<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux%2FC2%2FThe-Linux-Environment%2FOriya</id>
		<title>Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux%2FC2%2FThe-Linux-Environment%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-06T14:09:02Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=35570&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 11:18, 10 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=35570&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-10T11:18:36Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;amp;diff=35570&amp;amp;oldid=20491&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=20491&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 18:51, 23 February 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=20491&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-02-23T18:51:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;amp;diff=20491&amp;amp;oldid=20490&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=20490&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 18:28, 23 February 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=20490&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-02-23T18:28:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;amp;diff=20490&amp;amp;oldid=6635&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=6635&amp;oldid=prev</id>
		<title>Devraj at 05:40, 23 October 2013</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=6635&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-10-23T05:40:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;amp;diff=6635&amp;amp;oldid=3755&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Devraj</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=3755&amp;oldid=prev</id>
		<title>Sakinashaikh at 05:46, 19 April 2013</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=3755&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-04-19T05:46:38Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 05:46, 19 April 2013&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 39:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 39:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;ଏବଂ Local Variables &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;ଏବଂ Local Variables &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:12&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:12&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|ଏହାର ନାମ ଅଟେ କାରଣ ସେମାନେ ଉପୋଯୋଗୀ କର୍ତାକଂର ସମ୍ପୁର୍ଣ&amp;#160; environment ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଅଟନ୍ତି. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|ଏହାର ନାମ ଅଟେ କାରଣ ସେମାନେ ଉପୋଯୋଗୀ କର୍ତାକଂର ସମ୍ପୁର୍ଣ&amp;#160; environment ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଅଟନ୍ତି. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Sakinashaikh</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=2521&amp;oldid=prev</id>
