<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Math%2FC2%2FDerivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms%2FGujarati</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Math%2FC2%2FDerivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-28T19:09:06Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati&amp;diff=34343&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki at 10:25, 27 March 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati&amp;diff=34343&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-03-27T10:25:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:25, 27 March 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Visual Cues&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Time&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!Narration&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;!Narration&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati&amp;diff=1119&amp;oldid=prev</id>
		<title>10.21.2.99: Created page with '{| border=1 !Visual Cues !Narration  |- ||00:01 ||લીબર ઓફીસ મેથ પરનાં આ મૌખિક ટ્યુટોરીયલમાં તમારુ…'</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Math/C2/Derivatives-Differential-Equations-Integral-Equations-Logarithms/Gujarati&amp;diff=1119&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2012-12-02T13:20:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;#039;{| border=1 !Visual Cues !Narration  |- ||00:01 ||લીબર ઓફીસ મેથ પરનાં આ મૌખિક ટ્યુટોરીયલમાં તમારુ…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
!Visual Cues&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:01&lt;br /&gt;
||લીબર ઓફીસ મેથ પરનાં આ મૌખિક ટ્યુટોરીયલમાં તમારું સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:05&lt;br /&gt;
||આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે શીખીશું, વિકલિત (ડેરિવેટિવ્સ) અને વિકલ સમીકરણો (ડીફરેન્શીયલ ઈક્વેશન્સ), સંકલન સમીકરણો (ઇન્ટીગ્રલ ઈક્વેશન્સ) અને લઘુગુણકો (લોગેરીધમ્સ) સાથે સુત્રો કેવી રીતે લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:17&lt;br /&gt;
||તે માટે, ચાલો પહેલાં આપણે, આપણું રાઈટર ડોક્યુમેન્ટ નું ઉદાહરણ ખોલીએ જે આપણે આપણાં આગળના ટ્યુટોરીયલોમાં બનાવેલ હતું, જે છે 'MathExample1.odt'. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:29&lt;br /&gt;
||અહીં ચાલો, ડોક્યુમેન્ટના છેલ્લા પુષ્ઠ ઉપર જઈએ અને નવાં પુષ્ઠ ઉપર જવાં માટે 'control' 'enter' દબાવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:37&lt;br /&gt;
||હવે &amp;quot;Derivatives and Differential Equations:&amp;quot; લખો અને 'enter' કળ બે વાર દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:45&lt;br /&gt;
||હવે ચાલો 'Insert' મેનુ, પછી 'Object' અને ત્યારબાદ 'Formula', ઉપર ક્લિક કરી 'મેથ' ને બોલાવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||00:54&lt;br /&gt;
||આપણે આગળ વધીએ એ પહેલા, ચાલો આપણે 'ફોન્ટ'નું માપ વધારીને ૧૮ પોઈન્ટ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:00&lt;br /&gt;
||ગોઠવણી (એલાઇનમેંટ) ડાબી બાજુની કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:03&lt;br /&gt;
||અને વધુ સારી રીતે વાંચી શકાય તે માટે આપણા દરેક ઉદાહરણો વચ્ચે નવી અને ખાલી લીટીઓ ઉમેરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:11&lt;br /&gt;
||ચાલો હવે શીખીએ કે કેવી રીતે વિકલિત અને વિકલ સમીકરણો લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:19&lt;br /&gt;
||'મેથ' આ સુત્રો અથવાં સમીકરણો લખવા માટેનો ખૂબ સરળ માર્ગ પૂરો પાડે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:25&lt;br /&gt;
