<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC3%2FStatic-Methods%2FOriya</id>
		<title>Java/C3/Static-Methods/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC3%2FStatic-Methods%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Static-Methods/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-07T00:09:55Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Static-Methods/Oriya&amp;diff=42448&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 07:12, 20 February 2018</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Static-Methods/Oriya&amp;diff=42448&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-02-20T07:12:59Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:12, 20 February 2018&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 18:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 18:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 00:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 00:20&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏଠାରେ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏଠାରେ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;ଉବୁଣ୍ଟୁ ଲିନକ୍ସ OS ଭର୍ସନ୍ 14.04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;ଉବୁଣ୍ଟୁ ଲିନକ୍ସ OS ଭର୍ସନ୍ 14.04&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;JDK 1.7&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;Eclipse 4.3.1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JDK 1.7&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Eclipse 4.3.1&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 453:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 455:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 09:59&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&amp;#160; 09:59&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି ଏବଂ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି ଏବଂ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Static-Methods/Oriya&amp;diff=41387&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- |  00:01 | Static Methods ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲକୁ ସ୍ଵାଗତ  |- |  00...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C3/Static-Methods/Oriya&amp;diff=41387&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-12-19T18:14:05Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- |  00:01 | Static Methods ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲକୁ ସ୍ଵାଗତ  |- |  00...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:01&lt;br /&gt;
| Static Methods ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲକୁ ସ୍ଵାଗତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:05&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ରେ ଆମେ, static methods କ’ଣ, static methodsକୁ ପରିଭାଷିତ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:12&lt;br /&gt;
| instance methods ଓ static methods ମଧ୍ୟରେ ଥିବା ପାର୍ଥକ୍ୟ ଏବଂ static methodଗୁଡିକୁ କିପରି ବ୍ୟବହାର କରାଯାଏ ଶିଖିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:20&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ: &lt;br /&gt;
* ଉବୁଣ୍ଟୁ ଲିନକ୍ସ OS ଭର୍ସନ୍ 14.04&lt;br /&gt;
* JDK 1.7&lt;br /&gt;
* Eclipse 4.3.1&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:31&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଅନୁସରଣ କରିବାକୁ ଆପଣଙ୍କର Java ଓ Eclipse IDE ଉପରେ ମୌଳିକ ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଦରକାର&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| ଆପଣଙ୍କର ନିଶ୍ଚିତରୂପେ ଜାଭାରେ ଥିବା instance variables, methods ଓ static variables ଉପରେ ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଆବଶ୍ୟକ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:45&lt;br /&gt;
| ଯଦି ନାହିଁ, ତେବେ ସମ୍ପର୍କିତ Java ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ପାଇଁ ଦୟାକରି ଆମ ୱେବସାଇଟ୍ ଦେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:50&lt;br /&gt;
| static method, ଗୋଟିଏ ମେଥଡ୍ ଅଟେ ଯାହାର ସମଗ୍ର class ସହିତ ସହଯୋଗିତା ଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:56&lt;br /&gt;
| ଏହାକୁ ଗୋଟିଏ class method ମଧ୍ୟ କୁହାଯାଏ ଏବଂ static keyword ବ୍ୟବହାର କରାଯାଇ ଘୋଷିତ କରାଯାଇଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| ସାଧାରଣତଃ Static methodଗୁଡିକ static variableଗୁଡିକୁ ନିୟନ୍ତ୍ରଣ କରିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହୃତ ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:07&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Eclipseକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ StaticMethodDemo ନାମକ ଗୋଟିଏ ନୂତନ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