		<title>Manoranjan: Created page with '{| border=1 !Time !Narration |-  |00:00 | ଲିନକ୍ସ environment ଏବଂ ଏହାର କୁଶଳପୁର୍ବକ ବ୍ୟବହାର  କରିବାର ଉପା…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/The-Linux-Environment/Oriya&amp;diff=2521&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-01-16T12:00:56Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{| border=1 !Time !Narration |-  |00:00 | ଲିନକ୍ସ environment ଏବଂ ଏହାର କୁଶଳପୁର୍ବକ ବ୍ୟବହାର  କରିବାର ଉପା…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|00:00&lt;br /&gt;
| ଲିନକ୍ସ environment ଏବଂ ଏହାର କୁଶଳପୁର୍ବକ ବ୍ୟବହାର  କରିବାର ଉପାୟ ବିଷୟରେ ଏହି ସ୍ପୋକେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ କୁ ସ୍ବାଗତ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ରେ କାର୍ଯ୍ୟ କରୁଥିବା  ଲିନକ୍ସ ଶିଷ୍ଟମ୍ ର ସ୍ପଷ୍ଟ ଉଦାହରଣ ଗୁଡିକର ଚେଷ୍ଟା ପାଇଁ ଅଧିକତମ ଉବଣ୍ଟୁ ର ଅବଶ୍ୟକତା ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|ଆମେ ମାନୁଁ ଯେ ଲିନକ୍ସ ଅପେରଟିଂଗ୍ ସିଷ୍ଟମ (Linux operating system) ସହିତ କିପରି ଆରମ୍ଭ କରିବାକୁ ହୁଏ ଏବଂ ଏହାର କମାଣ୍ଡ୍,, ଫାଇଲ୍  ସିଷ୍ଟମ ଗୁଡିକ ଏବଂ ଶେଲ୍  ସମ୍ବନ୍ଧରେ କିଛି ମୌଳିକ ଧାରଣ ଆପଣ ଜାଣନ୍ତି.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:22&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଆପଣ ଆଗ୍ରହି ଅଟନ୍ତି, କିମ୍ବା ଏହି ଧାରଣ ଗୁଡିକୁ ସୁଧାରିବା ପାଇଁ ଚାହାନ୍ତି  ଅଛନ୍ତି, ଦୟାକରି ଆମର  ୱେବ୍ ସାଇଟ୍ ରେ ଉପଲବ୍ଧି ଅନ୍ୟ ଏକ ସ୍ପୋକେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ମାଧ୍ୟମ ରେ ବିନା ପ୍ରତିବଂଧକ ରେ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
|ଦୟାକରି ଧ୍ୟାନ ଦିଏ ଯେ  ଉବଣ୍ଟୁ 10.10 ର ବ୍ୟବହାର ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ର ରେକୋର୍ଡିଂଗ୍ (recording) ପାଇଁ ହୋଇଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:36&lt;br /&gt;
|ଦୟାକରି ମଧ୍ୟ ଧ୍ୟାନ ଦିଏ ଯେ ଲିନକ୍ସ କେସେ ସେନସିଟିବୀ (case sensitive) ଅଟେ. ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ରେ ବ୍ୟବହୃତ ସବୁ କମାଣ୍ଡ ଗୁଡିକ ଲୋୟର କେସ୍ ରେ ଅଛିନ୍ତି ଯେପର୍ଯ୍ଯନ୍ତ ଉଲ୍ଲେଖ ହୋଇନାହିଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46&lt;br /&gt;
|ଲିନକ୍ସ environment ନିର୍ଧାରଣ କରେ ଯେ ଅପେରଟିଂଗ୍ ସିଷ୍ଟମ (operating system)  ଆପଣକଂ  ସହିତ କିପରି ବ୍ୟବହାର କରେ, ଏହା ଆପଣକଂର କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକୁ କିପରି ଉତ୍ତର  ଦିଏ, ଏହା ଆପଣକଂର କାର୍ଯ ଗୁଡିକୁ କିପରି ବ୍ୟାଖ୍ୟI କରେ  ଏବଂ ଆଦି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
|ଶେଲ୍ (shell) ର ସେଟିଂଗ୍  ଗୁଡିରେ (settings) ପରିବର୍ତନ କରି ଲିନକ୍ସ କୁ  ଅଧିକ ଗତାନୁଗତିକ କରି ପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:58&lt;br /&gt;
|ଚାଲ  ଏବେ ବୁଝିବା ଏହା ସବୁ କିପରି କରିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
|ସାଧାରଣତଃ ଶେଲ୍ (shell) ର ବ୍ୟବହାର  shell variables ଦ୍ବାରା  ନିର୍ଧାରିତ ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:04 &lt;br /&gt;
|shell variables ମୁଖ୍ୟତଃ ଦୁଇ ପ୍ରକାରର ଅଟନ୍ତି:&lt;br /&gt;
Environment Variables &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ଏବଂ Local Variables &lt;br /&gt;
|01:12&lt;br /&gt;
|ଏହାର ନାମ ଅଟେ କାରଣ ସେମାନେ ଉପୋଯୋଗୀ କର୍ତାକଂର ସମ୍ପୁର୍ଣ  environment ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଅଟନ୍ତି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:19&lt;br /&gt;
|ଏହି ଶେଲ୍ (shell) ଦ୍ବାରା ତିଆରି କରାଯାଇଥିବା ସବ୍-ଶେଲ୍ (subshells) ରେ ମଧ୍ୟ ଉପଲବ୍ଧ ଅଛି ଯେପରି ଶେଲ୍ ସ୍କିରପ୍ଟ୍ (shell scripts) ଗୁଡିକୁ ଚାଲୁଲଖିବା ପରି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:24&lt;br /&gt;
|Local Variables , ଯାହା ନାମ ରୁ ପ୍ରସ୍ତାବ ଦିଏ କି ଏହାର ବହୁତ ପ୍ରତିବନ୍ଧକ କିମ୍ବା ସୀମିତ ଉପଲବ୍ଧତା ଅଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:31&lt;br /&gt;
