<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux%2FC2%2FSimple-filters%2FOriya</id>
		<title>Linux/C2/Simple-filters/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Linux%2FC2%2FSimple-filters%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-06T14:10:18Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=35574&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 11:32, 10 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=35574&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-10T11:32:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;amp;diff=35574&amp;amp;oldid=20710&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=20710&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 09:21, 4 March 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=20710&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-03-04T09:21:16Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 09:21, 4 March 2015&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 28:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 28:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:02&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:02&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଗୋଟିଏ ଫାଇଲ୍ ର ପ୍ରଥମ ୧୦ ଲାଇନ୍ସକୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରିବା ପାଇଁ ଆମେ “ହେଡ୍” କମାଣ୍ଡ୍ ଦେବାପରେ ଏକ “ascii” ଫାଇଲ୍ ନାମ ଦେଉ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଗୋଟିଏ ଫାଇଲ୍ ର ପ୍ରଥମ ୧୦ ଲାଇନ୍ସକୁ ପ୍ରଦର୍ଶିତ କରିବା ପାଇଁ ଆମେ “ହେଡ୍” କମାଣ୍ଡ୍ ଦେବାପରେ ଏକ “ascii” ଫାଇଲ୍ ନାମ ଦେଉ&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:10&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 01:10&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 64:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 64:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:15&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:15&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଆମେ କ୍ରିଏଟ୍ କରିଥିବା ଫାଇଲ୍ ପଢ଼ିବା ପାଇଁ ଏବେ ଆମେ CAT କମାଣ୍ଡ୍ ବ୍ୟବହାର କରିବା &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଆମେ କ୍ରିଏଟ୍ କରିଥିବା ଫାଇଲ୍ ପଢ଼ିବା ପାଇଁ ଏବେ ଆମେ CAT କମାଣ୍ଡ୍ ବ୍ୟବହାର କରିବା&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 02:21&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=20709&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 09:20, 4 March 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=20709&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-03-04T09:20:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;amp;diff=20709&amp;amp;oldid=6641&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=6641&amp;oldid=prev</id>
