<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FBuilt-in-Functions-in-awk%2FMarathi</id>
		<title>Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux-AWK%2FC2%2FBuilt-in-Functions-in-awk%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-04T19:04:04Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45989&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana at 18:13, 19 February 2019</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45989&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-19T18:13:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 18:13, 19 February 2019&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 274:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 274:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| टाइपिंग मध्ये चूक झाल्यामुळे, रोल नंबरमध्ये अंकांची चुकीची संख्या असू शकते.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| टाइपिंग मध्ये चूक झाल्यामुळे, रोल नंबरमध्ये अंकांची चुकीची संख्या असू शकते.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;'''awk commands''' वापरून आपण हे सहज ओळखू शकतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''awk commands''' वापरून आपण हे सहज ओळखू शकतो.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45722&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; |  &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | नमस्कार  '''awk''' मध्ये ''' built-in functions''' वर...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux-AWK/C2/Built-in-Functions-in-awk/Marathi&amp;diff=45722&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-02-10T18:59:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; |  &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | नमस्कार  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; मध्ये &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; built-in functions&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; वर...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|  &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| नमस्कार  '''awk''' मध्ये ''' built-in functions''' वरील या स्पोकन ट्युटोरिअलमध्ये आपले स्वागत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
|  या ट्युटोरिअलमध्ये आपण विविध प्रकारच्या '''built-in functions''' बद्दल जाणून घेऊ, जसे-  &lt;br /&gt;
'''Arithmetic functions'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
|'''String functions'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:17&lt;br /&gt;
|'''Input/Output functions ''' आणि '''Time-stamp functions'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| आपण हे काही उदाहरणांद्वारे करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल रेकॉर्ड करण्यासाठी, मी वापरत आहे '''Ubuntu Linux 16.04 Operating System''' आणि '''gedit text editor 3.20.1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| तुम्ही तुमच्या पसंतीचा कोणताही टेक्स्ट एडिटर वापरू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|  या ट्युटोरियलचा अभ्यास करण्यासाठी, तुम्ही आपल्या वेबसाईटवरील पूर्वीचे '''awk''' ट्युटोरिअल्स पहा.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| तुम्हाला '''C''' किंवा '''C++''' सारखे कोणत्याही सामान्य प्रोग्रामिंग लँग्वेजचे काही मूलभूत ज्ञान असावे .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| नसल्यास, कृपया आपल्या वेबसाईटवरील संबंधित ट्युटोरिअल्स पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:02&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरियलमध्ये वापरल्या गेलेल्या फाईल्स या ट्यूटोरियल पेजवरील '''Code Files''' लिंकमध्ये उपलब्ध आहेत. कृपया ते डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:12&lt;br /&gt;
| '''Built-in functions'''  '''awk''' साठी कॉल करण्यासाठी नेहमीच उपलब्ध असतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| प्रथम आपण '''arithmetic functions''' बद्दल शिकू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''square root function (sqrt (x))''' : संख्या '''x''' ची पॉसिटीव्ह '''square root''' देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| '''int''' function : '''x''' ला पूर्णांक व्हॅल्यूमध्ये विभाजित(ट्रांकेट्स) करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:32&lt;br /&gt;
| '''exponential  function''' '''x''' चे घातांक (एक्सपोनेन्शल) देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| '''log function''' हे नॅच्युरल '''logarithm''' '''x''' ची व्हॅल्यू देते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| '''sin''' आणि '''cos''' '''sine(x)''' आणि '''cosine(x)''' देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:49&lt;br /&gt;