|ଏଗୁଡିକ ଶେଲ୍ (shell) ଦ୍ବାରା ତିଆରି କରାଯାଇଥିବା ସବ୍-ଶେଲ୍ (subshells) ରେ ଉପଲବ୍ଧ ନାହିଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:36 &lt;br /&gt;
|ଯେପରି ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ରେ, ଆମେ ମୁଖ୍ୟତଃ environment variables ସମ୍ବନ୍ଧରେ କହିବା, ଚାଲ ଏବେ ପ୍ରଥମେ ଦେଖିବା shell variables ର ମୁଲ୍ୟ କିପରି ଦେଖିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:48&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ଶେଲ୍ (shell) ରେ ସବୁ ଉପଲବ୍ଧ variable ଗୁଡିକୁ ଦେଖିବା ପାଇଁ, କମାଣ୍ଡ ସେଟ୍ କୁ ଚଲାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ ରେ ଟାଇପ୍ କର &amp;quot;set space 'vertical-bar' more&amp;quot; ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍  ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|ଆମେ ସବୁ ବର୍ତମାନ ଶେଲ୍ (shell) ରେ ସବୁ variable ଗୁଡିକୁ ଦେଖିପାରିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:04&lt;br /&gt;
|ଉଦାହରଣ ସ୍ବରୁପ, HOME environment variable କୁ ଦେଖିକରି ଏହାର ନିର୍ଦ୍ଧାରିତ ମୁଲ୍ୟ କୁ ଧ୍ୟାନ ଦିଅ. &lt;br /&gt;
|-	&lt;br /&gt;
|02:15&lt;br /&gt;
|ତାଲିକା ମାଧ୍ୟମରେ ସ୍ତନାନ୍ତରିତ ହେବା  ପାଇଁ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ ଏବଂ ବାହାରକୁ ଆସିବା ପାଇଁ  q ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ variable ସୁଚୀ ର  multipage output କୁ ନିୟମିତ ଭାବରେ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ କରିବା ପାଇଁ ସେଟ୍ ଠାରୁ ଆଉଟ୍-ପୁଟ୍ କୁ କ୍ରମ ରେ କରାଯାଇଥିଲା.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
|କେବଳ environment variable ଗୁଡିକୁ ଦେଖିବା ପାଇଁ env କମାଣ୍ଡ୍ ଚଲାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:45&lt;br /&gt;
|ଟର୍ମିନାଲ୍ ରେ &amp;quot;env space 'vertical-bar' more&amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|ଉଦାହରଣ ସ୍ବରୁପ, SHELL variable ଉପରେ ଧ୍ୟାନ ଦିଅ ଯାହାର ମୁଲ୍ୟ slash bin slash bash (/bin/bash). &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
|ପୁଣି, ସୁଚୀ ର ବାହାରକୁ ଆସିବା ପାଇଁ ଆପଣ q ଦବାଇ ପାର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ, ଚାଲ   ଲିନକ୍ସ ରେ କିଛି ଅଧିକ ମହତ୍ବପୁର୍ଣ  environment variable ଗୁଡିକ ଉପରେ ଆଲୋଚନା କରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:11&lt;br /&gt;
|ଆମେ ଏଠାରେ ଆମର ସବୁ ପ୍ରଦଶ୍ରନ ପାଇଁ bash shell ବ୍ୟବହାର କରି ପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:15&lt;br /&gt;
|ବିଭିନ୍ନ ଶେଲ୍ ଗୁଡିକ କିଛି ପରିମାଣରେ ବିଭିନ୍ନ  ଉପାୟ ରେ ଗତାନୁଗତିକ ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:19&lt;br /&gt;
|ପ୍ରକୃତରେ କେଉଁ ଏକ variable ଗଛିତ ଅଟେ ଏହାକୁ ଦେଖିବା ପାଇଁ ଆମେ ପୁର୍ବରୁ ଏକ dollar sign ଲଗାଇବା ବାଧ୍ୟ ଏବଂ ଏହା ସହିତ  echo କମାଣ୍ଡ ବ୍ୟବହାର କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:30&lt;br /&gt;
|ପ୍ରଥମ environment variable ଯାହା ଆମେ ଦେଖିପାରିବା ହେଉଛି SHELL variable. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:35&lt;br /&gt;
|ଏହା ବର୍ତମାନ ଶେଲ୍ ର ନାମ ଗଛିତ କରେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:37&lt;br /&gt;
|SHELL variable ର ମୁଲ୍ୟ କଣ ଅଟେ ଦେଖିବା ପାଇଁ ଟର୍ମିନାଲ୍ ର ବଡ ଅଖୟର ରେ &amp;quot;echo space dollar S-H-E-L-L&amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:55&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ slash bin slash bash ଶେଲ୍ ଅଟେ ଯେଉଁଠାରେ ଆମେ ବର୍ତମାନ ଅପେରେଟିଂଗ୍  କରୁଛୁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:02&lt;br /&gt;