		<title>Devraj at 06:40, 23 October 2013</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=6641&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-10-23T06:40:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;amp;diff=6641&amp;amp;oldid=2518&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>Devraj</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=2518&amp;oldid=prev</id>
		<title>Manoranjan: Created page with '{| border=1 !Time !Narration |- | 0:00 |ନମସ୍କାର, ଲିନକ୍ସ ରେ ସିମ୍ପେଲ୍ ଫିଲ୍ଟର୍ ସ୍  (Simple Filters) ବିଷୟର…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Linux/C2/Simple-filters/Oriya&amp;diff=2518&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2013-01-16T10:10:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{| border=1 !Time !Narration |- | 0:00 |ନମସ୍କାର, ଲିନକ୍ସ ରେ ସିମ୍ପେଲ୍ ଫିଲ୍ଟର୍ ସ୍  (Simple Filters) ବିଷୟର…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:00&lt;br /&gt;
|ନମସ୍କାର, ଲିନକ୍ସ ରେ ସିମ୍ପେଲ୍ ଫିଲ୍ଟର୍ ସ୍  (Simple Filters) ବିଷୟରେ ସ୍ପୋକେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ କୁ ସ୍ବାଗତ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:08&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ ଆମେ ହେଡ୍ (head), ଟେଲ୍ (Tail), ସର୍ଟ୍ (sort), କଟ୍ (cut), ଏବଂ ପେଷ୍ଟ୍ (paste)  ସମ୍ବନ୍ଧରେ ଶିଖିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:17&lt;br /&gt;
| ଏସବୁ ଗୁଡିକ କମାଣ୍ଡ୍ ଲାଇନ୍ ଟେକ୍ସଟ୍ ମେନିପୁଲେସନ୍ ଟୁଲସ୍ (command line text manipulation tools) ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:22&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଆପଣ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଉପରେ ଏକ ହଶ୍ ସିମ୍ବଲ୍ (hash (#) symbol) ଦେଖ, ତେବେ ସେହି କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକୁ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବା ପାଇଁ ଆପଣଂକୁ ରୁଟ୍ ହେବାକୁ ଦରକାର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:29&lt;br /&gt;
|sudo su or su root, ଯଦି ଆପଣ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଉପରେ ଏକଡଲାର୍ ସିମ୍ବଲ୍ ଦେଖ, ତେବେ ସେହି କମାଣ୍ଡ୍ ଗୁଡିକୁ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବା ପାଇଁ ଆପଣଂକୁ ଏକ ସାଧାରଣ ଯୁଜର୍ ହେବାକୁ ପଡିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:38&lt;br /&gt;
| ମୁଁ ମାନେ ଯେ ଆପଣ ଏକ ଡିଫଲ୍ଟ ଇନ୍ଷ୍ଟଲେସନ୍ (default installation) କରିଛନ୍ତି ଏବଂ କୌଣସି ପାଥ୍ କୁ ରୂପାନ୍ତର କରିନାହାନ୍ତି ଯେଉଁଠାରେ ଫାଇଲ୍ ଗୁଡିକ ସେଭ୍ ହୋଇରହିଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 0:46&lt;br /&gt;
|ମୁଁ ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ପାଇଁ ଉବଣ୍ଟୁ 10.04 ର ବ୍ୟବହାର କରୁଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|0:51&lt;br /&gt;
|ଏହି ଭାଗ ପାଇଁ ମାଉସ୍ (mouse) ତଥା କି-ବୋଅର୍ଡ଼ ର ବ୍ୟବହାର ହୁଏ, ଏବଂ ଏକ ୱିନଡୋ ଉପରେ maximize ଏବଂ minimize ବଟନ୍ ଗୁଡିକ ବ୍ୟବହାର କରିବା ଦରକାର ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:02&lt;br /&gt;
|ଏକ ଫାଇଲ୍ ର ପ୍ରଥମ ଦଶ ଲାଇନସ୍ କୁ  ସ୍ବାଭାବିକ ଭାବରେ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ କରିବା ପାଇଁ ଆମେ Head କମାଣ୍ଡ୍ ବ୍ୟବହାର କରୁଁ, ତାହାପରେ ଏକ ascii ଫାଇଲ୍ ନାମ ଦେଉଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:10&lt;br /&gt;
