<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Jmol-Application%2FC2%2FSurfaces-and-Orbitals%2FGujarati</id>
		<title>Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Jmol-Application%2FC2%2FSurfaces-and-Orbitals%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-24T00:10:15Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati&amp;diff=32588&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki at 22:09, 3 March 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati&amp;diff=32588&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-03-03T22:09:09Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 22:09, 3 March 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 230:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 230:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 04:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''van der Waal's'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| '''van der Waal's''' અને બીજા અન્ય.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 04:21&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| &lt;/del&gt;અને બીજા અન્ય.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati&amp;diff=18467&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot; {| border=1 ! &lt;center&gt;Time&lt;/center&gt; ! &lt;center&gt;Narration&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | '''Jmol''' (જેમોલ) એપ્લીકેશનમાં '''Surfaces''' (સરફે...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Jmol-Application/C2/Surfaces-and-Orbitals/Gujarati&amp;diff=18467&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2014-12-08T05:37:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {| border=1 ! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; ! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Jmol&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (જેમોલ) એપ્લીકેશનમાં &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Surfaces&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (સરફે...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
! &amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| '''Jmol''' (જેમોલ) એપ્લીકેશનમાં '''Surfaces''' (સરફેસીઝ) અને '''Orbitals''' (ઓર્બીટલ્સ) પરનાં આ ટ્યુટોરીયલમાં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે શીખીશું,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| '''Alicyclic''' (એલીસાયક્લિક) અને '''Aromatic''' (એરોમેટીક) પરમાણુઓનાં મોડેલો બનાવવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:14&lt;br /&gt;
| પરમાણુઓની વિવિધ સપાટીઓ દર્શાવવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| એટોમીક અને મોલેક્યુલર ઓર્બીટો દર્શાવવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:22&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલનાં અનુસરણ માટે, તમને જેમોલ એપ્લીકેશનમાં મોલેક્યુલર મોડેલો કેવી રીતે બનાવવા અને એડીટ કરવા તેની જાણકારી હોવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:29&lt;br /&gt;
| જો નથી તો, અમારી વેબસાઈટ પર ઉપલબ્ધ સંદર્ભિત ટ્યુટોરીયલો નિહાળો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:35&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલ રેકોર્ડ કરવા માટે, હું વાપરી રહ્યી છું&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| ઉબુન્ટુ ઓએસ આવૃત્તિ 12.04&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
| '''Jmol''' આવૃત્તિ 12.2.2 અને&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| '''Java (JRE)''' આવૃત્તિ 7&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| મેં એક નવો જેમોલ એપ્લીકેશન વિન્ડો ખોલ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| ચાલો સૌ પહેલા '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) નું મોડેલ બનાવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| '''modelkit''' મેનુ પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| પેનલ પર '''methane''' (મીથેન) નું મોડેલ દ્રશ્યમાન થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) બનાવવા માટે, આપણને છ '''carbon''' (કાર્બન) અણુઓની એક '''hydrocarbon''' (હાઈડ્રોકાર્બન) સાંકળ બનાવવી પડે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:09&lt;br /&gt;
