt;/del&gt;''' प्रयोग गर्ने भएकोले, हामी तिनीहरूको बारेमा आगामी ट्युटोरियलमा हेर्ने छौं &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|'''awk ''' मा '''ARGV''' र '''ENVIRON''' ले '''&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;अरे&lt;/ins&gt;''' प्रयोग गर्ने भएकोले, हामी तिनीहरूको बारेमा आगामी ट्युटोरियलमा हेर्ने छौं &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:09&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 09:09&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali&amp;diff=48171&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira: Created page with &quot;{| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 |  '''awk बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू ''' र '''awk स...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Variables-in-awk/Nepali&amp;diff=48171&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-07-13T03:37:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 |  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; र &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk स...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
|  '''awk बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू ''' र '''awk स्क्रिप्ट '''  '''स्पोकन ट्युटोरियल ''' मा तपाईलाई स्वागत छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| यो ट्युटोरियलमा, हामी यी कुराहरू सिक्ने छौं: '''बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू ''' र  '''awk स्क्रिप्ट '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
|यसको लागि हामी केही उदाहरणहरू प्रयोग गर्ने छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियल रेकर्ड गर्न, म  '''उबुन्टु लिनक्स १६.०४ अपरेटिंग सिस्टम''' र  '''gedit टेक्स्ट एडिटर ''' ३.२०.१  प्रयोग गर्द छु &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा प्रयोग गरिएका फाइलहरू यो पेजको '''Code Files''' लिङ्कमा उपलब्ध छन् &lt;br /&gt;
कृपया डाउनलोड गरि प्रयोग गर्नुहोला &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियल अभ्यास गर्न, तपाईले यो वेबसाइटका अघिल्ला '''awk ट्युटोरियलहरू''' हेरेको हुनुपर्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| अन्यथा, कृपया यो वेबसाइटको सम्बन्धित ट्युटोरियल हेर्नुहोस् &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
| पहिले, '''awk''' का केही '''बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू ''' हेरौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:57&lt;br /&gt;
| क्यापिटल '''RS''' ले एउटा  '''इन्पुट ''' फाइलको  '''record separator''' जनाउँछ , डिफल्टमा, यो '''newline''' हुन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:07&lt;br /&gt;
|  क्यापिटल '''FS''' ले '''इन्पुट ''' फाइलको  '''field separator ''' जनाउँछ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:13&lt;br /&gt;
| डिफल्टमा, '''FS''' को मानमा एउटा  '''whitespace''' हुन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|  क्यापिटल  '''ORS''' ले  '''output record separator''' जनाउँछ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
डिफल्टमा, यो  '''newline''' हुन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
| क्यापिटल  '''OFS''' ले  '''output field separator''' बुझाउँछ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
डिफल्टमा, यो एउटा '''whitespace''' हुन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36&lt;br /&gt;
|अब यिनीहरूको मतलब बुझौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
|अब, '''awkdemo''' फाइलमा हेरौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|हामीले यो '''awkdemo''' फाइललाई  '''awk''' कमाण्ड प्रयोग गरी प्रोसेस गर्दा, यो हाम्रो '''इन्पुट ''' फाइल बन्ने छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
|याद गरौं : '''न्यूलाइन क्यारेक्टर''' ले सबै रेकर्डहरूलाई  एक-अर्काबाट छुट्ट्याएको छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58&lt;br /&gt;
| '''newline''' - '''record separator RS variable ''' को डिफल्ट मान हो &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