|ଚାଲ ଏକ ଫାଇଲ୍ ତିଆରି କରିବା. ଏହାର ବ୍ୟବହାରିକ ସ୍ବରୁପ ଦେଖିବା ପାଇଁ ମୁଁ ESC (escape) key କୁ ଦବାଉଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:17&lt;br /&gt;
|Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Text Editor କୁ ଯିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:24&lt;br /&gt;
|ସମୟର  ବାଧ୍ୟତା ହେତୁ ମୋ ପାଖରେ ଏହି ସଂଖ୍ୟା ଗୁଡିକ ଅନ୍ୟ ଏକ ଫାଇଲ୍ ରେ ଆଗରୁ ଅଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:30&lt;br /&gt;
|ଚାଲ ମୁଁ କୋପି ଏବଂ ପେସ୍ଟ୍ କରୁଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:38&lt;br /&gt;
|ଫାଇଲ୍ ଉପରେ ହିଟ୍ କର ଏବଂ ସେଭ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:41&lt;br /&gt;
|ଫାଇଲ୍ କୁ numbers dot txt ନାମ ଦିଅ ଏବଂ ସେଭ୍ ଉପରେ ହିଟ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:48&lt;br /&gt;
|ଏହି ଫାଇଲ୍ କୁ ବଂଦ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 1:53&lt;br /&gt;
| ବର୍ତମାନ Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Terminal କୁ ଯିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:01&lt;br /&gt;
|ଏବେ ଦେଖିବା ପାଇଁ ଚେଷ୍ଟା କର ଯେଉଁ ଫାଇଲ୍ ଆମେ ତିଆରି କରିଥିଲେ ଯଦି ଆମେ ତାହାକୁ ଦେଖିପାରିବା.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:05&lt;br /&gt;
|Is ଟାଇପ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଉପରେ ହିଟ୍ କର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:09&lt;br /&gt;
|ଆମେ ଏଠାରେ ଯାହା କରିଛେ ଏଗୁଡିକ ଆମର ହୋମ୍-ଡାଇରେକ୍ଟ୍ ଟୋରୀ (home directory) ଉପରେ ସବୁ ଫୋଲଡର୍ ଏବଂ ଫାଇଲ୍ ଗୁଡିକୁ ସୁଚିତ କରିବ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:15&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ ଆମେ cat କମାଣ୍ଡ୍ ବ୍ୟବହାର କରି ଫାଇଲ୍ ର କନ୍ଟେଟ ଗୁଡିକ ପଡିପାରିବା ଯେଉଁଗୁଡିକ ଆମେ ତିଆରି କରିଥିଲେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:21&lt;br /&gt;
|Cat num, ଫାଇଲ୍ ନାମ କୁ autofill ରେ ଅସିବା ପାଇଁ ଟେବ୍ ଦବାଅ. ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:29&lt;br /&gt;
| ଚାଲ ଏହିପରି ସମାନ ଭାବରେ head କମାଣ୍ଡ୍ ସହିତ କରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:33&lt;br /&gt;
| Head numbers dot txt ଏନ୍ଟର୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:39&lt;br /&gt;
| ବର୍ତମାନ ପ୍ରଥମ ଦଶଟି ଲାଇନସ୍ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:43&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆମେ ପ୍ରଥମ ପାଂଚଟି ଲାଇନସ୍ ଦେଖିବାକୁ ଚାହୁଁ, ତେବେ head କମାଣ୍ଡ୍ ଏବଂ ଫାଇଲ୍ ମଧ୍ୟରେ hyphen n5 ଅପସନ୍ ବ୍ୟବହାର କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:52&lt;br /&gt;
| Up arrow, hyphen n5 ଦବାଅ ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2:58&lt;br /&gt;
| ବର୍ତମାନ ପ୍ରଥମ ପାଂଚଟି ଲାଇନସ୍  କେବଳ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:02&lt;br /&gt;
|ପ୍ରେଜେଣ୍ଟ  ଟେସନ୍ (presentation) କୁ ଆଉଥରେ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:08&lt;br /&gt;
|F5.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:14&lt;br /&gt;
