<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Calc%2FC3%2FFormulas-and-Functions%2FKhasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Calc/C3/Formulas-and-Functions/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Calc%2FC3%2FFormulas-and-Functions%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C3/Formulas-and-Functions/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T09:48:44Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C3/Formulas-and-Functions/Khasi&amp;diff=34854&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot; {|border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- | 00:00 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial'''&amp;nbsp;halor ka&amp;nbsp;'''Formulas and Functions'''&amp;nbsp;ha&amp;nbsp;''...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C3/Formulas-and-Functions/Khasi&amp;diff=34854&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-03T10:09:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {|border=1 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:00 | Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Spoken Tutorial&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; halor ka &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Formulas and Functions&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ha &amp;#039;&amp;#039;...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiangsngewbha ia phi sha ka '''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;halor ka&amp;amp;nbsp;'''Formulas and Functions'''&amp;amp;nbsp;ha&amp;amp;nbsp;'''LibreOffice Calc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang '''Conditional Operator'''&amp;amp;nbsp;'''If..Or statement'''&amp;amp;nbsp;'''Basic statistic functions'''&amp;amp;nbsp;'''Rounding off numbers'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:19&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka''' Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''10.04'''&amp;amp;nbsp;kum ka &amp;amp;nbsp;'''operating system'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''LibreOffice Suite'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| Ngi la dep pule shakhmat kumno ban pyndonkam bad pyntreikam ia ki arithmetic operators ba kongsan kum addition, subtraction bad average ha ka data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:39&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule shaphang khyndiat khynsoit ki operators ba donkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:43&lt;br /&gt;
| Uwei na ki operator ba ju pyndonkam barabor udei u '''Conditional Operator'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:51&lt;br /&gt;
| Ki Conditional Operators ki peit bniah ia ki kyndon ba la pyntreikam da u user ha ka data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| Bad ki ai ia ka result ha Boolean – kata '''TRUE'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''FALSE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| To ngin plié ia ka “'''Personal-Finance-Tracker.ods'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:05&lt;br /&gt;
| Hangne, hapoh ka heading “Cost” ngi la dep list ia ka dor jong ki item ba bun&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| To ngin pyntreikam ia ki conditional operator ha kine bad peit ia ki result. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka cell ba kyrteng “B10” bad type “'''Condition Result'''” hapoh jong ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| Mynta , nion ha ka cell ba kyrteng “C10”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| Ka result jong ka kyndon kan sa treikam bad sa paw ha kane ka cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba ka dor jong ka “House Rent” kadei rupees 6,000.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Ka dor jong ka “'''Electricity Bill'''” kadei rupees 800.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| Ka dor jong ka “'''House Rent'''” ka kham bun ban ia ka “'''Electricity Bill'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyntreikam shibun ki kyndon ha kine bad peit ia ki result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:54&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell ba kyrteng kum “C10”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| Ha kane ka cell, type ia ka condition ba nyngkong kum '''is equal to C3 greater than C4&amp;amp;nbsp;'''bad sa nion ia u Enter key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| Namar ba ka dor ha ka cell C3 ka kham heh ban ia ka dor ha ka cell C4, ka result kaba ngi ioh kadei '''“TRUE”'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:18&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pynkylla ia ka conditional statement sha:&amp;amp;nbsp;'''is equal to C3 less than C4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| Nion Enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Ka result kaba ngi ioh kadei '''FALSE'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Ha kajuh ka rukom, ngi lah ban pyntreikam ia kiwei pat ki conditional statement bad peit bniah ia ki result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Kine ki statement ki long kiba donkam shibun haba pyniadei bad ki data kiba heh baheh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:44&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban pyndonkam ia ka '''If'''&amp;amp;nbsp;lane&amp;amp;nbsp;'''Or'''&amp;amp;nbsp;condition ha ka data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Ban print ia ki result katkum ki kyndon kiba ong TRUE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka cell ba kyrteng kum '''“C10”'''bad type:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| '''is equal to IF'''&amp;amp;nbsp;bad hapoh ki braces, '''C3 greater than C4'''&amp;amp;nbsp;comma, hapoh ki double quotes '''“Positive”'''&amp;amp;nbsp;comma bad sa shisien hapoh ki double quotes '''“Negative”'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| Kane ka mut, ba lada u value ha cell C3 u kham heh ban ia u value ha C4, “Positive” kan sa mih.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| Lym kumta, kan sa paw “'''Negative'''”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| Mynta , nion enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka result kadei “Positive” namar rupees 6000 ka heh ban ia rupees 800.