|ପରବର୍ତୀ variable ହୋମ୍ (HOME) ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:05&lt;br /&gt;
|ଯେବେ ଆମେ  ଲିନକ୍ସ ରେ ଲୋଗ୍-ଇନ୍ (login) କରୁଁ, ସାଧାରଣତଃ ଏହା ଆମକୁ ଏକ  directory ନାମ ରେ ସ୍ଥାନ ଦିଏ ଯାହାର ନାମ ଆମର ୟୁଜର୍ ନାମ ରେ ରଖାଯାଇ ଥାଏ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:11&lt;br /&gt;
|ଏହି ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) କୁ ହୋମ୍ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) କହନ୍ତି ଏବଂ ଏହା ବାସ୍ତବରେ ଅଟେ ଯାହା  HOME variable ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17 &lt;br /&gt;
|ମୁଲ୍ୟ ଦେଖିବା ପାଇଁ ଟର୍ମିନାଲ୍ ର ବଡ ଅଖୟର ରେ &amp;quot;echo space dollar H-O-M-E in capital&amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:29&lt;br /&gt;
|ପରବର୍ତୀ environment variable ପାଥ୍ (PATH) ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
|PATH variable directories ର absolute path ଗୁଡିକୁ ଧାରଣ କରେ ଯାହା ଶେଲ୍ କୌଣସି କାର୍ଯକାରୀ କମାଣ୍ଡ୍ ର ଅବସ୍ଥିତି ନିର୍ଣୟ କରିବା ପାଇଁ ଖୋଜିବାକୁ ହୋଇଥାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:40 &lt;br /&gt;
|ଚାଲ ଦେଖ path variable ର ମୁଲ୍ୟ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43 &lt;br /&gt;
|ଆଉ ଥରେ, ଟର୍ମିନାଲ୍ ର ବଡ ଅଖୟର ରେ &amp;quot;echo space dollar P-A-T-H &amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:51 &lt;br /&gt;
|ମୋ କମ୍ପ୍ୟୁଟର (computer) ରେ ଏହା slash user slash local slash sbin slash user slash local slash bin slash user slash sbin slash user slash bin ଆଦି ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ରୀଜ (sub-directories) ଦେଖାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
|ଏହା ଏକ ସିଷ୍ଟମ୍ ଠାରୁ ଅନ୍ୟ କୁ କିଛି ମାତ୍ରା ରେ ଭିନ୍ନ ହୋଇ ପାରେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
| ବାସ୍ତବରେ ଏହା (colon) delimiter ଦ୍ବାରା  ବିଭାଜିତ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ଗୁଡିକର ସୁଚୀ ଅଟେ, ଯାହା ଶେଲ୍ ଏହି କ୍ରମରେ ଏକ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ଖୋଜିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
|ଆମେ ଏହି ସୁଚୀ ରେ ମଧ୍ୟ ଆମର ନିଜ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ଯୋଡି ପାରିବା, ଯାହାକି ଶେଲ୍ ଦ୍ବାରା ଆମର ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ମଧ୍ୟ ଖୋଜା ଯାଇଥାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25 &lt;br /&gt;
|ଆମର ନିଜ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ଯୋଡିବା ପାଇଁ ଟର୍ମିନାଲ୍ ରେ ଟାଇପ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|5:29&lt;br /&gt;
|&amp;quot;P-A-T-H&amp;quot; ବଡ ଅଖୟର ରେ, ପୁଣି 'equal-to' dollar P-A-T-H ବଡ ଅଖୟର ରେ, colon slash home slash the name of my own home directory ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:54 &lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ଯଦି ଆମେ ପାଥ୍ ର ମୁଲ୍ୟ କୁ ଅନୁକରଣ କରେ କିମ୍ବା ଇକୋ (echo) କରେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04 &lt;br /&gt;
|ଆମର ସଂଯୁକ୍ତ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ମଧ୍ୟ PATH variable ର ଏକ ଭାଗ ହୋଇ  ପାରିବ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:10&lt;br /&gt;
|ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ଦେଖ ଯାହା ବର୍ତମାନ୍ ଏଠାରେ ଉପସ୍ତିତ ଅଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:16&lt;br /&gt;
|ଅନ୍ୟ ଏକ କୌତୁହଳ ଜନକ variable LOGNAME ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20 &lt;br /&gt;