| tail କମାଣ୍ଡ୍ ଠିକ୍ ଭାବରେ head କମାଣ୍ଡ୍ ର ବିପରିତ କାମ କରେ, ଏହା ସ୍ବତଃ ସ୍ପୃତ ଭାବରେ ଏକ ଫାଇଲ୍ ର ଦଶଟି ଲାଇନସ୍ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ କରେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:22&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଆଉଥରେ ଯିବା ପାଇଁ ମୁଁ ALT ଏବଂ Tab ଉପରେ ପ୍ରେସ୍ କରୁଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:27&lt;br /&gt;
| tail numbers dot txt &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:31&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆମେ କେବଳ ଶେଷ  ପାଂଚଟି ଲାଇନସ୍ ଦେଖିବାକୁ ଚାହୁଁ, ତେବେ tail କମାଣ୍ଡ୍ ଏବଂ ଫାଇଲ୍ ନାମ ମଧ୍ୟରେ hyphen n5 ଅପସନ୍ ର ବ୍ୟବହାର କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:40&lt;br /&gt;
| hyphen n5 ଏନ୍ଟର୍ କର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:45&lt;br /&gt;
| ସ୍ଲାଇଡ୍ ଗୁଡିକୁ ଯିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:50&lt;br /&gt;
| ଏକ ଲୋଗ୍ ଫାଇଲ୍ (log file) କାର୍ଯ୍ୟ କ୍ରମ ଗୁଡିକୁ ଅନ୍ତରଭୁକ୍ତ କରେ ଯେଉଁଗୁଡିକ ଏକ ସିଷ୍ଟମ ରେ ଦେଖାଦେଇ ଥାଏ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3:55&lt;br /&gt;
| Auth dot log ଫାଇଲ୍, ଲୋଗ୍ ତିଆରି କରେ ଯାହା ଲୋଗ୍-ଇନ୍ ହୋଇଥାଏ ଏବଂ ଲୋଗ୍-ଆଉଟ୍ ହୋଇଥାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:01&lt;br /&gt;
| hyphen f ଅପସନ୍ କୁ ବ୍ୟବହାର ଏକ ଲୋଗ୍ ଫାଇଲ୍ ର tail କୁ ଅନୁସରଣ କରିବା, tail କମାଣ୍ଡ୍ ର ସବୁଠାରୁ ଉପଯୋଗୀ ଅପସନ୍ ଅଟେ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:09&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଲୋଗ୍ ଫାଇଲ୍ ସହିତ ଏକ ନୁଆ ଲାଇନ୍ ଯୋଡି ଯାଏ, tail କମାଣ୍ଡ୍ ତାହାକୁ ଶେଷ ଲାଇନ୍ ଭଳି ନେବ ଏବଂ ସ୍ବାଭାବିକ ଭାବରେ ଏହାର ଉପର ଦଶ ଲାଇନସ୍ କୁ ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ କରିବ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:18&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:21&lt;br /&gt;
| tail hyphen f forward slash var log auth dot log &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:31&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଏହି ଟର୍ମିନାଲ୍ ର ଆକାରକୁ ପରିବର୍ତନ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:39&lt;br /&gt;
| ଚାଲ ଏବେ ଅନ୍ୟଏକ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଖୋଲିବା  Application -&amp;gt; Accessories -&amp;gt; Terminal. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:46&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଏହି ଟର୍ମିନାଲ୍ ର ଆକାରକୁ ପରିବର୍ତନ କର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4:52&lt;br /&gt;
|ତେଣୁ, ମୁଁ ଆପଣଂକୁ ଏକ ସିଂଗିଲ୍ ସ୍କିର୍ନ୍ (single screen) ରେ ଦେଖାଇବି ଯେ କିପରି tail ଏକ ଲୋଗ୍ ଫାଇଲ୍ ରେ ଶେଷ ଲାଇନ୍ କୁ ଅନୁସରଣ କରେ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:00&lt;br /&gt;
| Su କୁ ଆପଣ ନିଜ ଭଳି ଚେଷ୍ଟା କର, ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:05&lt;br /&gt;
| କିଛି ଭୁଲ୍ password  ଦିଅ ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:08&lt;br /&gt;