त्यसैले, हामीले केही पनि गर्नु पर्दैन &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
|याद गरौं: यहाँ सबै फिल्डहरूलाई '''पाइप चिन्ह ''' ले छुट्ट्याएको छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
हामी यसको बारेमा '''awk ''' लाई कसरी जानकारी दिन सक्छौं त? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ल, हेरौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| डिफल्टमा, कुनै पनि '''स्पेस''' वा '''ट्याब''' हरूले फिल्ड छुट्टयाउने छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:24&lt;br /&gt;
|हामी यसलाई अघिल्लो ट्युटोरियलमा सिके अनुसार '''हाइफन क्यापिटल F''' विकल्प प्रयोग गरी रिसेट गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:33&lt;br /&gt;
|अथवा, हामी यसलाई '''FS''' '''भेरिएबल''' प्रयोग गरी  '''BEGIN सेक्सन ''' मा  रिसेट गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
|एउटा उदाहरण हेरौं &lt;br /&gt;
मानौं, म रू. ५००० भन्दा बढि भत्ता पाउने बिद्यार्थीहरू खोज्न चाहन्छु &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:51&lt;br /&gt;
|  '''CTRL, ALT'''  र '''T''' किहरू थिची '''टर्मिनल''' खोलौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| '''cd command''' प्रयोग गरी '''Code Files''' डाउनलोड गरिएको फोल्डरमा जाऊ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:04&lt;br /&gt;
|यहाँ देखाए झैँ कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
|यहाँ, '''BEGIN''' सेक्सनमा, हामीले  '''FS''' को मानमा एउटा '''पाइप चिन्ह ''' राखेका छौं &lt;br /&gt;
यसैगरी हामी, '''RS भेरिएबल ''' पनि बदल्न सक्छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
|कमाण्ड एक्जिक्युट गर्न '''एन्टर''' थिचौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
|आउटपुटमा रू. ५००० भन्दा बढि भत्ता प्राप्त गर्ने बिद्यार्थीहरूको सूची देख्न सकिन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:30&lt;br /&gt;
|यहाँ, '''name ''' फिल्ड र '''stipend ''' फिल्डलाई  एउटा खाली '''स्पेस ''' ले  छुट्ट्याएको छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:36&lt;br /&gt;
|साथै, सबै रेकर्डहरूलाई  एउटा '''newline character''' ले छुट्ट्याएको छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
|मानौं, हामी  '''कोलन''' लाई '''output field separator''' बनाउन चाहन्छौं &lt;br /&gt;
र दोहोरो '''newline ''' लाई  '''output record separator''' बनाउन चाहन्छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:52&lt;br /&gt;
|के हामी यसो गर्न सक्छौं ? ल हेरौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल''' मा पहिले एक्जिक्युट गरेको कमाण्ड प्राप्त गर्न  '''अप एरो ''' कि थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| कमाण्डलाई यहाँ देखाए झैँ बदलौं &lt;br /&gt;
र '''एन्टर''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
|हामीले चाहेको फर्म्याटमा आउटपुट पाउँछौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:12&lt;br /&gt;
|अब, मानौं हाम्रो नयाँ इन्पुट फाइल '''sample.txt''' हो &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:18&lt;br /&gt;
|यहाँ हाम्रो '''field separator '''-'''newline ''' र  '''record separator ''' दोहोरो '''newline''' रहेको याद गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| अब हामी यो फाइलमा रहेको रोल नं. र नामको जानकारी कसरी निकाल्न सक्छौं त &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
|हो, तपाईले सही अनुमान गर्नुभयो- हामीले दुवै '''FS''' र '''RS''' '''भेरिएबलहरू''' परिमार्जन गर्नुपर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
|ट्युटोरियल रोकी यो कार्य गर्नुहोस् &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
|अब, अन्य '''बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू''' हेरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|क्यापिटल '''NR''' ले  '''awk ''' ले प्रोसेस गरेको '''रेकर्डहरूको नम्बर''' दिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|क्यापिटल '''NF''' ले हालको रेकर्डमा भएको  '''फिल्डहरूको नम्बर ''' दिन्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
|यसको लागि एउटा उदाहरण हेरौं &lt;br /&gt;
