<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC3%2FSubclassing-and-Method-Overriding%2FGujarati</id>
		<title>Java/C3/Subclassing-and-Method-Overriding/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC3%2FSubclassing-and-Method-Overriding%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Subclassing-and-Method-Overriding/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-11T15:15:13Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Subclassing-and-Method-Overriding/Gujarati&amp;diff=40282&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot; {| border=1 | &lt;center&gt;'''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt;'''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | ''' Subclassing''' અને '''Method overriding''' પરનાં ટ્યુ...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Subclassing-and-Method-Overriding/Gujarati&amp;diff=40282&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-30T09:44:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot; {| border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Subclassing&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; અને &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Method overriding&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; પરનાં ટ્યુ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{| border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;'''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| ''' Subclassing''' અને '''Method overriding''' પરનાં ટ્યુટોરીયલમાં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે આપેલ વિશે શીખીશું: '''subclassing''' ,'''extends ''' કીવર્ડ અને '''method overriding'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| અહીં આપણે વાપરી રહ્યા છીએ: '''Ubuntu Linux ''' આવૃત્તિ 12.04 , '''JDK '''1.7 ,  '''Eclipse '''4.3.1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલનાં અભ્યાસ માટે, તમને સામાન્ય '''Java''' અને '''Eclipse IDE''' નું જ્ઞાન હોવું અનિવાર્ય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| જો નથી, તો સંદર્ભિત '''Java ''' ટ્યુટોરીયલો માટે, અમારી વેબસાઈટની મુલાકાત લો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:37&lt;br /&gt;
| સૌ પહેલા, આપણે '''subclassing ''' શું છે તે શીખીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| આ હયાત '''class''' માંથી એક નવો '''class''' બનાવવાની એક રીત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:46&lt;br /&gt;
| નવો '''class''' જે બનાવેલ છે તે '''subclass ''' અથવા ''' derived class ''' અથવા ''' child class''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:53&lt;br /&gt;
| પહેલાથી હયાત '''class''' ને '''superclass ''' અથવા ''' base class ''' અથવા ''' parent class''' કહેવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:00&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો હું તમને '''subclass''' બનાવવાનું શીખવું. મેં '''MyProject''' નામથી પહેલાથી જ એક '''project''' બનાવ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| તેમાં મેં '''Employee''' નામનો એક '''class ''' બનાવ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| આ ધરાવે છે '''variables, name ''' અને '''email_address.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:19&lt;br /&gt;
| આ '''class''' માટે '''setter ''' અને '''getter''' '''method'''s પણ ધરાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:24&lt;br /&gt;
| આ એક '''method''' &amp;quot;getDetails()&amp;quot; ધરાવે છે. આ '''method ''' દ્વારા '''&amp;quot;name&amp;quot; ''' અને ''' &amp;quot;email_address&amp;quot;''' પાછું મળે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:31&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો '''Manager class''' પર આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:35&lt;br /&gt;
| આ ધરાવે છે '''variables, name, email_address ''' અને '''department.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:40&lt;br /&gt;
| આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે કેટલાક '''variables''' એ '''Employee ''' અને '''Manager class''' આ બંને માટે સામાન્ય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| '''name ''' અને ''' email_address ''' આ '''Employee class''' માં ઉપલબ્ધ છે. આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે તે '''Manager class''' માં પણ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:57&lt;br /&gt;
| આમ, '''Manager class ''' ને '''Employee class''' નો એક '''subclass''' બનાવી શકાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| આ માટે, આપણને '''Manager class''' માં અમુક ફેરફારો કરવા પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:08&lt;br /&gt;
| '''public class Manager ''' બાદ, ટાઈપ કરો: '''extends Employee'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| હયાત '''class''' માંથી એક '''subclass ''' બનાવવા માટે આપણે '''extends''' કીવર્ડ વાપરીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| બંને '''class''' માં સામાન્ય રહેલ '''variables ''' રદ્દ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| તો, '''Manager class''' માંથી '''name ''' અને ''' email_address ''' રદ્દ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| સાથે જ એનું '''setter ''' અને '''getter''' '''method''' રદ્દ કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:37&lt;br /&gt;
| '''class 'Manager' ''' માં, આપણી પાસે ફક્ત એક જ વેરીએબલ '''department''' રહેશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:43&lt;br /&gt;
| આપણી પાસે '''department''' માટે પણ '''setter ''' અને '''getter method ''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:59&lt;br /&gt;
| આ પ્રકારે,  ''''Manager' class ''' એ ''''Employee' class''' નાં સભ્યોને ઇનહેરીટ (વારસાઈ આપવી) કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
| એક '''class ''' ને બીજામાંથી વિસ્તારિત કરવાની આ રીતને '''single inheritance''' કહેવાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:02&lt;br /&gt;
| મેં '''TestEmployee''' નામનો બીજો એક '''class ''' પણ બનાવ્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| '''main''' મેથડ અંતર્ગત, આપણે '''Manager''' ક્લાસનું '''object ''' બનાવીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:14&lt;br /&gt;
| તો, '''main method''' અંતર્ગત, ટાઈપ કરો: '''Manager manager''' બરાબર '''new Manager''' કૌંસ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| આગળ, આપણે '''Manager''' ક્લાસનાં '''setter''' મેથડો કોલ (આવ્હાન કરવું) કરીશું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:28&lt;br /&gt;
| તો, ટાઈપ કરો, '''manager dot setName''' કૌંસ અને બમણા અવતરણમાં '''Nikkita Dinesh '''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:38&lt;br /&gt;
| ત્યારબાદ ટાઈપ કરો: '''manager''' dot '''setEmail''' કૌંસ અને બમણા અવતરણમાં '''abc at gmail dot com'''. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:49&lt;br /&gt;
| ત્યારબાદ ટાઈપ કરો, '''manager dot setDepartment''' કૌંસ અને બમણા અવતરણમાં '''Accounts'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| તમે કોઈપણ '''name, email address''' અને '''department''' વાપરી શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:02&lt;br /&gt;
| હવે, '''Manager''' ઓબજેક્ટ વાપરીને ચાલો '''getDetails()''' મેથડ કોલ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:08&lt;br /&gt;
| તો, ટાઈપ કરો: '''System.out.println ''' કૌંસમાં '''manager dot getDetails'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:17&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો પ્રોગ્રામને '''save''' કરીને '''run''' કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:21&lt;br /&gt;
| આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે આપણને આ પ્રમાણે આઉટપુટ મળે છે:'''Name: Nikkita Dinesh''' , '''Email: abc@gmail.com'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| અહીં, ''''Manager' class ''' નો ઓબજેક્ટ '''getDetails()''' મેથડને કોલ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| હવે, '''Manager''' ક્લાસ પર આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:39&lt;br /&gt;
| આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે અહીં કોઈપણ '''getDetails()''' મેથડ નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| પણ, હજીપણ આપણને આઉટપુટ મળે છે. આ એટલા માટે કારણ કે, '''Manager class''' એ '''Employee class''' વિસ્તારિત કરે છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:52&lt;br /&gt;
| '''Manager''' ક્લાસ એ આપમેળે '''Employee''' ક્લાસનાં વેરીએબલો (ચલો) અને '''method''' ને ઇનહેરીટ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:59&lt;br /&gt;
| તો, તે '''parent class ''' માં તપાસ કરે છે જે છે '''Employee.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| ચાલો '''Employee''' ક્લાસ પર આવીએ. તે અહીં '''getDetails()''' મેથડ શોધે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:11&lt;br /&gt;
| નોંધ લો આપણે '''department''' પાછું આપ્યું નથી. પરિણામ સ્વરૂપે, તેણે આઉટપુટમાં '''department ''' પ્રિંટ કર્યું નહોતું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો '''getDetails''' મેથડને '''private''' માં બદલીએ. ફાઈલને '''Save''' કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:27&lt;br /&gt;
| આપણે જોઈ શકીએ છીએ કે આપણને '''TestEmployee class''' માં કમ્પાઈલેશન એરર મળે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| તે દર્શાવે છે &amp;quot;The method getDetails() from the type Employee is not visible&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:40&lt;br /&gt;
| આનો અર્થ એ થાય છે કે '''getDetails()''' મેથડને એક્સેસ કરી શકાતું નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:45&lt;br /&gt;
| એટલા માટે આપણે '''getDetails()''' મેથડને 'private' તરીકે જાહેર કર્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:52&lt;br /&gt;
| એક '''subclass''' પોતાના '''superclass''' નાં '''private''' સભ્યોને ઇનહેરીટ કરતુ નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:58&lt;br /&gt;
| '''Subclass ''' એ '''superclass''' નાં '''private''' સભ્યોને સીધે સીધું એક્સેસ કરી શકતું નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:04&lt;br /&gt;
| સુપરક્લાસ '''public''' અથવા '''protected''' મેથડો ધરાવી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:09&lt;br /&gt;
| આ '''method''' તેમનાં '''private''' '''field''' એક્સેસ કરી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:13&lt;br /&gt;
| આ '''method''' મારફતે '''subclass''' પણ '''private''' '''field''' એક્સેસ કરી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| તો, ચાલો તેને ફરી પાછું '''public''' માં બદલીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:21&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો '''Manager''' ક્લાસમાં '''getDetails ''' મેથડ સમાવિષ્ટ કરીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:27&lt;br /&gt;
| આ '''method ''' પાછું આપશે '''name, email_address ''' અને '''department.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:33&lt;br /&gt;
| તો, ટાઈપ કરો: '''public String getDetails''' કૌંસમાં.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:39&lt;br /&gt;
| '''method''' ની અંદર, ટાઈપ કરો: '''return''' કૌંસમાં '''Name''' પ્લસ '''getName()''' પ્લસ '''slash n''' પ્લસ '''Email''' પ્લસ '''getEmail()''' પ્લસ '''slash n''' પ્લસ '''Manager of ''' પ્લસ '''getDepartment()''' અર્ધવિરામ. ફાઈલને '''Save''' કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:07&lt;br /&gt;
| નોંધ લો હવે, આપણી પાસે ''''Manager'''' અને ''''Employee' class''' બંનેમાં '''getDetails ''' મેથડ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
| બંને '''classes''' માં ''' method ''' ની '''name, return type ''' અને '''argument list ''' સમાન છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| '''subclass ''' માનું ''' method ''' એ '''parent class ''' માં '''method ''' ને '''override ''' કરે છે એવું કહેવાશે જો:'''name''' ,'''return type''' ,'''argument list''' એકસમાન મેચ (મેળ ખાવું) થાય છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:33&lt;br /&gt;
| '''Manager''' ક્લાસ પર પાછા આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| '''getDetails() method ''' ની પહેલા, ટાઈપ કરો: '''@Override.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:43&lt;br /&gt;