| कृपया लक्षात घ्या की '''argument x ''' चा उल्लेख '''radians''' मध्ये केला पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| हे '''functions''' समजण्यासाठी एक उदाहरण पाहूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| मी आधीच  '''arithmetic underscore function dot awk''' फाईल मध्ये कोड लिहिले आहे.&lt;br /&gt;
'''Code Files''' लिंकमध्ये तेच उपलब्ध आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:10&lt;br /&gt;
|  येथे, आपण अनुक्रमे पॉसिटीव्ह किंवा नेगेटिव्ह संख्येचे '''square root''' प्रिंट करीत आहोत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:17&lt;br /&gt;
| पुढे आपण अनुक्रमे पॉसिटीव्ह आणि नेगेटिव्ह संख्येसाठी पूर्णांक व्हॅल्यू प्रिंट करीत आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| नंतर आपण लहान संख्या आणि खूप मोठ्या संख्येची घातांक(एक्स्पोनेन्शल) प्रिंट करीत आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:31&lt;br /&gt;
| त्यानंतर, पॉसिटीव्ह आणि नेगेटिव्ह संख्येचे नॅच्युरल '''logarithm''' प्रिंट केले जातात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| आपण '''0.52 radian''' चे '''sine''' आणि '''cosine''' व्हॅल्युज देखील प्रिंट करीत आहोत, जे प्रत्येक्षात '''30 degree''' आहे. आपण टर्मिनलमध्ये फाईल कार्यान्वित करू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| Ctrl, Alt आणि T कीज दाबून टर्मिनल उघडा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| नंतर त्या फोल्डर वर जा जेथे तुम्ही ''cd'' कमांड  वापरून फाईल डाउनलोड करून एक्सट्रॅक्ट केलेल्या आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:03&lt;br /&gt;
| आता टाईप करा '''awk space -f space arithmetic_function.awk '''&lt;br /&gt;
आणि आउटपुट पाहण्यासाठी '''Enter ''' दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| या आउटपुटमधून काही गोष्टी स्पष्ट आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| '''sqrt() function''' एक पॉसिटीव्ह संख्येचे वर्गमुळ देते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| जर संख्या नेगेटिव्ह असेल तर ते '''nan''' किंवा '''not a number''' देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| '''int()''' function  कोणत्याही पॉसिटीव्ह किंवा नेगेटिव्ह संख्येचे विभाजित केलेले(ट्रांकेटेड) पूर्णांक देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| '''exp()''' function  संख्येचे घातांक (एक्स्पोनेन्शल) देते. &lt;br /&gt;
जर संख्या खूप मोठी असेल, तर  '''function''' '''inf''' रिटर्न करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| पॉसिटीव्ह संख्येचा नॅच्युरल '''logarithm''' '''log() function''' द्वारे दिला जातो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:53&lt;br /&gt;
| जर संख्या नेगेटिव्ह असेल, तर '''function ''' '''nan''' रिटर्न करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:58&lt;br /&gt;
| '''Sine ''' आणि '''cosine functions ''' संबंधित व्हॅल्यू देते. &lt;br /&gt;
तुम्ही तुमचे कॅल्क्युलेटर वापरून व्हॅल्यू तपासू शकता.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:07&lt;br /&gt;
| आता आपण  '''random functions''' पाहू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| '''rand()''' function 0 आणि 1 च्या दरम्यान कोणतीही यादृच्छिक संख्या देते. परंतु 0 किंवा 1 कधीच रिटर्न करत नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:21&lt;br /&gt;
| मिळालेली संख्या एक '''awk ''' अंमलबजावणीमध्ये यादृच्छिक असतील.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| परंतु '''awk''' प्रोग्रामच्या वेगवेगळ्या अंमलबजावणीमध्ये अंदाज योग्य आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
| '''srand(x)''' function  चा वापर '''random function''' साठी '''seed value x''' देण्यासाठी केला जातो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| '''x''' च्या अनुपस्थितीत, दिवसाची तारीख आणि वेळ '''seed value''' म्हणून वापरली जाते. &lt;br /&gt;
आपण एका उदाहरणासह हे समजून घेऊया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| मी '''random function ''' साठी एक कोड लिहिला आहे आणि त्यास '''random.awk''' म्हणून सेव्ह केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:56&lt;br /&gt;
| येथे, '''for loop ''' च्या आत, '''rand() function ''' 0 आणि 1 च्या दरम्यान एक यादृच्छिक संख्या निर्माण करेल.  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| नंतर निर्माण झालेली संख्या 50 ने गुणाकार केली जाईल आणि प्रिंट केली जाईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| तर, हा कोड 50 पैकी 5 यादृच्छिक संख्या निर्माण करेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:16&lt;br /&gt;