मानौं, हामी फाइलमा पूरा नभएका लाइनहरू हेर्न चाहन्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:07&lt;br /&gt;
|यहाँ, पूरा नभएका लाइन भन्नाले सामान्य ६ फिल्डभन्दा कम फिल्ड भएको लाइन बुझिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल ''' मा जाऊ र  '''Ctrl''' र '''L''' किहरू प्रयोग गरी टर्मिनल क्लेअर गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| देखाइएको कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:24&lt;br /&gt;
|फिल्डहरू '''पाइप ''' चिन्हले छुट्टयाएको हुनाले , '''BEGIN सेक्सन''' मा  '''FS''' को मानमा  '''पाइप''' चिन्ह राखौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| अर्को, हामीले '''NF not equal to 6''' लेखेका छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| यसले हालको लाइनको फिल्ड संख्या ६ बराबर छैन कि जाँच्ने छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| यो सही भएमा ,  '''प्रिन्ट सेक्सन ''' ले रेकर्ड लाइन नम्बर '''NR''' को साथै  '''$0'''ले जनाउने सम्पूर्ण लाइन प्रिन्ट गर्ने छ &lt;br /&gt;
'''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:55&lt;br /&gt;
|आउटपुटमा , हामी पूरा नभएको रेकर्ड नम्बर 16  देख्न सक्छौं &lt;br /&gt;
यसमा ६ को सट्टा ५ '''फिल्डहरू''' मात्र छन् &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
|एउटा उदाहरण हेरौं &lt;br /&gt;
हामी कसरी भिन्न '''फिल्ड''' संख्या बाबजूद  प्रत्येक बिद्यार्थीको  पहिलो र अन्तिम '''फिल्ड''' प्रिन्ट गर्न सक्छौं त ?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल''' मा यहाँ देखाए झैँ कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
|यहाँ हामीले '''FS भेरिएबल ''' को सट्टामा  '''हाइफन क्यापिटल F''' विकल्प प्रयोग गरेका छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 '''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|हामीले फाइलको प्रत्येक रेकर्डको पहिलो र अन्तिम '''फिल्ड ''' मात्र प्राप्त गरेका छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:36&lt;br /&gt;
|अब, थप केही गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| मानौं, बिद्यार्थीहरूको रेकर्ड दुई फाइलहरू '''demo1.txt''' र '''demo2.txt''' मा रहेको छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:48&lt;br /&gt;
|अब, हामी यी दुवै फाइलहरूको पहिलो ३ लाइनहरू प्रिन्ट गर्न चाहन्छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
यसको लागि,  हामी '''NR भेरिएबल ''' प्रयोग गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
|यहाँ दुई फाइलहरूको सामग्री रहेको छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| अब प्रत्येक फाइलको पहिलो ३ लाइनहरू डिस्प्ले गर्न, '''टर्मिनल''' मा तलको कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:11&lt;br /&gt;
| '''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
|आउटपुटमा  '''demo1.txt''' फाइलको पहिलो ३ लाइनहरू मात्र देखिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:20&lt;br /&gt;
| हामी कसरी दोस्रो फाइलको लागि पनि सोही कार्य गर्न सक्छौं ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
|यसको लागि '''NR''' को सट्टामा '''FNR''' प्रयोग गर्नुपर्छ &lt;br /&gt;
'''FNR''' हालको फाइलको  '''करेन्ट रेकर्ड नम्बर''' हो &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| प्रत्येक पटक एउटा नयाँ रेकर्ड भेट्दा '''FNR''' को मान बढ्ने छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
|प्रत्येक पटक नयाँ इन्पुट फाइल सुरु गर्दा यो शून्यमा सुरु हुन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| तर  '''NR''' प्रोग्राम एक्जिक्युट हुन सुरु भएदेखि '''awk''' ले प्रोसेस गरेको इन्पुट रेकर्डको नम्बर हो &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| यो नयाँ फाइलको लागि शून्यबाट सुरु हुँदैन &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल ''' मा जाऊ &lt;br /&gt;
पहिले एक्जिक्युट गरेको कमाण्ड प्राप्त गर्न '''अप एरो ''' कि थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|अघिल्लो कमाण्डलाई यस अनुसार बदलौं &lt;br /&gt;
 '''NR''' को सट्टामा '''FNR''' टाइप गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| '''Print सेक्सन ''' मा  '''NR,''' सँगै  '''FNR''' टाइप गरौं ,  '''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| हामीले अहिले सही आउटपुट प्राप्त गरेका छौं &lt;br /&gt;