| આપણે મોડેલમાં '''methyl''' (મિથાઈલ) જૂથ સાથે '''hydrogen''' (હાઈડ્રોજન) સબસ્ટીટ્યુટ કરીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:13&lt;br /&gt;
| આવું કરવા માટે, આપણે '''hydrogen''' (હાઈડ્રોજન) પર કર્સર મુકીશું અને તેના પર ક્લિક કરીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| સ્ક્રીન પર આ '''ethane''' (ઈથેન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:21&lt;br /&gt;
| આ પગલાંનું ફરી 2 વાર પુનરાવર્તન કરો અને '''methyl''' (મિથાઈલ) જૂથ સાથે એક સમયે એક '''hydrogen''' (હાઈડ્રોજન) ને ફેરબદલ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:28&lt;br /&gt;
| '''hydrogens''' (હાઈડ્રોજનો) પર એ રીતે ક્લિક કરો કે બંધારણ એક વર્તુળ બનાવે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:33&lt;br /&gt;
| હવે, '''Rotate molecule''' (રોટેટ મોલેક્યુલ) ટૂલની મદદથી રચનાને સ્ક્રીન પર ફેરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| પેનલ પર આ '''butane''' (બ્યુટેન) ની રચના છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| '''modelkit''' મેનુ પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:45&lt;br /&gt;
| સાંકળની અંતે આવેલ કોઈપણ '''carbon''' (કાર્બન) અણુઓમાં ઉપલબ્ધ '''hydrogen''' પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:52&lt;br /&gt;
| અહીં પેનલ પર '''pentane''' (પેન્ટેન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:55&lt;br /&gt;
| '''carbon''' સાંકળનાં છેડે અડીને આવેલ, કોઈપણ એક '''hydrogens''' પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:00&lt;br /&gt;
| પેનલ પર '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) નું મોડેલ બને છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:04&lt;br /&gt;
| રચનાને ઓપ્ટીમાઈઝ કરવા માટે '''modelkit''' મેનુમાં આવેલ '''minimize''' (મીનીમાઈઝ) વિકલ્પનો ઉપયોગ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| '''Cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) નું મોડેલ હવે, તેનાં સૌથી સ્થિર “'''chair'''” બંધબેસતાપણામાં છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:15&lt;br /&gt;
| એકાંતરે, ચક્રીય રચનાઓ બનાવવા માટે આપણે '''modelkit''' મેનુમાં આવેલ '''Drag to bond''' વિકલ્પનો પણ ઉપયોગ કરી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:24&lt;br /&gt;
| આ વિશેષતાને ડેમોનસ્ટ્રેટ કરવા માટે હું '''pentane''' (પેન્ટેન) નાં મોડેલને ઉપયોગમાં લઈશ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| પેનલ પર આ '''pentane''' (પેન્ટેન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| આને '''cyclopentane''' (સાયક્લોપેન્ટેન) માં પરિવર્તિત કરવા માટે, '''modelkit''' મેનુમાંથી '''Drag to bond''' વિકલ્પ પસંદ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:40&lt;br /&gt;
| સાંકળની અંતે આવેલ '''carbon''' (કાર્બન) પર કર્સર મુકો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
| માઉસનું બટન દબાવી રાખો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:47&lt;br /&gt;
| માઉસનાં બટનને મુક્ત કર્યા વિના ,સાંકળનાં બીજા છેડે આવેલ '''carbon''' (કાર્બન) પર કર્સર લાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:54&lt;br /&gt;
| હવે માઉસનું બટન મુક્ત કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:57&lt;br /&gt;
| આપણી પાસે પેનલ પર '''cyclopentane''' (સાયક્લોપેન્ટેન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| હવે ચાલો '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) નાં મોડેલ સાથે જેમોલ પેનલ પર પાછા જઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| ચાલો હવે '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) ને '''benzene''' (બેન્ઝીન) વલયમાં પરિવર્તિત કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| આપણને '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) વલયમાં અનુક્રમે આગળ પાછળ સ્થાને બમણા બોન્ડો પરિચય કરાવવા પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| '''modelkit''' મેનુ ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:19&lt;br /&gt;
| કોઈપણ બે કાર્બન અણુઓ વચ્ચેનાં બોન્ડ પર કર્સર મુકો અને તેના પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:25&lt;br /&gt;
| આપણી પાસે પેનલ પર હવે '''cyclohexene''' (સાયક્લોહેક્ઝીન) છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:29&lt;br /&gt;