|ଏହା ବର୍ତମାନ ସକ୍ରିୟ ୟୁଜର୍ ର ୟୁଜର୍ ନାମ କୁ ଗଛିତ କରେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:24 &lt;br /&gt;
|ମୁଲ୍ୟ ଦେଖିବା ପାଇଁ ଟାଇପ୍ କର  &amp;quot;echo space dollar LOGNAME&amp;quot; ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|ଯେବେ ଆମେ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଖୋଲନ୍ତି  ଆମେ dollar ଚିନ୍ନ ଦେଖିପାରିବା, ଯାହା ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ଅଟେ ଯେଉଁଥିରେ ଆମେ ସବୁ ଆମର କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକୁ ଦବାନ୍ତି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|ଏହା environment variable PS1 ଦ୍ବାରା ପ୍ରତିନିଧିତ ପ୍ରାଥମିକ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ string ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:47&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ ମଧ୍ୟ ଏକ ଦିତୀୟତଃ  ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ string ଅଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:50&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଆମର କମାଣ୍ଡ୍ ଲମ୍ବା ଅଟେ ଏବଂ ଏହା ଏକ ଲାଇନ୍ ଠାରୁ ଅଧିକ ଦୁରତା ଅଟେ ତେବେ ଦିତିୟ ଲାଇନ୍ ର ଆରମ୍ଭରୁ ଆମେ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ଭଳି ଏକ greater than sign “&amp;gt;” ଦେଖିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:00 &lt;br /&gt;
|ଏହା environment variable PS2 ଦ୍ବାରା ପ୍ରତିନିଧିତ ପ୍ରାଥମିକ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ string ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:05 &lt;br /&gt;
|ଦିତୀୟତଃ କମାଣ୍ଡ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍  (secondary command prompt) ର ମୁଲ୍ୟ କୁ ଦେଖିବା ପାଇଁ, ଟର୍ମିନାଲ୍ ରେ &amp;quot;echo space dollar PS2 ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:20&lt;br /&gt;
|ଆମେ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ରେ “at the rate” &amp;lt;@&amp;gt; କହି ଆମର ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ string କୁ ପରିବର୍ତନ କରି ପାର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:28 &lt;br /&gt;
|ଏହା କରିବା ପାଇଁ ଟାଇପ୍ କର  &amp;quot;PS1 'equal-to' ବର୍ତମାନ ଉଦୃତ ଚିନ୍ନ ମଧ୍ୟରେ 'at the rate' ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:41&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ dollar ଚିନ୍ନ ପରିବର୍ତେ ଆମେ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ଭଳି at the rate ର ଚିନ୍ନ ଦେଖିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:50&lt;br /&gt;
|କିଛି ଅଧିକ କୌତୁହଳ ଜନକ କରି ପାର . ଯେପରି ଆମେ ଆମର username କୁ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ରେ ପ୍ରଦଶିତ କରି ପାର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|କେବେଳ  &amp;quot;PS1 କୁ ବଡ ଅଖୟର ରେ 'equal-to' ଉଦୃତ ଚିନ୍ନ ମଧ୍ୟରେ dollar LOGNAME &amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:12 &lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ମୋ username ମୋ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ଅଟେ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:16&lt;br /&gt;
|ପଛକୁ ଆସିବା ପାଇଁ  &amp;quot;PS1 'equal-to' ଉଦୃତ ଚିନ୍ନ ମଧ୍ୟରେ dollar ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:28&lt;br /&gt;
|ଆମ କେତେକ environment variables କୁ ନିର୍ଧାରିତ ମୁଲ୍ୟ ଦେଇଛୁ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:32 &lt;br /&gt;