| ଏହି ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ମଧ୍ୟରେ Static methodଗୁଡିକର ବ୍ୟବହାରକୁ ପ୍ରଦର୍ଶନ କରିବା ପାଇଁ ଦରକାରୀ classଗୁଡିକୁ ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:21&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ନୂତନ କ୍ଲାସ୍ StudentEnroll ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:25&lt;br /&gt;
| static methodକୁ କିପରି ବ୍ୟବହାର କରାଯାଏ ଗୋଟିଏ ଉଦାହରଣ ସହିତ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:30&lt;br /&gt;
| ଏହି ଉଦାହରଣ Static Variable ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ବ୍ୟବହାର ହୋଇଥିବା ଭଳି ପାଖାପାଖି ସମାନ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:37&lt;br /&gt;
| ପୁନର୍ବାର ଏଠାରେ StudentEnroll classକୁ ଉପସ୍ଥାପନ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:42&lt;br /&gt;
| ମନେପକାନ୍ତୁ ଯେ name ଓ id ଭେରିଏବଲଗୁଡିକ instance variable ଭାବେ ନିୟନ୍ତ୍ରିତ ହୋଇଛନ୍ତି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:48&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ organization ଓ total count ଭେରିଏବଲଗୁଡିକ ସମଗ୍ର class ପାଇଁ ସାଧାରଣ ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:54&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ସେଗୁଡିକୁ static variables ଭାବେ ବ୍ୟବହାର କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:58&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ StudentEnroll classକୁ ଉପସ୍ଥାପିତ କରିବା ପାଇଁ ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:03&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ ଏଠାରେ ଦୁଇଟି static variables count ଓ orgname ଅଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:08&lt;br /&gt;
| ଏହା ମଧ୍ୟ ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ orgname ଗୋଟିଏ static constant ନୁହେଁ ବରଂ ଏହା ଗୋଟିଏ ସାଧାରଣ static variable ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:15&lt;br /&gt;
| static variable orgname, IIT Bombay ଭାବେ ଇନିଶିଆଲାଇଜ୍ ହୋଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:21&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Source ଉପରେ କ୍ଲିକ୍ କରିବା ସହିତ -&amp;gt; Generate Constructor using Fieldsକୁ ଚୟନ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:27&lt;br /&gt;
| ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଥିବା କୋଡରୁ କୀୱର୍ଡ superକୁ ଡିଲିଟ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:32&lt;br /&gt;
| constructor ମଧ୍ୟରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ, count ++ semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:36&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ପ୍ରତ୍ୟେକ ଥର ଗୋଟିଏ object ସୃଷ୍ଟି ହେବା ସହିତ countର ଭେଲ୍ୟୁରେ ବୃଦ୍ଧି ହେବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:42&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଭେରିଏବଲଗୁଡିକର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ ଏହି କ୍ଲାସରେ showData( ) ନାମକ ଗୋଟିଏ ମେଥଡକୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ, public void showData( )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| id, name ଓ organisation nameର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ ବ୍ରାକେଟ୍ ମଧ୍ୟରେ ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡ୍ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:58&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଷ୍ଟାଟିକ୍ ମେଥଡ୍ setOrgNameକୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:03&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:05&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଉପସ୍ଥାପିତ ହୋଇଥିବା setOrgName method ଗୋଟିଏ ଷ୍ଟାଟିକ୍ ମେଥଡ୍ ଅଟେ ଯାହା orgnameର ଭେଲ୍ୟୁକୁ ରୂପାନ୍ତରିତ କରିପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:13&lt;br /&gt;
| କୌଣସି method ଯାହା static variableଗୁଡିକୁ ନିୟନ୍ତ୍ରଣ କରିବା ପାଇଁ ବ୍ୟବହୃତ ହୋଇଥାଏ ତାହାକୁ ଗୋଟିଏ static method ଭାବେ ପରିଭାଷିତ କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:19&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ instance method ଓ static method ମଧ୍ୟରେ ଥିବା ପାର୍ଥକ୍ୟକୁ ଆବିଷ୍କାର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
| Instance methods, static variablesକୁ ଆକ୍ସେସ୍ କରିପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:29&lt;br /&gt;
| ଯେତେବେଳେ କି ଗୋଟିଏ static method କେବଳ static variablesକୁ ସିଧାସଳଖ ଆକ୍ସେସ୍ ଓ ରୂପାନ୍ତର କରିପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Instance methodଗୁଡିକ କେବଳ ଗୋଟିଏ object ଦ୍ଵାରା ପ୍ରୟୋଗ କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:39&lt;br /&gt;