| આગળ, તેને '''benzene''' (બેન્ઝીન) માં પરિવર્તિત કરવા માટે, આપણને રચનામાં હજુ વધારાનાં બે બમણા બોન્ડો પરિચય કરાવવા પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:36&lt;br /&gt;
| આગળ આવેલ કોઈપણ બે કાર્બન અણુઓ વચ્ચેનાં બોન્ડ પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:41&lt;br /&gt;
| આપણી પાસે પેનલ પર '''benzene''' (બેન્ઝીન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| સ્થિર બંધબેસતાપણું મેળવવા માટે એનર્જી મીનીમાઈઝની પ્રક્રિયા કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| જેમોલ એપ્લીકેશનનો ઉપયોગ કરીને પરમાણુઓની '''Surface topology''' (સરફેસ ટોપોલોજી) દર્શાવી શકાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| વિવિધ સપાટીઓ જોવા માટે, પોપ-અપ મેનુ ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| '''modelkit''' મેનુ જો ખુલ્લું હોય તો, તેને બંધ કર્યાની ખાતરી કરી લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:06&lt;br /&gt;
| હવે, પોપ-અપ મેનુ ખોલવા માટે, પેનલ પર જમણું-ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:10&lt;br /&gt;
| નીચે સ્ક્રોલ કરીને '''&amp;quot;Surfaces&amp;quot;''' પસંદ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:14&lt;br /&gt;
| ઘણા વિકલ્પો ધરાવતું એક સબ-મેનુ ખુલે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:18&lt;br /&gt;
| '''Dot Surface''' (ડોટ સરફેસ)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| '''van der Waal's'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| અને બીજા અન્ય.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| ડેમોનસ્ટ્રેટ કરવાનાં હેતુસર, હું પસંદ કરીશ '''Molecular surface''' (મોલેક્યુલર સરફેસ).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:28&lt;br /&gt;
| '''Benzene''' (બેન્ઝીન) નું મોડેલ '''molecular surface''' (મોલેક્યુલર સરફેસ) સહીત ખુલે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:33&lt;br /&gt;
| ચાલો તેને બીજી કોઈ સપાટીમાં બદલીએ, માનો કે '''Dot Surface''' (ડોટ સરફેસ).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:38&lt;br /&gt;
| તો, પોપ-અપ મેનુ ફરીથી ખોલો, અને '''Dot Surface''' પસંદ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:44&lt;br /&gt;
| આપણે સપાટી અપારદર્શક કે પારદર્શક પણ બનાવી શકીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:48&lt;br /&gt;
| આવું કરવા માટે, પોપ-અપ મેનુ ખોલો,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| નીચે '''Surfaces''' સુધી સ્ક્રોલ કરો અને '''Make Opaque''' વિકલ્પ પસંદ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| અવલોકન કરો '''benzene''' (બેન્ઝીન) મોડેલ અપારદર્શક બન્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| સરફેસ વિકલ્પને બંધ કરવા માટે, પોપ-અપ મેનુ ખોલો, પસંદ કરો '''Surfaces'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
| નીચે '''Off''' સુધી સ્ક્રોલ કરીને તેના પર ક્લિક કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| હવે, આપણી પાસે '''benzene''' (બેન્ઝીન) નું મોડેલ કોઈપણ સપાટીઓ વગરનું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| જેમોલ પરમાણુઓનાં '''atomic''' (એટમીક) અને '''molecular orbitals''' (પરમાણુ કક્ષાઓ) દર્શાવી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:25&lt;br /&gt;
| '''Atomic orbitals''' (એટમીક ઓર્બીટલ્સ) ને કંસોલ પર કમાંડો લખીને સ્ક્રીન પર દર્શાવી શકાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:32&lt;br /&gt;
| '''File''' અને '''New''' પર ક્લિક કરીને એક નવો જેમોલ વિન્ડો ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| હવે '''File''' અને ત્યારબાદ '''Console''' પર ક્લિક કરીને કંસોલ વિન્ડો ખોલો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:43&lt;br /&gt;
| સ્ક્રીન પર કંસોલ વિન્ડો ખુલે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:47&lt;br /&gt;
| કંસોલ વિન્ડોને વિસ્તૃત કરવા માટે હું '''KMag Screen magnifier''' વાપરી રહ્યી છું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:53&lt;br /&gt;