|କିନ୍ତୁ ଏକ କଥା ମନେରଖ ଯେ ଏହି ସଂଶୋଧନ ଗୁଡିକ କେବଳ ବର୍ତମାନ ସ୍ତତ୍ର୍ ପାଇଁ ଉପଯୋଗିତା ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:37 &lt;br /&gt;
|ଯେପରି ଆମେ ଆମର ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) କୁ ପାଥ୍ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (PATH variable) ରେ ଯୋଡି ଥିଲେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:40&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଟର୍ମିନାଲ୍ ବଂଦ କର ଏବଂ ଏହାକୁ ଆଉଥରେ ଖୋଲ କିମ୍ବା ଏହା ପୁର୍ଣ ରୁପରେ ଏକ ନୁଆ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଖୋଲ ଏବଂ path variable ର ମୁଲ୍ୟ କୁ ଅନୁକରଣ ଦ୍ବାରା ଯାଂଚ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:00&lt;br /&gt;
|ଆମେ ଏହା ଦେଖି ବିସ୍ଣିତ ହେବା କି ଆମର ସଂଶୋଧନ କିଛି ବିଦ୍ୟମାନ ନାହିଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:05 &lt;br /&gt;
|ଯେଉଁ ଉପାୟ ଦ୍ବାରା ଆମେ ଏହି  ସଂଶୋଧନ କୁ ସ୍ଥାହୀ (permanent) କରିପାରିବା ଏହି ଗୁଡିକ କିଛି ଉନ୍ନତ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ରେ ଆବୃତ କରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13&lt;br /&gt;
|ଅଧିକତଃ ଆମେ ଏକ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ପୁନଃ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବାକୁ ଚାହୁଁ ଯାହା ଆମେ ନିକଟ ଅତିତରେ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିଥିଲେ. ଆମେ କଣ କରୁଁ ? କଣ ଆମେ ପୁରା କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ପୁନଃ ଟାଇପ୍ କରୁଁ କି ?  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|9:22&lt;br /&gt;
|ନାହିଁ, ଏଠାରେ କେତେକ ସଂଖ୍ୟକ ସମାଧାନ ଅଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:26&lt;br /&gt;
|ପ୍ରଥମେ, ସାଧାରଣତଃ ଯଦି ଆପଣ ଆପଣକଂର keyboard ରେ  key କୁ ଦବାଅ ତେବେ ଏହା ଶେଷ କମାଣ୍ଡ୍ ଦେଖାଇବ ଯାହା ଆପଣ ଟାଇପ୍ କରିଥିଲେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:33&lt;br /&gt;
|key କୁ ଦବାଇ ରଖ ଏବଂ ଏହା ପୁର୍ବ କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକ ମାଧ୍ୟମରେ ସ୍କ୍ରୋଲ୍ (scroll) କରି ଚାଲିବ. 	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:37&lt;br /&gt;
|ପଛକୁ ଯିବା ପାଇଁ down key କୁ ଦବାଅ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:42&lt;br /&gt;
|କିନ୍ତୁ ଯେବେ ଆପଣ କେତେକ କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକ ମାଧ୍ୟମରେ ସ୍କ୍ରୋଲ୍ (scroll) କର, ଏହା କିଛି ଅବାଗିଆ ଏବଂ ବିରକ୍ତିକର ହୁଏ. ଏକ ଭଲ ଉପାୟ ହେଲା କି ହିଷ୍ତ୍ରୀ କମାଣ୍ଡ୍ (history command) ବ୍ୟବହାର କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:52 &lt;br /&gt;
|ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍  ରେ ହିଷ୍ତ୍ରୀ (history) ଟାଇପ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:58 &lt;br /&gt;
|ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ,  ପୁର୍ବରେ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକ ର ବିଦ୍ୟମାନ ସୁଚୀ ଦେଖ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:04 &lt;br /&gt;
|ଯଦି ଲମ୍ବା ସୁଚୀ ର ପରିବର୍ତେ ଆପଣ କେବେଳ ଶେଷ ଦଶଟି ଦେଖିବା ପାଇଁ ଚାହାନ୍ତି.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08 &lt;br /&gt;
|ଟାଇପ୍  &amp;quot;history space 10&amp;quot; ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20 &lt;br /&gt;
|ଧ୍ୟାନ ଦିଏ, ଏହି ସୁଚୀ ରେ ପ୍ରେତକ ପୁର୍ବରେ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକ ପାଇଁ ଏକ ସଂଖ୍ୟା ନିର୍ଧାରିତ ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:27&lt;br /&gt;