नयाँ फाइलको लागि '''FNR''' शून्यबाट सुरु हुन्छ तर '''NR''' बढिरहन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| अब अन्य केही '''बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू ''' को बारेमा जानौं &lt;br /&gt;
'''FILENAME''' भेरिएबलले  हाल रिड भईरहेको फाइलको नाम दिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| '''ARGC''' ले '''कमाण्ड लाइन''' मा दिएको  '''आर्गुमेंटहरू ''' को संख्या दिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| '''ARGV''' ले '''कमाण्ड लाइन आर्गुमेंटहरू''' भण्डार गर्ने '''एरे''' जनाउँछ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| '''ENVIRON''' ले '''shell environment variable''' को '''एरे ''' र सम्बन्धित मानहरू जनाउँछ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
|'''awk ''' मा '''ARGV''' र '''ENVIRON''' ले '''एरे''' प्रयोग गर्ने भएकोले, हामी तिनीहरूको बारेमा आगामी ट्युटोरियलमा हेर्ने छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| अब, '''FILENAME''' भेरिएबलको बारेमा बुझौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
हामीले अहिले प्रोसेस भईरहेको फाइलको नाम कसरी प्रिन्ट गर्न सक्छौं ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| '''टर्मिनल ''' मा जाऊ र देखाइएको कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
|यहाँ हामीले '''स्ट्रिंग जोड्ने अपरेटर''' को रूपमा '''स्पेस''' प्रयोग गरेका छौं &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
कमाण्ड एक्जिक्युट गर्न '''एन्टर''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:32&lt;br /&gt;
|आउटपुटमा  '''इन्पुट फाइलनेम ''' धेरै पटक देखिन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:37&lt;br /&gt;
|यो किनभने यो कमाण्डले '''awkdemo.txt ''' फाइलको प्रत्येक लाइनको लागि एकपटक फाइलको नाम प्रिन्ट गर्छ &lt;br /&gt;
अब यसलाई कसरी एकपटक मात्र प्रिन्ट गर्न सक्छौं त?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| '''टर्मिनल ''' क्लियर गरौं &lt;br /&gt;
अघिल्लो कमाण्ड प्राप्त गर्न '''अप एरो''' कि थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
|यहाँ देखाए झैँ गरी अघिल्लो कमाण्ड बदलौं &lt;br /&gt;
 '''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:02&lt;br /&gt;
| अब, हामीले एकपटक मात्र फाइलको नाम पाएका छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
|'''awk''' मा अन्य केही '''बिल्ट-इन् भेरिएबल ''' हरू रहेका छन् &lt;br /&gt;
तिनीहरूको जानकारीको लागि इन्टरनेट प्रयोग गर्नुहोला &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:14&lt;br /&gt;
| मानौं, हामी यस्ता बिद्यार्थीहरू खोज्न चाहन्छौं जो उत्तीर्ण भएका छन् र उनीहरूको भत्ता रू. ८००० भन्दा बढि छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:22&lt;br /&gt;
| '''कमा''' लाई '''output field separator''' को रूपमा प्रयोग गरौं र   “'''The data is shown for file'''” र फाइलको नाम  '''फूटर सेक्सन''' मा प्रिन्ट गरौँ &lt;br /&gt;
यसो कसरी गर्न सकिन्छ ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:36&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल''' मा तलको कमाण्ड टाइप गरौं &lt;br /&gt;
 '''एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| हामी रू. ८००० भन्दा बढि भत्ता पाउने एकजना मात्र बिद्यार्थी उत्तीर्ण भएको देख्न सक्छौं &lt;br /&gt;
र रेकर्ड नम्बर 2 रहेको छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
|हामीले चाहे जस्तै, फाइलको नाम '''फूटर ''' मा देख्न सक्छौं&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:58&lt;br /&gt;
|हामी '''awk''' लाई अझ धेरै जटिल कार्यमा प्रयोग गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:03&lt;br /&gt;
|त्यस्तो अवस्थामा, '''कमाण्डहरू''' प्रत्येक पटक '''टर्मिनल''' मा लेख्न अप्ठेरो हुन्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|यसको सट्टा हामी एउटा छुट्टै  '''awk''' प्रोग्राम लेख्न सक्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:14&lt;br /&gt;
