<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Calc%2FC2%2FWorking-with-data%2FKhasi</id>
		<title>LibreOffice-Suite-Calc/C2/Working-with-data/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=LibreOffice-Suite-Calc%2FC2%2FWorking-with-data%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C2/Working-with-data/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T09:47:42Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C2/Working-with-data/Khasi&amp;diff=34819&amp;oldid=prev</id>
		<title>Meboreen Mary: Created page with &quot;{|border=1 | '''Time''' | '''Narration'''  |- | 00:00 | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka Libre Office Calc- Working with data  |- | 00:06 | Ha kane k...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=LibreOffice-Suite-Calc/C2/Working-with-data/Khasi&amp;diff=34819&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-03T06:56:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:00 | Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka Libre Office Calc- Working with data  |- | 00:06 | Ha kane k...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| '''Time'''&lt;br /&gt;
| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:00&lt;br /&gt;
| Ngi pdiang sngewbha ia phi sha ka Spoken Tutorial halor ka Libre Office Calc- Working with data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai , ngin pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:09&lt;br /&gt;
| Ka jingstet da kaba pyndonkam da ki Fill tools bad Selection lists&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
| Ban sam lang iaki jingthoh hapdeng ki sheet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:16&lt;br /&gt;
| Ban weng iaki data, ban bujli iaki data bad pynkylla iaki katto katne ki bynta jong ka data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:23&lt;br /&gt;
| Hangne ngi pyndonkam da ka'''Ubuntu Linux'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''10.04'''&amp;amp;nbsp;bad '''LibreOffice Suite'''&amp;amp;nbsp;version&amp;amp;nbsp;'''3.3.4'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| Ban pynrung iaki data ha kas preadsheet kalah ban long kaba eh bad bunkam tangba ka Calc ka ai ia shibun kitiar pyndonkam kiba pynsuk shibun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| Kawei na ki kam kaba lah ban leh ka long ban '''drag bad drop'''&amp;amp;nbsp;iaki jingthoh jong kawei ka cell sha kawei pat ka cell da kaba pyndonkam ia u mouse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| Tangba kaCalc ka kynthup ruh ia shibun kiwei pat ki tools ban pynrung ha ka rukom automatic ia ki jingthoh, khamtam ia kiba ju pyndonkam man kapor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:57&lt;br /&gt;
| Kine ki tools ki long- '''Fill tool, Selection lists'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| Kine kilah ban pynrung iaki jingtip ha ki bun tylli ki sheet jong kajuh ka dokumen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:06&lt;br /&gt;
| Ngin pule shaphang jongki kawei hadien kawei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| To ngin plie iaka file “Personal-Finance-Tracker.ods”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| U Fill tool u long uba iarap shibun na ka bynta ban duplicate ia ki jingthoh ha ka sheet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| Ha ka file “Personal-Finance-Tracker.ods”, to shu ong- ngikwah ban copy iaka data hapoh ka heading Cost shaki cell ba mar khap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
| Te, nyngkong eh jied ia baroh ki data kiba donkam ban copy da kaba nion ha ka '''cell '''kaba don ia jingthoh “6000”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| Mynta da kaba iai nion ia u mouse na kaliang ka diang bad tan lane drag ia u haduh bakut jongka cell kaba don iaka jingthoh “2000” hapoh ka Cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:46&lt;br /&gt;
| Kumjuh ruh jied iaki cell ha kaba phi mut ban copy ia ka data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| Mynta , pyllait noh ia u mouse button ba sha kadiang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Nion ha u opshon Edit ha u menu bar bad nangta sa nion ia u opshon Fill&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:59&lt;br /&gt;
| Ha ka pop-up menu, nion ha ka opshon Right&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Phi iohi baka data hapoh ka heading “Cost” lah copy sha ki cell ba markhap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang lane undo iaki jingpynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| Kiwei kiwei ki jingpyndonkam kiba kham eh jong ka Fill tool ka long da kabapyndonkam ia u ban pyndap iaki series kum ki data ha ki sheets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:20&lt;br /&gt;
| Ka Calc kaai iaka default lists naka bynta ki sngi ba pura bad ba lyngkot jong kataiew bad bnai jong u snem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:27&lt;br /&gt;
| Ka ai lad ruh ia u nong pyndonkam ban shna la kajong ka lis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:34&lt;br /&gt;