||આપણે માત્ર તેમને અપૂર્ણાંક (fraction) ની જેમ લેવું પડશે, અને 'over' માર્ક અપ નો ઉપયોગ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:33&lt;br /&gt;
||ઉદાહરણ તરીકે, સંપૂર્ણ વિકલ 'df by dx' લખવાં માટે, સુત્ર સંપાદક વિન્ડો (Formula Editor Window) માં માર્ક અપ 'df over dx' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||01:50&lt;br /&gt;
||આગળ, આંશિક વિકલ (partial derivative) માટે, આપણે 'partial' શબ્દ વાપરી શકીએ છીએ. અને માર્ક અપ 'del f over del x' જેવું દેખાશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:02&lt;br /&gt;
||જ્યારે આપણે 'partial' માર્ક અપ વાપરીશું, ત્યારે આપણે છગડીયા કૌંસનો ઉપયોગ કરવો પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:08&lt;br /&gt;
||રાઇટર ગ્રે બોક્સમાં આંશિક વિકલ માટે 'del' ચિન્હની નોંધ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:14&lt;br /&gt;
||અહી બીજું એક ઉદાહરણ છે: 'ન્યુટનનો ગતિનો બીજો નિયમ' (Newton's second law of motion).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:21&lt;br /&gt;
||જે પ્રવેગ (acceleration) અને બળ (force) વચ્ચેનાં સંબંધ ને દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:26&lt;br /&gt;
||'એફ' એ 'એમએ' સમાન છે. (F is equal to m a)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:30&lt;br /&gt;
||આને સામાન્ય વિકલ સમીકરણ (ordinary differential equation) તરીકે આ રીતે લખી શકાય: F of t is equal to m into d squared x over d t squared.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:45&lt;br /&gt;
||નોંધ લો કે સંચાલનનાં ક્રમને જાણવા માટે આપણે છગડીયા કૌંસોનાં વિવિધ સમૂહોને ઉપયોગમાં લીધા છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||02:56&lt;br /&gt;
||અને સમીકરણ પડદાં પર દર્શાવ્યાં પ્રમાણે દેખાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:01&lt;br /&gt;
||અહીં વિકલ સમીકરણનું બીજું એક ઉદાહરણ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:05&lt;br /&gt;
||ન્યુટનનો ઠારણ નિયમ (Newton’s law of cooling).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:08&lt;br /&gt;
||જો એકાદ વસ્તુનું તાપમાન, 'ટી' સમયે, 'ટી' નો થીટા હોય, તો આપણે નીચે આપ્યાં પ્રમાણે એક વિકલ સમીકરણ લખી શકીએ છીએ:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:18&lt;br /&gt;
||d of theta over d of t is equal to minus k into theta minus S &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:30&lt;br /&gt;
||જ્યાં 'S' એ આજુબાજુનાં વાતાવરણનું તાપમાન છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:35&lt;br /&gt;
||'રાઇટર ગ્રે બોક્સ'માં સમીકરણની નોંધ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:39&lt;br /&gt;
||ચાલો હવે આપણે કરેલ કામને સંગ્રહીએ. 'File' પર જઈ  'Save' પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:45&lt;br /&gt;
||ચાલો હવે જોઈએ કે કેવી રીતે સંકલિત સમીકરણો (Integral equations) લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:50&lt;br /&gt;
||અને ચાલો 'રાઇટર ગ્રે બોક્સ'ની બહાર હળવેથી ત્રણ વાર ક્લિક કરી નવાં પુષ્ઠ પર જઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||03:58&lt;br /&gt;
||અને પછી 'control''enter' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:03&lt;br /&gt;
||&amp;quot;Integral Equations:&amp;quot; લખો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:06&lt;br /&gt;
||અને બે વાર 'એન્ટર' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:11&lt;br /&gt;
||હવે, ચાલો 'Insert Object' મેનુમાંથી મેથને બોલાવીએ;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:17&lt;br /&gt;