|फाइल एक्जिक्युट गर्न, सो फाइलको एक्सटेन्सन '''डट awk ''' हुनुपर्छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:19&lt;br /&gt;
| एक्जिक्युट गर्दा , हामी यो '''awk''' प्रोग्राम फाइलको नाम '''awk कमाण्ड ''' मा उल्लेख गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
|यस्तो गर्न, हामीले '''हाइफन  सानो  f''' विकल्प प्रयोग गर्नुपर्ने हुन्छ &lt;br /&gt;
एउटा उदाहरण हेरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:35&lt;br /&gt;
| मैले पहिले नै एउटा '''awk ''' प्रोग्राम लेखेर '''prog1 डट awk''' मा सेभ गरेकी छु &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
|यो कोड पनि '''Code Files''' लिङ्कमा उपलब्ध छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:46&lt;br /&gt;
| '''टर्मिनल ''' मा जाऊ &lt;br /&gt;
हामीले यो भन्दा पहिले एक्जिक्युट गरेको '''कमाण्ड''' को '''उद्दरण''' भित्र के लेखेका छौं त ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55&lt;br /&gt;
| '''prog1.awk''' फाइलमा ठ्याक्क त्यही रहेको छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:00&lt;br /&gt;
| एउटा मात्र फरक भनेको '''awk''' फाइलमा , हामीले '''उद्दरण ''' भित्र लेखेका छैनौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:07&lt;br /&gt;
|यो फाइल एक्जिक्युट गर्न, '''टर्मिनल''' मा तलको कमाण्ड टाइप गरौं-&lt;br /&gt;
'''awk स्पेस फाईफन सानो f स्पेस prog1.awk स्पेस awkdemo.txt ''' र ''' एन्टर ''' थिचौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:24&lt;br /&gt;
|हामीले ठ्याक्कै पहिले देखे कै आउटपुट प्राप्त गरेका छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:29&lt;br /&gt;
| यसरी, हामी '''awk''' प्रोग्रामहरू लेख्न र बारम्बार प्रयोग गर्न सक्छौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:35&lt;br /&gt;
|यसरी हामी यो ट्युटोरियलको अन्त्यमा आएका छौं &lt;br /&gt;
संक्षेपमा हेरौं &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:40&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा हामीले विभिन्न उदाहरणहरू प्रयोग गरी यी कुराहरू सिक्यौं - '''बिल्ट-इन् भेरिएबलहरू'''&lt;br /&gt;
 '''awk स्क्रिप्ट'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:48&lt;br /&gt;
|कार्यमा - '''awkdemo.txt ''' फाइलको पाँचौं लाइनको अन्तिम फिल्ड प्रिन्ट गर्न एउटा '''awk''' स्क्रिप्ट लेख्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:58&lt;br /&gt;
|'''टर्मिनल''' मा सिस्टम फाइल '''/etc/passwd ''' खोल्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:05&lt;br /&gt;
|त्यहाँ भएका सम्पूर्ण '''सेपरेटरहरू ''' पहिचान गर्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:09&lt;br /&gt;
|अब, फाइलको बीसौं लाइन माथिबाट प्रोसेस गर्न एउटा '''स्क्रिप्ट ''' लेख्नुहोस्&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:15&lt;br /&gt;
|यो ६ वटा भन्दा बढि फिल्ड भएका लाइनहरूमा मात्र गर्नुपर्ने हुन्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|तपाईले त्यो लाइनको '''लाइन नम्बर''', सम्पूर्ण लाइन र '''फिल्डहरू''' को संख्या प्रिन्ट गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:28&lt;br /&gt;
| तलको लिङ्कमा उपलब्ध भिडियोले स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्टको सार दिन्छ &lt;br /&gt;
कृपया यसलाई डाउनलोड गरी हेर्नुहोला &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:36&lt;br /&gt;
|'''स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्ट ''' टिमले स्पोकन ट्युटोरियलहरू प्रयोग गरी कार्यशालाहरू संचालन गर्छ &lt;br /&gt;
र प्रमाणपत्र प्रदान गर्छ&lt;br /&gt;
विस्तृत जानकारीको लागि हामीलाई सम्पर्क गर्नुहोस् &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:47&lt;br /&gt;
|कृपया, जिज्ञासा रहेको स्थानको समय सहित यो फोरममा पोस्ट गर्नुहोला&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 13:51&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियल प्रोजेक्टलाई NMEICT, MHRD, भारत सरकारको अनुदान रहेको छ &lt;br /&gt;
यस सम्बन्धि थप जानकारी तलको लिङ्कमा उपलब्ध छ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 14:03&lt;br /&gt;
| आइआइटी बम्बेको तर्फबाट म मन्दिरा थापा बिदा हुँदै छु &lt;br /&gt;
सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	</feed>