| Mynta, to ngin thep iaka heading kaba thymmai kaba kyrteng “Days” hapoh ka sheet jong ngi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| Hapoh kane, ngin leh ba kan pyni hi iaki 7 tylli ki sngi jong ka taiew&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| Jied ia 7 tylli ki cell kiba nyngkong kiba don hapoh ka heading “Days”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:48&lt;br /&gt;
| Mynta, nion iaka Edit opshon ha ka menu bar bad leit shaka Fill opshon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| Nion ha ka opshon Series ha ka menu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| Phi iohi baka dialog- box ka paw ryngkat bad ka heading “Fill Series”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| Mynta, hapoh ka heading- “Series type”, nion ha ka opshon “AutoFill”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Ha ka “Start value” field, ngi type iaka sngi ba nyngkong jong ka taiew , kata “Sunday”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| Ka jingpynkiew la buh lypa “1”. Mynta, nion ha ka OK button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| Phi iohi ba iaki sngi la dep pynrung ha ki cell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| Phi lah ban pyndap tang iaki sngi jong ka taiew, u bnai lane snem da kajuh ka rukom kumba lah batai lypa ka Calc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:32&lt;br /&gt;
| Kawei pat ka rukom na ka bynta ba kan pyndap hi iaki data balong mar bud kilong kumne harum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| Type “Sunday” ha ka cell bad sa nion Enter. Kane kan phai iaka jingmut jong ka sha ka cell kaba bud ha ka column.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:46&lt;br /&gt;
| Phai biang sha ka cell ha kaba ka “Sunday” la type. Phin sa iohi ba i box baiong barit ha trai kamon jong ka cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| Nion ha kane ka box da u mouse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| Tan ia u shapoh haduh ba phin da iohi Saturday ba ka paw hapoh ka synduk sha kaliang kamon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Pyllait noh ia u mouse button&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| Ki cell la pyndap hi ia ki sngi jong ka taiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| Kane ka buit ka treikam ha baroh ki data kiba mar bud. To ngin phai biang lane undo ia baroh ki jingpynkylla bangi la leh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| Phi lah ruh ban shna iaki series tang shisien naka bynta ki number da kaba pyndap ia u numbar ba sdang, bakut bad uba kiew.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:24&lt;br /&gt;
| Ban batai ia kane, ngin pyndam shwa ia ki numbar ba la pyndap lypa ha ki cell “A1” haduh “A7”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| Hadien ba lah pyndam ia ki numbar, jied biang ia ki cell kiba kdew kum “A2” haduh “A7”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:40&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ia u '''Edit''' ha u menu bar bad nangta ha u '''Fill''' bad '''Series '''opshon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:46&lt;br /&gt;
| Ka dialog-box kamih hakhmat jongngi. Mynta, nion ha u '''Linear '''opshon, hapoh jong u heading '''“Series type”''', lada ka khlem jied hi da lade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka'''“Start value”, '''ngin type ia u numbar basdang- kata “1”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| Ha ka jaka'''“End value”''', ngin type ia u numbar ba khatduh ba ngin pyndap kum “6”.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:08&lt;br /&gt;
| Mynta, ngin buh ia u “Increment” value kum “1” bad haba kut ngin nion ha u OK button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:14&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ki cell dalade hi kilah pyndap ia ki numbar ba marbud hadien jong u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:21&lt;br /&gt;
| Ha baroh kine ki jait. U '''Fill''' tool u shna iaka jing iadei jongki cell ka ba neh shipor hapdeng jong ki. Shisien baka lah dep, kineki cell kim don shuh ha jing iadei hapdeng iwei bad iwei pat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| Shi bynta na ka Fill tool, kadon sa kawei ka tool kaba lah ban pynstet kata “Selection lists” kaba long tang bad ka text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| Ngin sa iakren ia kane ha ki jinghikai kiba shadien jong kane ka series.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| Hadien ba ngi lah dep pule shaphang ka'''“Fill tools”''' bad '''“Selection lists”''', mynta ngin pule kumno ban sam ia ki jingthoh hapdeng ki sheet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| Ka Calc ka ai lad ia u nong pyndonkam ban pyndap ia kijuh ki jingtip ha kajuh ka cell ha bun tylli ki sheet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| Kane kamut, ha ka jaka ban pyndap ia kajuh kalis ha man kawei pa kawei ka sheet, phi lah ban shu pyndap ia ki shisien pyndap ha kajuh kapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| Ha ka “Personal-Finance-Tracker.ods” file jong ngi, baroh ki data kidon ha ka'''Sheet 1'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| Mynta, ngi kwah ka “Sheet 2” bad kumjuh ruh ka “Sheet 3” kin pyni kajuh ka data kumba don ha “Sheet 1”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| Te , ngin nion ha ka opshon Edit ha ka menu bar bad nangta nion ha ka Opshon Sheet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha Select&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| Mynta, ha ka dialog box kaba paw, da kaba pyndonkam ia u Shift Key ngi jied ki opshon '''Sheet 1, “Sheet 2”'''&amp;amp;nbsp;and&amp;amp;nbsp;'''Sheet 3'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Bad nangta sa nion ha u OK button.