| टर्मिनल वर जा आणि फाईल कार्यान्वित करा. &lt;br /&gt;
मी टर्मिनल क्लिअर करते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
|  टाईप करा: '''awk space hyphen f space random dot awk''' आणि '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:31&lt;br /&gt;
| पहा, हे 5 यादृच्छिक संख्या देत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:35&lt;br /&gt;
| मी कोड पुन्हा कार्यान्वित केल्यास काय होते?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| पूर्वी कार्यान्वित केलेली कमांड मिळविण्यासाठी अप एरो की दाबा आणि '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
|  आपल्याला सामान आउटपुट मिळत आहे. याचा अर्थ, '''awk ''' स्क्रिप्टच्या प्रत्येक अंमलबजावणीसाठी यादृच्छिक संख्यांचा समान संच तयार करीत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:57&lt;br /&gt;
| मग प्रत्येक अंमलबजावणीत आपल्याला यादृच्छिक संख्यांचा एक नवीन संच कसा मिळेल? &lt;br /&gt;
पुन्हा एकदा कोडवर जा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
|  '''for loop''' च्या आधी, टाईप करा '''srand() function'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| फाईल सेव्ह करण्यासाठी Crtl आणि S कीज दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:16&lt;br /&gt;
| आता टर्मिनल वर जा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:19&lt;br /&gt;
| पूर्वी कार्यान्वित केलेली कमांड मिळविण्यासाठी अप एरो की दाबा आणि '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| हे यादृच्छिक संख्यांचा एक वेगळा संच देत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31 &lt;br /&gt;
| म्हणून, जेव्हा हे '''argument''' शिवाय वापरले जाते तेव्हा आपण '''srand function''' वापरून यादृच्छिक संख्यांचा एक नवीन संच निर्माण करू शकतो, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
|  पुढे आपण काही '''string functions''' पाहू.  &lt;br /&gt;
'''length function''' विशिष्ट स्ट्रिंग '''s''' ची लांबी देते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| '''index function''' हे मोठ्या '''string s1''' मध्ये '''string s2''' ची स्थिती निश्चित करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| उदाहरणार्थ, '''index पॅरेंथिसिस मध्ये डबल कोट्समध्ये linux comma डबल कोट्समध्ये n''', 3 रिटर्न करते.&lt;br /&gt;
आता एक उदाहरण पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| '''awkdemo.txt''' फाईल उघडा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:14&lt;br /&gt;
| आपल्याला माहित आहे कि  '''awkdemo.txt ''' फाईलमध्ये प्रत्येक विद्यार्थ्याचे 4 अंकी रोल नंबर आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| टाइपिंग मध्ये चूक झाल्यामुळे, रोल नंबरमध्ये अंकांची चुकीची संख्या असू शकते.&lt;br /&gt;
 '''awk commands''' वापरून आपण हे सहज ओळखू शकतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| '''terminal ''' वर जा.&lt;br /&gt;
मी '''terminal''' क्लिअर करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| आता येथे दाखवल्याप्रमाणे '''command ''' टाइप करा.&lt;br /&gt;
येथे आपण पहिल्या फील्डची लांबी 4 च्या सामान आहे कि नाही हे तपासत आहोत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| जर नाही, तर ते विशिष्ट रिकॉर्ड प्रिंट होईल.&lt;br /&gt;
'''Enter''' दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| पहा, एक रोल-नंबर '''S02''' चुकीचा टाईप केला गेला आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| यात तीन अंक आहेत, तर बाकीचे इतर चार अंक आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07 &lt;br /&gt;
| '''substr(s,a,b) function '''  मोठ्या '''string s''' मधून '''substring ''' एक्सट्रॅक्ट करते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| मी पॅरामीटर्स समजावून सांगते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| येथे  '''s''':  '''string''' आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| '''a''' : '''s ''' मधील स्थिती दर्शवते ज्यामधून एक्सट्रेक्शन (काढणे) सुरु होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:26&lt;br /&gt;
| '''b''' वर्णांची संख्या दर्शवते जे एक्सट्रॅक्ट केले जाईल.&lt;br /&gt;
आपण एक उदाहरण पाहू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:33&lt;br /&gt;
|  ''' awkdemo.txt''' फाईल वर जा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