|ଏକ ବିଶେଷ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ପୁନରାବୃତ୍ତି କରିବା ପାଇଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:32&lt;br /&gt;
|ଟାଇପ୍ କର ବିସ୍ମୟସୁଚକ ଚିହ୍ନ ଯାହା ପରେ କମାଣ୍ଡ୍ ର ସଂଖ୍ୟା, ଉଦାହରଣ ସ୍ବରୁପ 442 ମୋ କେସ୍ ରେ echo space dollar path କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51 &lt;br /&gt;
|ଯଦି ଆପଣ ଶେଷ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ପୁନଃ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବାକୁ ଚାହଁ କେବଳ ଦୁଇ ଥର ବିସ୍ମୟସୁଚକ ଚିହ୍ନ ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:03&lt;br /&gt;
|ପରବର୍ତୀ ବିଷୟ ଯାହା ଆମେ ଦେଖିବା ତାହାକୁ tilde substitution କହନ୍ତି , tilde(~) ଚିହ୍ନ ହୋମ୍ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) ପାଇଁ ଏକ shorthand ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:12&lt;br /&gt;
|ତେଣୁ କୁହ, ଆପଣକଂ ପାଖରେ  testtree ନାମକ ଏକ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) ଆପଣକଂର ହୋମ୍  ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) ରେ ଅଛି . ଆପଣ &amp;quot;cd space 'tilde' slash testtree&amp;quot; ଟାଇପ୍ କରି ଏହା ପାଖକୁ ପହଂଚି ପାରିବେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:25 &lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (current working directory) ଏବଂ ବ୍ୟବହାର ହୋଇଥିବା ଶେଷ  ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (last directory) ମଧ୍ୟରେ ଟଗଲ୍ କରିପାର ଏହି କମାଣ୍ଡ୍ ଦେଇକରି cd 'tilde' minus କିମ୍ବା କେବଳ cd minus. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|ଯେପରି ବର୍ତମାନ ଆମେ testtree directory ରେ ଅଛୁ, ଶେଷ  ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ ଯେଉଁଠାରେ ଆମେ ଯାଇଥିଲୁ ତାହା ହୋମ୍ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) ଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:41&lt;br /&gt;
|ତେଣୁ ଯଦି &amp;quot;cd space minus&amp;quot; ଚଲାଅ ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. ଏହା ହୋମ୍ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) କୁ ଯିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:47 &lt;br /&gt;
|ଏହାକୁ ପୁର୍ନବାର ଚଲାଅ ଏବଂ ଏହା ଆମକୁ  testtree directory କୁ ପୁଣି ନେଇ ଆସିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:55 &lt;br /&gt;
|ଶେଷ କିନ୍ତୁ ବହୁତ ଗୁରୁତ୍ତପୁର୍ଣ କମାଣ୍ଡ୍ ଯାହା ଆମେ ଦେଖିବା ତାହା alias command ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
|ଏହା ହୋଇପାରେ କି ଆପଣକଂ ପାଖରେ ଏକ ଲମ୍ବା କମାଣ୍ଡ୍ ଅଛି ଯାହାକୁ ବାରମ୍ବାର  ବାରମ୍ବାର ଚଳାଇବା ପାଇଁ ଦରକାର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:04&lt;br /&gt;
|ଏହି ମାମଲା ରେ ଆମେ ଏହାକୁ ଏକ ଛୋଟ  alias ନାମ ଦେଇପାରିବା ଏବଂ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ଚଳାଇବା ପରିବର୍ତେ alias ନାମ ର ବ୍ୟବହାର କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:11&lt;br /&gt;
|ମାନନ୍ତୁ କି ଆପଣକଂ ପାଖରେ ଏହିପରି  ଏକ ଲମ୍ବା ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory) କ୍ରମ ରେ ଅଛି ଯେଉଁଠାରେ ଆପଣ ବାରମ୍ବାର ସଂଗୀତ ପାଇଁ ଯାଆନ୍ତି, ଆପଣ ଏହା ପାଇଁ ଏହି ପ୍ରକାରର ଏକ  alias ତିଆରି କରିପାର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:20&lt;br /&gt;
|alias space cdMusic 'equal-to'  ଦୁଇ ଉଦୃତ ଚିନ୍ନ ମଧ୍ୟରେ, &amp;quot;cd space slash home slash arc slash files slash entertainment slash music &amp;quot; ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:47 &lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ପ୍ରତେକ ସମୟ ଏହି ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (directory)  କୁ ଯିବା ପାଇଁ କେବଳ cdMusic ଲେଖ ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:55&lt;br /&gt;