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| Kane ka ialam biang ia ngi sha '''Sheet 1'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Mynta , to ngin pynrung khyndiat ki data ha “Sheet 1”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| Kum ka nuska- ha ka '''cell''' kaba paw kum '''“F12”''' ngin type '''“This will be displayed on multiple sheets”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:57&lt;br /&gt;
| Mynta, nion ha ka “Sheet 2” bad “Sheet 3” tab uwei hadien uwei.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:02&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba ha man kine ki sheet, ki cell kiba paw kum '''“F12”''' kidon ia kijuh ki data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:09&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang lane undo ia baroh ki jingpynkylla ba ngi la leh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| Ha kaba bud, to ngin pule shaphang kiwei ki lad ba ngin pyndam bad pynbeit ia ki data ha ki cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:18&lt;br /&gt;
| Ban pyndam ia ki data khlem da weng ia ki formatting jong ka cell, ngin shu jied beit ia ka cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Phi iohi ba ka data jong ka cell ka paw ha ka jaka jong ka '''“Input line”.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:30&lt;br /&gt;
| Mynta,nion ia u '''Backspace '''button ha ka keyboard.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| Phi iohi ba ki data ki lah shah pyndam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:37&lt;br /&gt;
| To ngin phai biang ia baroh ki jingpynkylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| Ban kylliang ia ka data ha ka cell, shu jied ia ka cell bad type halor jong ka data kaba rim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| Ka data kaba thymmai kan sah ryngkat bad ka formatting jong ka. To ngin phai biang ia ki jingpyn kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Khnang ban pynkylla ia ka bynta jong ka data ha ka cell, khlem da weng ia ki contents, shu nion arsien ha kata ka cell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:01&lt;br /&gt;
| Mynta, da kaba kdew da u cursor, phi lah ban edit ia ka cell katkum ka jingdonkam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| To ngin pynphai biang ia ki jingpyn kylla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:09&lt;br /&gt;
| Bad da kane ngi la poi sha bakut jong ka Spoken Tutorial halor ka LibreOffice Calc:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:15&lt;br /&gt;
| Ban batai kyllum; ngi la pule shaphang&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:17&lt;br /&gt;
| Ban pynstet da kaba pyndonkam da u '''Fill''' tools bad '''Selection lists.''' &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:20&lt;br /&gt;
| Ban iasam ia ki contents hapdeng ki sheets.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| Ban weng ia ki data, kylliang, bad pyn kylla ia ka bynta jong ka data.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:29&lt;br /&gt;
| Peit ia ka video ha ka link ba la ai harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:32&lt;br /&gt;
| Ka kyllum lang iaka Spoken Tutorial projek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| Lada phim don ka jingstet ha ka bandwidth jong phi, phi lah ban shu download bad peit iaka hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
| Ka kynhun jong ka Spoken Tutorial &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:43&lt;br /&gt;
| Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:46&lt;br /&gt;
| Ka ai sertiphikate sha kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| Na ka bynta ki jingtip ba bniah, thoh sha '''contact at spoken hyphen tutorial dot org'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ka Spoken Tutorial Projek kadei ka bynta jong ka Talk To a Teacher projek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:00&lt;br /&gt;
| Ia kane la kyrshan da ka National Mission On Education lyngba ka ICT, MHRD, Sorkar India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:07&lt;br /&gt;
| Shibun ki jingtip halor kane ka mission ki don ha&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| '''spoken hyphen tutorial dot org slash NMEICT hyphen Intro'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
| Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien Khasi da i Meboreen. Khublei shibun ia ka jingia snohkti lang jong phi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Meboreen Mary</name></author>	</entry>

	</feed>