| ଆପଣ ଦେଖିବେ ଯେ ଟର୍ମିନାଲ୍ ଉପରେ ଯେଉଁ tail  ଚାଲୁଛି ତାହା ଏକ ନୁଆ ଲୋଗ୍ ସାହିତ ଯୋଡି ହୋଇଯାଇଛି.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:15&lt;br /&gt;
|ତାରିଖ ଏବଂ ସମୟ ନିର୍ଦିଷ୍ଟ କରେ ଯେତେବେଳେ ବିଫଳତା ସତ୍ୟ ପ୍ରତିପାଦନ ଦେଖା ଦେଇଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:23&lt;br /&gt;
|ତାରିଖ ଟାଇପ୍ କର, ଶିଷ୍ତମ ର ତାରିଖ ଏବଂ ସମୟ କୁ ଯାଂଚ କରିବା ପାଇଁ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:32&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ବଂଦ କରିବା ପାଇଁ Exit ଟାଇପ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:36&lt;br /&gt;
| ରନିଂଗ୍ ଟେଲ୍ କମାଣ୍ଡ୍ କୁ ବଂଦ କରିବା ପାଇଁ ଏବଂ ସ୍କ୍ରିନ୍ କୁ ସର୍ବାଧିକ ବଡ କରିବା ପାଇଁ  CTRL+C ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:51&lt;br /&gt;
| ଆମେ ପୁର୍ବ ଉଦାହରଣ ରେ କେବଳ auth dot log file ଦେଖିଛେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5:57&lt;br /&gt;
|ଏଗୁଡିକ ଲିନକ୍ସ ରେ ସାଧାରଣତଃ ଲୋଗ୍ ଫାଇଲସ୍ (log files) ଭାବରେ ଉପଯୋଗୀ ଅଟେ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:01&lt;br /&gt;
| ଯଦି ସେଠାରେ ଏକ ଅସୁବିଧା ଅଛି ତେବେ ଲିନକ୍ସ ସିଷ୍ଟମ ଏଡମିନ୍ ସ୍ଟ୍ରେଟର୍  ( linux system administrator) ଅଧିକ ସୁଚନା ପାଇଁ  ତାହାର ସେହି ମେସିନ୍ କୁ ଟ୍ରବୁଲ୍ ସୁଟ୍ (troubleshoot) କରିବାକୁ ଏହି ଲୋଗ୍ ଫାଇଲ ଗୁଡିକୁ (log files) କୁ ଦେଖିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:12&lt;br /&gt;
| Sort କମାଣ୍ଡ୍, ଯେପରି ନାମ ପ୍ରସ୍ତାବ କରିବ କି, ଏକ ଫାଇଲ୍ ଆମ ପାଇଁ ଦୁହେଁ ଉର୍ଦ୍ଧଗାମୀ ଏବଂ ନିମ୍ନଗାମୀ କ୍ରମରେ ପ୍ରକାର ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:23&lt;br /&gt;
| sort numbers dot txt. ଏହା ଆମର ସଂଖ୍ୟା ଗୁଡିକୁ dot txt file ରେ ଉର୍ଦ୍ଧଗାମୀ କ୍ରମରେ ସଜାଇ ରଖିବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:31&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନ ଦିଅ କିଛି  ବିଚିତ୍ର ସେଠାରେ ଅଛି, sort କରିବାକୁ ପ୍ରଥମ ଅଖ୍ୟର କୁ କେବଳ ଦେଖ, ତେଣୁ 10,11&amp;amp;12 ନମ୍ବର 2 ପୁର୍ବରୁ ଦେଖାଦିଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:43&lt;br /&gt;
| ଏହା ଠାରୁ ରଖ୍ୟା ପାଇବା ପାଇଁ ଅପସନ୍ hyphen n କୁ ମିଶାଅ ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:53&lt;br /&gt;
| ବର୍ତମାନ sort ପୁରା ନମ୍ବର କୁ ଦେଖେ ତାହାକୁ sort କରିବା ପାଇଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6:58&lt;br /&gt;
| number dot txt କୁ ଉଲଟା କ୍ରମରେ sort କରିବା ପାଇଁ ଅପସନ୍ hyphen r ମିଶାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:09&lt;br /&gt;
| ଆମ ପାଖରେ ନମ୍ବର୍ ଗୁଡିକ ଅଛି ଯାହା ଏହି ଫାଇଲ୍ ରେ ପୁନରାବୃତି ଅଟେ, ଅସାଧାରଣ ନମ୍ବର୍ କୁ ବାହାର କରିବା ପାଇଁ hyphen u ଅନ୍ୟଏକ ଅପସନ୍ ସହିତ ମିଶାଅ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:17&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଯାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:20&lt;br /&gt;
|  ଅପ୍ ଏରୋ (Up Arrow)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:22&lt;br /&gt;
| U ଏନ୍ଟର୍ କର  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:26&lt;br /&gt;
|ପୁର୍ବରୁ ଦୁଇଟି 2 ଦେଖାଦେଇଥିଲା. ବର୍ତମାନ କେବଳ ଗୋଟିଏ 2 ଦେଖା ଯାଇଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:38&lt;br /&gt;