| અણુ કક્ષાઓ માટે કમાંડ લાઈન '''isosurface phase atomicorbital''' થી શરુ થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| '''($) dollar prompt''' (ડોલર પ્રોમ્પ્ટ) પર ટાઈપ કરો '''isosurface phase atomicorbital'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| આ પછીથી '''quantum numbers n.''' (ક્વોન્ટમ ક્રમાંકો n.) '''l''' અને '''m''' આવે છે જે કે દરેક અણુ કક્ષા માટે વિશિષ્ટ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:14&lt;br /&gt;
| ''''s'''' કક્ષા દર્શાવવા માટે ટાઈપ કરો 2 0 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:20&lt;br /&gt;
| ક્રમાંક 2, 0, 0 અનુક્રમે ''' n, l '''અને '''m''' ક્વોન્ટમ ક્રમાંકો રજુ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| કમાંડ એક્ઝીક્યુટ કરવા માટે '''Enter''' કી દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:31&lt;br /&gt;
| પેનલ પર આપણને '''s''' કક્ષા પ્રદર્શિત થયેલ દેખાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| અહીં અણુ કક્ષાઓ અને તેને સંદર્ભિત સ્ક્રીપ્ટ કમાંડોનાં કેટલાક વધુ ઉદાહરણો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:41&lt;br /&gt;
| તમામ અણુ કક્ષાઓ માટે કમાંડ લાઈન એકસમાન છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| કંસોલ પર પહેલાનો કમાંડ દર્શાવવા માટે, કીબોર્ડ પર '''up arrow''' (અપ એરો) કી દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:51&lt;br /&gt;
| '''n, l ''' અને '''m ''' આ ક્વોન્ટમ ક્રમાંકોને 2 1 1 એડીટ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| '''Enter''' કી દબાવો અને જેમોલ પેનલ પર '''px'''' કક્ષા જુઓ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| અપ એરો કીને ફરીથી દબાવો અને '''n, l ''' અને '''m ''' ને 3  2 અને -1 એડીટ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:13&lt;br /&gt;
| '''Enter''' કી દબાવો અને જેમોલ પેનલ પર '''dxy'''' કક્ષા જુઓ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| આપણે આ ઈમેજોને વિભિન્ન ફાઈલ ફોર્મેટોમાં પણ સંગ્રહી શકીએ છીએ જેમ કે '''jpg, png''' અથવા '''pdf'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:27&lt;br /&gt;
| અહીં તમામ '''atomic orbitals (s, p, d, ''' અને '''f)''' માટે કમાંડોની યાદી દર્શાવી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
| આ સ્લાઈડ પર દર્શાવેલ એ '''atomic orbitals''' નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| આ બધાને કંસોલ પર સ્ક્રીપ્ટ કમાંડો લખીને બનાવવામાં આવ્યા હતા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:45&lt;br /&gt;
| '''molecular orbitals''' (મોલેક્યુલર ઓર્બીટલ્સ) કેવી રીતે દર્શાવવા તે બતાવવા માટે અહીં મેં નવું જેમોલ પેનલ અને કંસોલ ખોલ્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| '''Hybridized molecular orbitals''' (હાયબ્રિડાઇઝ્ડ મોલેક્યુલર ઓર્બીટલ્સ) જેમ કે '''sp&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, sp&amp;lt;sup&amp;gt;2 '''&amp;lt;/sup&amp;gt; અને '''sp ''' ને જેમોલ દ્વારા દર્શાવી શકાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:02&lt;br /&gt;
| પેનલ પર આપણી પાસે '''methane''' (મીથેન) નું મોડેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
| '''Methane''' (મીથેન) નાં '''molecular orbitals''' નો પ્રકાર છે '''sp&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11&lt;br /&gt;
| '''Linear Combination of Atomic Orbitals''' (લીનીયર કોમ્બીનેશન ઓફ એટોમિક ઓર્બીટલ્સ) એટલે કે '''LCAO''' આ પદ્ધતિનો ઉપયોગ '''molecular orbitals''' બનાવવા માટે થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| તેથી, કમાંડ લાઈન ''''lcaocartoon'''' થી શરુ થાય છે, ત્યારબાદ '''create''' અને '''orbital''' નું નામ આવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| ડોલર પ્રોમ્પ્ટ પર ટાઈપ કરો '''lcaocartoon create sp3'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:38&lt;br /&gt;
| '''sp3 hybridized molecular orbitals''' સાથે '''methane''' (મીથેન) નાં મોડેલનું અવલોકન કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:45&lt;br /&gt;
| '''sp2 hybridized molecular orbitals''' દર્શાવવા માટે, આપણે '''ethene''' (ઇથીન) ને ઉદાહરણ તરીકે લેશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:52&lt;br /&gt;
| પેનલ પર આ '''ethene''' (ઇથીન) નો પરમાણુ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:56&lt;br /&gt;
| '''Ethene''' (ઇથીન) પરમાણુ ત્રણ '''sp2 hybridized molecular orbitals''' ધરાવે છે. જે આ પ્રકારે છે '''sp2a, sp2b''' અને '''sp2c'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:08&lt;br /&gt;