||ફોન્ટનું માપ ૧૮ પોઈન્ટ થી વધારો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:22&lt;br /&gt;
||અને ગોઠવણી (એલાઇનમેંટ) ડાબી બાજુની કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:25&lt;br /&gt;
||સંકલિત ચિન્હ લખવાં માટે, આપણે ફક્ત સુત્ર સંપાદક વિન્ડો(ફોર્મ્યુલા એડીટર વિન્ડો)માં &amp;quot;int&amp;quot; માર્ક અપ વાપરવાંની જરૂર છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:35&lt;br /&gt;
||તો, આપેલ વાસ્તવિક ચલ x નો વિધેય f જેનો મધ્યાંક 'a', થી 'b' જે x ધરી પર વાસ્તવિક રેખા પર છે, તો નિયત સંકલ (definite integral) આ રીતે લખી શકાય, a to b f of x dx.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||04:58&lt;br /&gt;
||સંકલન ચિન્હ દર્શાવવાં માટે આપણે &amp;quot;int&amp;quot; માર્ક અપ વાપર્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:04&lt;br /&gt;
||સીમા (limits) a અને b દર્શાવવા માટે, આપણે માર્ક અપ &amp;quot;from&amp;quot; અને &amp;quot;to&amp;quot; વાપર્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:13&lt;br /&gt;
||'રાઈટર ગ્રે બોક્સ'માં આવેલાં સુત્રની નોંધ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:17&lt;br /&gt;
||પછી, ચાલો લંબઘન (ક્યુબોઇડ)નું ઘનફળ (વોલ્યુમ) ગણતરી કરવાં માટે દ્વિસંકલન સુત્રનું ઉદાહરણ લખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:26&lt;br /&gt;
||અને સુત્ર પડદાં પર બતાવ્યાં પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:30&lt;br /&gt;
||જેવું કે આપણે જોઈ શકીએ, કે દ્વિસંકલન માટે માર્ક અપ છે &amp;quot;i i n t&amp;quot;. સરળ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:38&lt;br /&gt;
||એ જ રીતે, આપણે એક લંબઘન(cuboid) નું ઘનફળ (volume) શોધવાં માટે તૃતીય સંકલન (triple integral) પણ વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:46&lt;br /&gt;
||અને તૃતીય સંકલન માટે માર્ક અપ છે &amp;quot;i i i n t&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||05:52&lt;br /&gt;
||આપણે સંકલન (integral) ની સીમા (limits) સ્પષ્ટ કરવાં માટે 'subscript' માર્ક અપ પણ વાપરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:00&lt;br /&gt;
||subscript વાપરવાથી, મેથ  કેરેક્ટર (આકડાં અથવાં શબ્દો)ને સંકલનની જમણી બાજુંએ નીચે ગોઠવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:06&lt;br /&gt;
||તો મેથમાં સંકલિત સુત્રો અને સમીકરણો લખવા માટે ના આ બધા માર્ગો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:13&lt;br /&gt;
||ચાલો હવે જોઈએ કે લઘુગુણકો (logarithms) ધરાવતાં સુત્રો કેવી રીતે લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:19&lt;br /&gt;
||ચાલો આને નવાં 'મેથ ગ્રે બોક્સ' (ગાણિતિક ભૂખરાં બોક્સ) અથવાં 'મેથ ઓબ્જેક્ટ'માં લખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:24&lt;br /&gt;
||'Logarithms:' લખો અને  'enter' ને બે વખત દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:29&lt;br /&gt;
||'મેથ'ને ફરી બોલાવો;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:35&lt;br /&gt;
||અને ફોન્ટને ૧૮ પોઈન્ટ થી વધારો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:39&lt;br /&gt;
||અને તેની ગોઠવણી(એલાઇનમેંટ) ડાબી બાજુની કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:42&lt;br /&gt;
||'લઘુગુણક ૧૦૦૦ જેનો પાયો ૧૦ છે તે ૩ નાં બરાબર છે' (Log 1000 to the base 10 is equal to 3), આ એક લઘુગુણક (logarithm) વાપરીને બનાવેલું સરળ સૂત્ર છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:52&lt;br /&gt;
||અહીં માર્ક અપ ની નોંધ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||06:55&lt;br /&gt;
||અહીં બીજું એક ઉદાહરણ છે: Log 64 to the base 2 is equal to 6. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:03&lt;br /&gt;