| ବର୍ତମାନ ଅମେ ଦେଖିବା କିପରି ନିର୍ଦିଷ୍ଟ ସ୍ତମ୍ଭ ର ଆଧାର ଉପରେ ଏକ ଫାଇଲ୍ sort କରିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:44&lt;br /&gt;
| ଚାଲ ଏକ ଫାଇଲ୍ ତିଆରି କର ଏବଂ ଏଥିରେ key ଯେପରି ନିମ୍ନରେ ଦେଖାଯାଇଛି. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:48&lt;br /&gt;
|Applications &amp;gt; Accessories &amp;gt; Text Editor କୁ ଯିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7:57&lt;br /&gt;
|ସମୟର  ବାଧ୍ୟତା ହେତୁ ମୋ ପାଖରେ ଆଗରୁ ଅନ୍ୟଏକ ଫାଇଲ୍ ରେ ଡାଟା ଅଛି, ଚାଲ କୋପି ଏବଂ ପେସ୍ଟ୍ CTRL+C; CTRL+V କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:11&lt;br /&gt;
| ଫାଇଲ୍, marks dot txt ନାମରେ ସେଭ୍ କର, Save ରେ କ୍ଲିକ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:21&lt;br /&gt;
| ଏହି ଫାଇଲ୍ ର ବିଶେଷ ଅଖ୍ୟର ଗୁଡିକୁ ମାନ ନାହିଁ, ମୁଁ ଚାହେଁ ନାହିଁ ଅନ୍ୟକେହି  ମୋତେ ବ୍ୟବହାର କରି ସେମାନଂକୁ କମ୍ ନମ୍ବର୍ ଦେଉଁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:28&lt;br /&gt;
| ଏହି ଫାଇଲ୍ କୁ ବଂଦ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:33&lt;br /&gt;
| ଚାଲ marks dot txt file କୁ ଦିତିୟ ସ୍ତମ୍ଭ ର ଆଧାର ଉପରେ sort କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:40&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:42&lt;br /&gt;
|space marks dot txt space hyphen t space open inverted commas space close inverted commas space. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8:53&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ hyphen t delimiter ପାଇଁ ଦଣ୍ଡାୟମାନ ଏବଂ ଉଦୃତ ଚିହ୍ନ ମଧ୍ୟରେ ସ୍ଥାନ (space) କୁ ଏହା ଦର୍ଶାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:02&lt;br /&gt;
|hyphen k2, ଦିତିୟ ସ୍ତମ୍ଭ ପାଇଁ ଯେଉଁଥିରେ sort ପ୍ରଦଶ୍ରୀତ ହେବା ଉଚିତ୍. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:14&lt;br /&gt;
|ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:20&lt;br /&gt;
|Cat marks dot txt &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:24&lt;br /&gt;
|ଏହା ପ୍ରକୃତରେ ମୁଳ ଫାଇଲ୍ ଅଟେ, ଯଦି ଆପଣ ଦେଖ କି Avir ଉପରକୁ ଚାଲିଗଲା ଏବଂ Bala ତଳକୁ ଆସିଗଲା ଯେବେ ଆମେ ଦିତିୟ ସ୍ତମ୍ଭ ର ର ଆଧାର ଉପରେ sort କରିଥିଲ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:43&lt;br /&gt;
|Cut କମାଣ୍ଡ୍ ଏକ ଫାଇଲ୍ ଠାରୁ କେବଳ ନିର୍ଦିଷ୍ଟ ସୁଚନା କାଟିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହାର ହୋଇଥାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:51&lt;br /&gt;
|ଚାଲ marks dot txt ଠାରୁ କିଛି ନାମ ଗୁଡିକ ବାହାର କରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:55&lt;br /&gt;
|ଚାଲ ଟର୍ମିନାଲ୍ ALT+Tab କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9:58&lt;br /&gt;
|cut space marks dot txt space hyphen d space open inverted commas  space close inverted commas space. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:08&lt;br /&gt;
|ଏଠାରେ cut କମାଣ୍ଡ୍ ରେ d ଏକ delimiter ଅଟେ ଏବଂ ଉଦୃତ ଚିହ୍ନ ମଧ୍ୟରେ ସ୍ଥାନ (space) ଡିଲିମିଟର୍ କୁ ଦର୍ଶାଏ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:20&lt;br /&gt;