|ଦେଖ, ଏବେ ଆମେ music directory ରେ ଅଛୁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:58&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ, ଆପଣ ପୁର୍ବ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (previous working directory) କୁ ପୁଣି ଯିବାକୁ ପ୍ରୋମପ୍ଟ୍ ରେ  &amp;quot;cd space minus&amp;quot; ଟାଇପ୍ କରି ପାର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:08 &lt;br /&gt;
|ଏହି alias କୁ ବାତିଲ୍ କରିବା ପାଇଁ କେବଳ unalias space cdMusic ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ପୁଣିଥରେ ଯଦି ଆପଣ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଠାରୁ cdMusic ଲେଖ, ଆପଣଂକୁ ଏକ ଏରର୍ (error) ମିଳିବ  ଯାହା କମାଣ୍ଡ୍ ରେ ଥିଲା ନାହିଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:30 &lt;br /&gt;
|ମାନ କି, ଆମ ପାଖରେ ଆମର ବର୍ତମାନ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (present working directory) ରେ ଦୁଇଟି ଫାଇଲ୍ ଅଛି, test1 ଏବଂ test2. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:38&lt;br /&gt;
|ଏବଂ ଯଦି rm test1 ଚଲାଅ, test1 ନିରବରେ ଅପସାରଣ ହୋଇଯାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:45&lt;br /&gt;
|ଆମେ ଜାଣୁଯେ rm command ର “hyphen i”  ଅପସନ୍ ହଟାଇବା ପ୍ରକ୍ରିୟା ଅଦାନପ୍ରଦାନ କରି ପାରିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:52 &lt;br /&gt;
|ତେଣୁ ଆମେ , alias rm equal-to ଏବେ ଉଦୃତ ଚିହ୍ନ ଭିତରେ “rm space hyphen i” , ଭଳି ଏକ alias ସେଟ୍ କରିପାର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:03&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ଯେବେ ଆମେ “rm” ,” rm hyphen i” ଚଲାଉ ବାସ୍ତବରେ ଏହା ଚାଲିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:13 &lt;br /&gt;
|ତେଣୁ ଆମେ ଦେଖିଥିଲେ ଯେ ଯେବେ test1 କୁ ନିରବରେ ହଟାଇଥିଲେ, ସିଷ୍ଟମ test2 ହଟାଇବା ପୁର୍ବରୁ ପଚାରିଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:20 &lt;br /&gt;
|ତେଣୁ ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ଆମେ environment variables, history ଏବଂ aliasing ଗୁଡିକ ସମ୍ବନ୍ଧରେ ଶିଖିଛୁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:25&lt;br /&gt;
|ଏହା ଆମ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ର ଶେଷ ପର୍ଯ୍ୟାୟ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:28&lt;br /&gt;
|ସ୍ପୋକେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ (Spoken tutorial) ଟକ୍ ଟୁ ଏ ଟିଚର୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ  (Talk to a Teacher project) ର ଏକ ଭାଗ, ଯାହାକି ଆଇ. ସି. ଟି.(ICT)  ମାଧ୍ୟମରେ ଜ଼ାତୀୟ ସ୍ବାଖ୍ୟରତା ମିଶନ୍ ଦ୍ବାରା ସମର୍ଥିତ ପାଇଛି.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:36 &lt;br /&gt;
|ଏହି ମିଶନ୍ ବିଷୟରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ଦିଆଯାଇଥିବା ଲିଂକ୍ ରେ ଉପଲବ୍ଧ ଅଛି:&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:39 &lt;br /&gt;
|ସ୍କ୍ରିପ୍ଟ୍ ଟି ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ମନୋରଜଂନ ମଲ୍ଲିକ୍ ଦ୍ବାରା ତିଆରି ହୋଇଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:42 &lt;br /&gt;
|ଏହି ସ୍କ୍ରିପ୍ଟ୍ (script) ଟି ମନୋରଜଂନ ମଲ୍ଲିକ୍ ଦ୍ବାରା ଅନୁବାଦିତ ହୋଇଛି । ଆଇ.ଆଇ.ଟି. ବମ୍ବେ ତରଫରୁ ମୁଁ ଆପଣକଂଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି ।&lt;br /&gt;
ଉପସ୍ତିଥ ପାଇଁ ଧନ୍ୟବାଦ. &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Manoranjan</name></author>	</entry>

	</feed>