| ડોલર પ્રોમ્પ્ટ પર, ટાઈપ કરો ''' lcaocartoon create sp2a ''', અને '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:17&lt;br /&gt;
| પેનલ પર '''ethene''' મોડેલમાંનાં '''sp2''' કક્ષાનું અવલોકન કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| અપ એરો કી દબાવો અને '''sp2a''' ને '''sp2b''' માં બદલો, '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| ફરીથી, અપ એરો કી દબાવો અને '''sp2b''' ને '''sp2c''' માં બદલો, '''Enter''' દબાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:41&lt;br /&gt;
| છેવટે '''pi''' બોન્ડ માટે, કક્ષાનું નામ '''pz''' તરીકે એડીટ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| પેનલ પર, આપણી પાસે '''ethene''' (ઇથીન) પરમાણુ તમામ '''molecular orbitals''' સહીત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:55&lt;br /&gt;
| આ સ્લાઈડ '''molecular orbitals''' સહીત બીજા કેટલાક પરમાણુઓનાં ઉદાહરણો દર્શાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:01&lt;br /&gt;
| વધુ માહિતી માટે જેમોલ સ્ક્રીપ્ટ ડોક્યુંમેંટેશનની વેબસાઈટનું અન્વેષણ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:08&lt;br /&gt;
| ચાલો સારાંશ લઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:10&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે શીખ્યા&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:12&lt;br /&gt;
| '''cyclohexane''' (સાયક્લોહેક્ઝેન) અને '''cyclopentane''' (સાયક્લોપેન્ટેન) નું મોડેલ બનાવવું&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| '''benzene''' નું મોડેલ બનાવવું&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:19&lt;br /&gt;
| મોલેક્યુંલોની '''surface topology''' (સરફેસ ટોપોલોજી) દર્શાવવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:23&lt;br /&gt;
| તેમજ આપણે શીખ્યા&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:24&lt;br /&gt;
| '''Atomic orbitals (s, p, d, f)''' દર્શાવવી&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:29&lt;br /&gt;
| '''console''' (કંસોલ) પર '''script commands'' (સ્ક્રીપ્ટ કમાંડો) લખીને '''Molecular orbitals (sp3, sp2 and sp)''' દર્શાવવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:38&lt;br /&gt;
| અહીં એક એસાઇનમેંટ છે&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:40&lt;br /&gt;
| '''2-Butene''' (2-બ્યુટીન) નું મોડેલ બનાવો અને '''molecular orbitals''' (મોલેક્યુલર ઓર્બીટલ્સ) દર્શાવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:45&lt;br /&gt;
| '''molecular orbitals''' (મોલેક્યુલર ઓર્બીટલ્સ) નાં રંગ અને માપ બદલવા માટે '''lcaocartoon''' કમાંડનું અન્વેષણ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:52&lt;br /&gt;
| કમાંડોની યાદી માટે આપેલ લીંકનો સંદર્ભ લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| આ લીંક પર ઉપલબ્ધ વિડીયો નિહાળો.&lt;br /&gt;
'''http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:01&lt;br /&gt;
| તે સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટનો સારાંશ આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
| જો તમારી પાસે સારી બેન્ડવિડ્થ ન હોય તો, તમે વિડીયો ડાઉનલોડ કરીને જોઈ શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:09&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ ટીમ:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:11&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલોનાં ઉપયોગથી વર્કશોપોનું આયોજન કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:15&lt;br /&gt;
| જેઓ ઓનલાઈન પરીક્ષા પાસ કરે છે તેઓને પ્રમાણપત્રો આપે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:19&lt;br /&gt;
| વધુ વિગતો માટે, કૃપા કરી, '''contact@spoken-tutorial.org''' પર લખો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ ટોક ટુ અ ટીચર પ્રોજેક્ટનો એક ભાગ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
| જેને આઈસીટી, એમએચઆરડી, ભારત સરકાર મારફતે શિક્ષણ પર નેશનલ મિશન દ્વારા આધાર અપાયેલ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:37&lt;br /&gt;
| આ મિશન પર વધુ માહિતી આપેલ લીંક પર ઉપલબ્ધ છે. '''http://spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 11:42&lt;br /&gt;
| '''IIT Bombay''' તરફથી હું, જ્યોતી સોલંકી વિદાય લઉં છું. જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>