||ચાલો હવે આપણે પ્રાકૃતિક લઘુગુણક (natural logarithm)ની સંકલન રજૂઆત લખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:10&lt;br /&gt;
||'ટી' નો પ્રાકૃતિક લઘુગુણક એ, 'સંકલન ૧ થી ટી સુધી'માં '૧ બાય એક્સ ડીએક્સ'નાં બરાબર છે (The natural logarithm of t is equal to the integral of 1 by x dx from 1 to t)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:20&lt;br /&gt;
||અને માર્ક અપ પડદાં પર બતાવ્યાં પ્રમાણે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:25&lt;br /&gt;
||ચાલો ઉદાહરણોને સંગ્રહીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:29&lt;br /&gt;
||અહીં તમારાં માટે એક અસાઈનમેન્ટ છે:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:31&lt;br /&gt;
||નીચેનાં વ્યુત્પન્ન સૂત્ર (ડેરિવેટિવ ફોર્મુલા) લખો:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:35&lt;br /&gt;
||d squared y by d x squared is equal to d by dx of ( dy by dx). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:47&lt;br /&gt;
||સ્કેલેબલ બ્રેકેટો (કૌંસમાં આવેલી વસ્તુનાં માપ મુજબ નાના કે મોટા થનારા કૌંસો) વાપરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:51&lt;br /&gt;
||નીચે આપેલ સંકલન (integral) લખો:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||07:53&lt;br /&gt;
||Integral with limits 0 to 1 of {square root of x } dx. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:04&lt;br /&gt;
||પછી, નીચે બતાવ્યાં પ્રમાણે દ્વિંસંકલન (double integral) લખો:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:09&lt;br /&gt;
||Double integral from T of { 2 Sin x – 3 y cubed + 5 } dx dy &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:23&lt;br /&gt;
||અને સુત્ર વાપરીને લખો:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:25&lt;br /&gt;
||log x to the power of p to the base b is equal to p into log x to the base b; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:35&lt;br /&gt;
||&amp;quot;log 1024 to the base 2&amp;quot; ઉકેલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:41&lt;br /&gt;
||તમારાં સૂત્રોનું ફોર્મેટીંગ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:43&lt;br /&gt;
||અહીં લીબર ઓફીસ મેથમાં વિકલ અને સંકલન સમીકરણો અને લઘુગુણકો લખવાં પરના આ ટ્યુટોરીયલ સમાપ્ત થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:52&lt;br /&gt;
||સારાંશ માટે, આપણે શીખ્યાં: કેવી રીતે વિકલિત અને વિકલ સમીકરણો લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||08:58&lt;br /&gt;
||સંકલિત સમીકરણો અને લઘુગુણકો સાથે સુત્રો કેવી રીતે લખવાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:02&lt;br /&gt;
||મૌખિક ટ્યુટોરીયલ યોજના 'ટોક-ટુ-અ-ટીચર' યોજનાનો ભાગ છે,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
||09:06&lt;br /&gt;
||જે આઇસીટી,એમએચઆરડી,ભારત સરકાર દ્વારા શિક્ષણ પર નેશનલ મિશન દ્વારા આધારભૂત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:13&lt;br /&gt;
||આ યોજના &amp;quot;http://spoken-tutorial.org&amp;quot; દ્વારા સંકલન થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:18&lt;br /&gt;
||આ ઉપર વધુ માહિતી માટે &amp;quot;http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro&amp;quot; ઉપર ઉપલબ્ધ છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:24&lt;br /&gt;
||IIT Bombay તરફથી ભાષાંતર કરનાર હું ભરત સોલંકી વિદાય લઉં છું. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
||09:31&lt;br /&gt;
||જોડાવા બદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>10.21.2.99</name></author>	</entry>

	</feed>