| આ એક '''override annotation''' છે. આ દર્શાવે છે કે '''method''' એ '''superclass''' માંનાં '''method''' ને '''override''' કરવા હેતુ છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો જોઈએ કે '''annotation ''' શું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| '''Annotations:'''  શરુ થાય છે '''at (@)''' ચિન્હ અક્ષરથી પ્રોગ્રામ વિશે ડેટા આપે છે.કોડનાં ઓપરેશન (કામગીરી) પર સીધે સીધી કોઈ અસર ધરાવતું નથી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:10&lt;br /&gt;
| '''method ''' જો '''@Override''' વડે એનોટેટ (ટીપ્પણી) કર્યું હોય તો, કમ્પાઈલર '''error ''' ઉત્પન્ન કરશે જો: ''' method''' એ '''superclass''' માં જાહેર કરેલ '''method''' ને '''override''' કરે છે.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:23&lt;br /&gt;
| '''method signature ''' એ તેનાં પોતાના '''superclass''' માં વિભિન્ન છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
| હવે, ચાલો પાછા '''IDE''' પર આવીએ. '''Manager class''' પર પાછા આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
| '''at (@)''' ચિન્હ અક્ષર કમ્પાઈલરને દર્શાવે છે કે '''annotation''' શું અનુસરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| અહીં, તે દર્શાવે છે કે '''getDetails()''' મેથડ એ '''overridden''' છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:48&lt;br /&gt;
| ચાલો '''TestEmployee class''' પર આવીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:51&lt;br /&gt;
| ફિલ્ડ (વિસ્તાર) ને સંગ્રહો અને પ્રોગ્રામ '''run''' કરો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| આપણને આપેલ પ્રમાણે '''output''' મળે છે: '''Name: Nikkita Dinesh''' ,'''Email: abc@gmail.com''' ,'''Manager of Accounts'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:05&lt;br /&gt;
| અહીં, '''Manager class ''' નો '''object ''' એ '''getDetails() method''' કોલ (આવ્હાન કરવું) કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| પરંતુ આ વખતે, તે પોતે '''Manager class''' નાં '''method''' ને કોલ કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:16&lt;br /&gt;
| આ રીતે, આપણે '''subclass''' દ્વારા '''parent class ''' નાં '''method''' ને '''override''' કરીએ છીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
| ચાલો સારાંશ લઈએ. આ ટ્યુટોરીયલમાં, આપણે આપેલ વિશે શીખ્યા: '''Subclassing''' અને '''Method Overriding'''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:31&lt;br /&gt;
| '''assignment''' તરીકે, એક '''class Vehicle ''' બનાવો જે કે '''run ''' મેથડ ધરાવે જે પ્રિંટ કરે “'''The Vehicle is running.”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:40&lt;br /&gt;
| સાથે જ એક ક્લાસ '''Bike ''' બનાવો જે '''run ''' મેથડ ધરાવે જે પ્રિંટ કરે “'''The Bike is running safely.”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:48&lt;br /&gt;
| આઉટપુટ હોવું જોઈએ “'''The Bike is running safely.”'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:52&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ વિશે વધુ જાણવા માટે, આપેલ લીંક ઉપર ઉપલબ્ધ વિડીઓ નિહાળો. તે સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ માટે સારાંશ આપે છે. જો તમારી પાસે સારી બેન્ડવિડ્થ ન હોય તો, તમે ડાઉનલોડ કરી તે જોઈ શકો છો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:06&lt;br /&gt;
| સ્પોકન ટ્યુટોરીયલ પ્રોજેક્ટ ટીમ: સ્પોકન ટ્યુટોરીયલોની મદદથી વર્કશોપ આયોજિત કરે છે. જેઓ ઓનલાઇન પરીક્ષા પાસ કરે છે તેમને પ્રમાણપત્ર આપે છે.&lt;br /&gt;
વધુ વિગતો માટે, અમને '''contact at spoken hyphen tutorial dot org''' પર લખો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:21&lt;br /&gt;
| '''Spoken Tutorial''' પ્રોજેક્ટ એ '''Talk to a Teacher''' પ્રોજેક્ટનો એક ભાગ છે. જે આઇસીટી, એમએચઆરડી, ભારત સરકાર દ્વારા શિક્ષણ પર નેશનલ મિશન દ્વારા આધારભૂત છે.આ મિશન વિશે વધુ માહીતી આ લીંક ઉપર ઉપલબ્ધ છે: '''http://spoken-tutorial.org/NMEICT- Intro'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10:42&lt;br /&gt;
| '''IIT Bombay''' તરફથી ભાષાંતર કરનાર હું, ચેતન સોલંકી વિદાય લઉં છું. જોડાવાબદ્દલ આભાર.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>