|hyphen f2 ଦିତିୟ ସ୍ତମ୍ଭ ପାଇଁ. ଏନ୍ଟର୍ ରେ ପ୍ରେସ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:31&lt;br /&gt;
|Paste କମାଣ୍ଡ୍ ଫାଇଲ୍ ଗୁଡିକର ସମରୁପୀ ପରବର୍ତୀ ଲାଇନ୍ ଗୁଡିକୁ ମିଶାଇବ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|ଚାଲ ଏବେ numbers dot txt ଏବଂ marks dot txt file ଦୁହେଁ କୁ ବ୍ୟବହାର କରିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:41&lt;br /&gt;
| ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଯିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:43&lt;br /&gt;
|numbers dot txt marks dot txt ପେସ୍ଟ୍ କର ଏବଂ ଏନ୍ଟର୍ ଦବାଅ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:50&lt;br /&gt;
|ବର୍ତମାନ marks dot txt ର ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍, numbers dot txt ର ପ୍ରଥମ ଲାଇନ୍ କୁ ଯୋଡି ଦିଆଯାଇଥିଲା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|concatefile dot txt ନାମକ କିଛି ଅନ୍ୟ ଫାଇଲ୍ ର ଆଉଟ୍ ପୁଟ୍ କୁ ପୁନଃ ନିର୍ଦିଷ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ redirect key ବ୍ୟବହାର କରି ପାରିବେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:06&lt;br /&gt;
|ଟର୍ମିନାଲ୍ କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:08&lt;br /&gt;
| arrow ରେ ପ୍ରେସ୍ କର. redirect key ରେ ପ୍ରେସ୍ କର ଯାହା concatfile dot txt ସଂକେତ ଠାରୁ ବଡ ଅଟେ. ଏନ୍ଟର୍ ରେ ପ୍ରେସ୍ କର. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| Cat concatfile dot txt &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:22&lt;br /&gt;
|  ଚାଲ ଏବେ ସ୍ଲାଇଡ୍ କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:25&lt;br /&gt;
|ଯଦି ଆମେ ଚାହୁଁ ପେସ୍ଟ୍ ନମ୍ବର୍ ଗୁଡିକୁ କ୍ରମଅନୁସାରେ ପ୍ରିଣ୍ଟ୍ ନେବାକୁ ଯାହା ଟ୍ୟାବ୍ ସହିତ ଡିଲିମିଟ୍ କରୁଁ ଏହା ପାଇଁ ଆମେ  '''hyphen s''' ଅପସମ୍ କୁ ବ୍ୟବହାର କରିପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:34&lt;br /&gt;
| hyphen s ପେସ୍ଟ୍ କର.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:39&lt;br /&gt;
|numbers dot txt.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
| ସ୍ଲାଇଡ୍ କୁ ଯିବା.  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:45&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ୍ ଟକ ଟୁ ଏ ଟିଚର ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ୍ (Talk to a Teacher project) ର ଏକ ଭାଗ ଅଟେ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:49&lt;br /&gt;
|ଏହା ଆଇ. ସି. ଟି., (ICT), ଏମ. ଏଚ. ଆର. ଡି. (MHRD), ଭାରତ ସରକାରକଂ ମାଧ୍ୟମରେ ଜ଼ାତୀୟ ସ୍ବାଖ୍ୟରତା ମିଶନ୍ ଦ୍ବାରା ସମର୍ଥିତ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| ଏହି ମିଶନ୍ ବିଷୟରେ ଅଧିକ ସୁଚନା ପାଇଁ ଆପଣ ନିମ୍ନରେ ଥିବା  ଲିଂକ୍ କୁ ଦର୍ଶାଇ ପାରିବା. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:59&lt;br /&gt;
|ଏହି script ଟି ମନୋରଜଂନ ମଲ୍ଲିକ୍ ଦ୍ବାରା ଅନୁବାଦିତ ହୋଇଛି । ଆଇ.ଆଇ.ଟି. ବମ୍ବେ ତରଫରୁ ମୁଁ ଆପଣକଂଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି ।&lt;br /&gt;
ଉପସ୍ତିଥ ପାଇଁ ଧନ୍ୟବାଦ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Manoranjan</name></author>	</entry>

	</feed>