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| Mynta ha ka conditional statement, to ngin pynkylla “greater than” sha “less than” bad nion &amp;amp;nbsp;'''Enter'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| Phi shem ba ka result mynta kadei “Negative”, namar ba u value ha cell C3 u heh ban ia u value ha cell C4.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Phi iohi ruh ia ka jingkylla ha ka result , lada ngi pynkylla ia ka data ha ki cell C3 bad C4. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Ka result kaba mih mynta kadei '''Negative'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin pynkiew ia u value ha ka cell C4 sha “7000” bad nion Enter key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Ka result ka la kylla hi sha “Positive”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:22&lt;br /&gt;
| Sa shisien, to ngin pynrit ia u value ha cell C4 sha “800”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:26&lt;br /&gt;
| Bad nion ia u enter Key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:29&lt;br /&gt;
| Ka result kan sa kylla hi sha “Negative”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:34&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pyndam noh ia ki jingpynkylla ba ngi la leh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| Nangta, to ngin pule shaphang khyndiat khynsoit ki arithmetic bad statistic functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ki arithmetic function ba kongsan ki kynthup ia '''SUM''' na bynta ka addition,''' PRODUCT'''&amp;amp;nbsp;na bynta multiplication,'''QUOTIENT'''&amp;amp;nbsp;na bynta division bad shibun kiwei kiwei kiba ngi la dep pule lypa ha ki jinghikai ba la dep&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin leh katto katne ki operation ban peit kumno ka '''Sum, Product'''&amp;amp;nbsp;bad ka&amp;amp;nbsp;'''Quotient'''&amp;amp;nbsp;functions ka treikam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, to ngin jied “Sheet 3”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Pyndap ia ki number “50”, ”100” bad ”150” hapoh ki cell ba kyrteng “B1”, “B2” bad “B3” kawei hadien kawei&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell '''A4'''&amp;amp;nbsp;bad type&amp;amp;nbsp;'''SUM'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:23&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell '''B4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:26&lt;br /&gt;
| Ngin khein ia ka result ha kane ka cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| Type : :&amp;amp;nbsp;'''is equal to “SUM”'''&amp;amp;nbsp; bad hapoh braces '''B1 comma B2 comma B3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Nion enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka result ka pyni “300”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban pyndap ia ka range jong ki cell kumne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| Nion ha '''B4''' sa shisien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:49&lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh ki braces, ha ka jaka jong '''B1 comma B2 comma B3''', type&amp;amp;nbsp;'''B1 colon B3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| Nion enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| Sa shisien , ka result ka pyni “300”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin nion ha ka cell “A5” bad type: “PRODUCT”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell “B5”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:10&lt;br /&gt;
| Hangne, type '''is equal to “PRODUCT”'''&amp;amp;nbsp;bad hapoh ki braces,&amp;amp;nbsp;'''B1 colon B3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Nion Enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka result ka pyni “7,50,000”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ka '''Quotient '''ka treikam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:29&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell ba kyrteng “A6” bad type: “QUOTIENT”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Mynta nion ha ka cell “B6”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| Ngin pyndonkam ia kane ka cell ban khein ia ka result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Bad type: '''is equal to QUOTIENT'''&amp;amp;nbsp;bad hapoh ki braces,&amp;amp;nbsp;'''B2 comma B1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| Nion Enter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Phin ioh ia ka result kum “2”. Kata kadei namar “100” divide da u “50” ka mih 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, ngi lah ban leh shibun ki arithmetic operations ha&amp;amp;nbsp;'''Calc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule kumno ban pyndonkam ia ki Functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| Ki Statistical functions ki long kiba iarap shibun ban khmih bha ia ki data ha ki spreadsheet. Kum ka nuksa ki function kum '''COUNT, MIN, MAX, MEDIAN, MODE'''&amp;amp;nbsp; bad kiwei kiwei ki dei kiba long statistical&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| Nyngkong eh, nion ha '''sheet 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban wad ia ka the minimum,ka maximum bad ka median costs, da kaba pyndonkam da ki statistical functions.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka cell ba kyrteng “C10” ha kaba ngin sa pyni ia ka result.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Hapoh ka heading “Cost” ngi don tang khyndiat ki entry&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:48&lt;br /&gt;
| Ka minimum cost kadei rupees 300.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
| Ka maximum cost kadei rupees 6000.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:55&lt;br /&gt;