| रोल नंबरचे पहिले अक्षर  '''Hostel code''' दर्शवते जेथे विशिष्ट विद्यार्थी राहतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| समजा आपल्याला विद्यार्थ्यांची यादी शोधायची आहे, जे हॉस्टेल '''A''' मध्ये राहत आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| ते मिळविण्यासाठी, टर्मिनल वर जाऊया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| येथे दर्शविल्याप्रमाणे कमांड टाइप करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| येथे आपण '''$1''' dware दर्शविलेले '''string''' घेतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| आम्हाला माहित आहे कि '''$1''' प्रथम '''field''' दर्शवित आहे, जे आमच्या बाबतीत रोल नंबर आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:12&lt;br /&gt;
| पुढे, आपण  '''substring''' एक्सट्रॅक्ट करतो जो '''one''' च्या वर्ण लांबी सह '''one''' च्या स्थानावर सुरू होतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:19&lt;br /&gt;
| नंतर, जर ते कॅपिटल  '''A''' च्या समान असेल, तर फाईलमधून ती लाईन प्रिंट होईल.  &lt;br /&gt;
आउटपुट पाहण्यासाठी '''Enter''' दाबा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:29 &lt;br /&gt;
| आपल्याला Hostel '''A''' मध्ये असलेल्या विद्यार्थ्यांची यादी मिळाली.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| आपण पूर्वी '''function split''' पहिले आहे.&lt;br /&gt;
तर, मी येथे तपशील स्पष्ट करीत नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| जर आपल्याला शंका असेल तर कृपया '''awk''' ट्यूटोरियलचा संदर्भ घ्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:45&lt;br /&gt;
| '''Input/Output''' शी संबंधित काही अन्य '''functions''' आहेत.&lt;br /&gt;
'''system() function''' - '''awk''' मधील कोणताही '''unix command ''' रन करण्यासाठी मदत करते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
|  आता आपण  '''awk command''' द्वारे '''unix command date''' रन करूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:01&lt;br /&gt;
| टर्मिनल मध्ये येथे दाखवल्या प्रमाणे कमांड टाईप करा. &lt;br /&gt;
आणि '''Enter''' दाबा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:09&lt;br /&gt;
| आजची तारीख आणि वेळ '''terminal''' वर आउटपुट म्हणून प्रदर्शित होते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| आता, आपल्याला याची गरज का आहे? आपण केवळ '''BEGIN''' सेक्शनला '''awk command''' साठी  ठेवले आहे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:21&lt;br /&gt;
| वास्तविक जगाच्या परिस्थितीत, आम्हाला आवश्यक आउटपुट प्रदर्शित होण्यापूर्वी '''system date''' प्रिंट करायची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
| त्या प्रकरणात, आपल्याला '''awk command''' मधून '''system commands''' कार्यान्वित करणे आवश्यक आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
|  येथे '''time stamps''' सह हाताळणी करणारे काही '''functions''' आहेत जसे&lt;br /&gt;
'''systime()''',  '''strftime() ''',  इत्यादी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:43&lt;br /&gt;
| या '''functions''' बद्दल जाणून घेण्यासाठी इंटरनेटद्वारे ब्राउज करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:48&lt;br /&gt;
|  आपण या ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत.&lt;br /&gt;
थोडक्यात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलमध्ये आपण विविध प्रकारच्या '''built-in functions''' बद्दल शिकलो जसे &lt;br /&gt;
'''Arithmetic functions''',  '''String functions''',  '''Input/Output functions''' आणि '''Time stamps functions'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
| असाइन्मेंट म्हणून- प्रत्येक रेकॉर्डच्या शेवटच्या '''field''' प्रिंट करण्यासाठी एक '''awk''' प्रोग्रॅम लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:13&lt;br /&gt;
| जिथे  '''awkdemo.txt''' फाईल वापरून विद्यार्थ्याचे नाव तिसरे अक्षर म्हणून लहान '''u''' आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
|  खालील लिंकवरील व्हिडिओ 'स्पोकन ट्युटोरियल' प्रोजेक्टचा सारांश देते. कृपया ते डाउनलोड करून पहा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरियलच्या सहाय्याने कार्यशाळा चालविते. &lt;br /&gt;
परीक्षा उत्तीर्ण होणा-या विद्यार्थ्यांना प्रमाणपत्रही दिले जाते.&lt;br /&gt;
अधिक माहितीसाठी कृपया आम्हाला लिहा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:43&lt;br /&gt;
| कृपया या फोरममध्ये आपली कालबद्ध प्रश्न पोस्ट करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:47&lt;br /&gt;
|   &amp;quot;स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट&amp;quot; ला अर्थसहाय्य National Mission on Education through ICT, MHRD, Government of India यांच्याकडून मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
या मिशनवरील अधिक माहिती या लिंकवर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:59&lt;br /&gt;
| या स्क्रिप्टचे योगदान अंतराने केले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आय.आय.टी. बॉम्बे तर्फे मी रंजना उके आपली रजा घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>