| Kine ki long ki result kiba dei ban paw haba ngi pyndonkam ia ki function jong ki&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| Ha ka cell “C10”, to ngin type:&amp;amp;nbsp;'''is equal to MAX'''&amp;amp;nbsp;bad hapoh braces&amp;amp;nbsp;'''C3 colon C7'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u Enter Key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka result kadei “6000” kaba long ka value baheh tam ha ka kolum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin bujli ia ka jingthoh “MAX” ha ka statement da “MIN”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Bad nion ia U Enter Key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka result kadei “300” kaba long ka value barit tam ha ka '''Cost'''&amp;amp;nbsp;kolum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| Ban wad ia ka median value, bujli ia ka jingthoh “MIN” da “MEDIAN”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Bad nion ia U Enter Key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Ka result ka pyni “800” kaba long ka median cost ha ka kolum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh, phi lah ban pyndonkam da kiwei ki statistical functions halor ki data bad ban peit bniah ia ki kawei pa kawei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| To ngin pyndam ia ki jingpynkylla ha ka cell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:02&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin pule kumno ban '''round off'''&amp;amp;nbsp; ia ki number&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| To ngin leh khyndiat ki jingpynkylla hapoh ka heading- “Cost”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:09&lt;br /&gt;
| Ngin pynkylla :“6000” sha “6000.34”“600” sha “600.4”, ”300”sha “300.3”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| Mynta , nion ha ka cell ba kyrteng “B11” bad type ia ka heading “ROUNDING OFF”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| Nion ha ka cell ba kyrteng “C11” ha kaba ngin wad ia ka total jong ki items hapoh ka heading “Cost”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:39&lt;br /&gt;
| Ha ka cell '''C11''', to ngin type :&amp;amp;nbsp;'''is equal to SUM'''&amp;amp;nbsp;bad hapoh braces&amp;amp;nbsp;'''C3 colon C7'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:49&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u '''Enter'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:53&lt;br /&gt;
| Phin iohi ba ka total kadei “9701.04”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:59&lt;br /&gt;
| Mynta shubuh ngim kwah ban buh decimal ha ka result jong ngi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:04&lt;br /&gt;
| Ka lad ba biang eh ka dei ban round off ia ka result sha u whole number ba jan tam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:09&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka cell kaba don ka total “9701.04”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:15&lt;br /&gt;
| Type:&amp;amp;nbsp;'''is equal to ROUND''', open brace&amp;amp;nbsp;'''SUM'''&amp;amp;nbsp;bad sa shisien hapoh braces&amp;amp;nbsp;'''C3 colon C7'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:25&lt;br /&gt;
| Khang noh ia u brace. Nion ia u '''Enter'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
| Phi iohi ba ka result mynta kadei “9701” kaba long “9701.04”, ba la round off sha u whole number ba jan tam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:44&lt;br /&gt;
| Ka rounding off lah ruh ban leh sha u whole number uba rit lane uba heh.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| To ngin nion ha ka cell kaba don ka result bad edit ia ka jingthoh “ROUND”sha “ROUNDUP”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:59&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u '''Enter'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:02&lt;br /&gt;
| Ka result mynta kadei “9702” uba dei u whole number uba heh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:10&lt;br /&gt;
| Khnang ban round off sha u whole number barit, pynkylla ia ka jingthoh “ROUNDUP” sha “ROUNDDOWN”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:17&lt;br /&gt;
| Bad nion ia u '''Enter'''&amp;amp;nbsp;key.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:19&lt;br /&gt;
| Ka result mynta kadei “9701” uba dei u whole number uba rit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:28&lt;br /&gt;
| To ngin weng noh lane undo ia ki jingpynkylla ban ioh ia ka “Personal-Finance-Tracker.ods” kumba ka long naba sdang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
| Bad da kane ngi la poi shaba kut jong ka '''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;halor ka&amp;amp;nbsp;'''LibreOffice Calc'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:43&lt;br /&gt;
| Ban batai lyngkot, ngi la dep pule shaphang: '''Conditional Operator'''&amp;amp;nbsp;'''If..Or statement'''&amp;amp;nbsp;Basic&amp;amp;nbsp;'''statistic functions'''&amp;amp;nbsp;'''Rounding off'''&amp;amp;nbsp;numbers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:55&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ba la ai ha ha ka link harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:58&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang ia ka Spoken Tutorial project.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:01&lt;br /&gt;
| Lada phim don ia ka bandwidth kaba biang phi lah ban shu download bad peit ia ka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:06&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial projek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:08&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:11&lt;br /&gt;
| Ka ai sertiphikate sha klto kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:15&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba kham bniah, sngewbha thoh sha '''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:21&lt;br /&gt;
| Ka '''Spoken Tutorial'''&amp;amp;nbsp;projek kadei shibynta jong ka '''Talk to a Teacher'''&amp;amp;nbsp;projek.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:26&lt;br /&gt;
| Ia kane la kyrshan da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, sorkar India.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:34&lt;br /&gt;
| Shibun ki jingtip halor kane ka mission kidon ha&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:37&lt;br /&gt;
| '''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 12:45&lt;br /&gt;
| Ia kane ka tutorial la pynkylla sha ka Ktien Khasi da I Meboreen Mary. Khublei shibun ia ka jingiasnoh kti lang jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>