| ଯେତେବେଳେ କି ଗୋଟିଏ static methodକୁ, ଏକ object ସୃଷ୍ଟି ନକରି ସିଧାସଳଖ ପ୍ରୟୋଗ କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:45&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଗୋଟିଏ static method ମଧ୍ୟରେ କୀୱର୍ଡ this ଓ superକୁ ବ୍ୟବହାର କରିପାରିବା ନାହିଁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:50&lt;br /&gt;
| ଏହାର କାରଣ ହେଉଛି ଏହି keywordଗୁଡିକ ଗୋଟିଏ ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ କ୍ଲାସର ଇନଷ୍ଟାନ୍ସକୁ ରେଫର୍ କରିଥାଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:56&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ ଷ୍ଟାଟିକ୍ କଣ୍ଟେକ୍ସଟରେ ଆମେ ଗୋଟିଏ କ୍ଲାସର ଇନଷ୍ଟାନ୍ସଗୁଡିକୁ ରେଫର୍ କରିପାରିବା ନାହିଁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:01&lt;br /&gt;
| ଏହି static method ମଧ୍ୟରେ ସିଧାସଳଖ ଗୋଟିଏ instance variableକୁ ଆକ୍ସେସ୍ କରିବା ପାଇଁ ଚେଷ୍ଟା କରିବା ଦ୍ଵାରା କ’ଣ ହେବ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:09&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ, id= “newid” semicolon &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:13&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Eclipseରେ ଗୋଟିଏ ଏରର୍ ଦେଖାଦେବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:17&lt;br /&gt;
| ଏହା ସୂଚିତ କରୁଛି ଯେ ଗୋଟିଏ static method ମଧ୍ୟରେ ଏକ instance variableକୁ ସିଧାସଳଖ ଆକ୍ସେସ୍ କରାଯାଇପାରିବ ନାହିଁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:23&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ଏହି ଲାଇନକୁ କମେଣ୍ଟ କରିବା ସହିତ ଆଗକୁ ବଢନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:27&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଆଉ ଏକ static method showOrgDataକୁ ସଂଯୁକ୍ତ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:31&lt;br /&gt;
| ଏହି ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟଗୁଡିକ orgname ଓ countର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:36&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ default package ଉପରେ ରାଇଟ୍ କ୍ଲିକ୍ କରିବା ସହିତ New-&amp;gt; Classରେ କ୍ଲିକ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ତା’ପରେ ନାମକୁ Demo ଭାବେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:44&lt;br /&gt;
| ଏହି class ମଧ୍ୟରେ main method ପ୍ରାପ୍ତ ହେବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:48&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ main ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ ଏବଂ ତା’ପରେ main method ସୃଷ୍ଟି କରିବା ପାଇଁ Ctrl+spaceକୁ ଦାବନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:54&lt;br /&gt;
| ଷ୍ଟୁଡେଣ୍ଟ ନାମାଙ୍କନଗୁଡିକୁ ଉପସ୍ଥାପନ କରିବା ପାଇଁ StudentEnroll କ୍ଲାସର କିଛି ଅବଜେକ୍ଟ ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:01&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ତିନୋଟି ଅବଜେକ୍ଟ s1, s2 ଓ s3କୁ ସୃଷ୍ଟି କରିବା ପାଇଁ ନିମ୍ନକିଖିତ କୋଡ୍ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:08&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ନାମାଙ୍କନର ବିବରଣୀକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ showData ମେଥଡକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:12&lt;br /&gt;
| s1, s2 ଓ s3 ଉପରେ showData ମେଥଡକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରିବା ପାଇଁ ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:19&lt;br /&gt;
| orgname ଓ countର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ method showOrgDataକୁ ମଧ୍ୟ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:27&lt;br /&gt;
| ଯେହେତୁ ଏହା ଗୋଟିଏ static method ଅଟେ, ଏହାର class ନେମକୁ ବ୍ୟବହାର କରି ଆମେ ଏହାକୁ ସିଧାସଳଖ ପ୍ରୟୋଗ କରିପାରିବା &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:31&lt;br /&gt;
| ଏହା କରିବା ପାଇଁ ଏହି କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Demo ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ରନ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:37&lt;br /&gt;
| s1ର ଅନୁରୂପ ଭେରିଏବଲଗୁଡିକର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକ ଯାହା IT101, ADIL ଓ IIT BOMBAY, ପ୍ରିଣ୍ଟ ହୋଇଯାଇଥିବା ଆପଣ ଲକ୍ଷ୍ୟ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
| ସେହିପରି s2 ଓ s3ର ଅନୁରୂପ ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକ ମଧ୍ୟ ପ୍ରିଣ୍ଟ ହୋଇଯିବେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ orgname ଯାହା IIT BOMBAYର ଭେଲ୍ୟୁ, s1, s2 ଓ s3 ପାଇଁ ସାଧାରଣ ଅଟେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:02&lt;br /&gt;
| orgname ଓ count, static method showOrgData ଦ୍ଵାରା ଭିନ୍ନ ଭାବେ ପ୍ରିଣ୍ଟ ହୋଇଛନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ ସଂସ୍ଥାର ନାମ IIT Bombay ଭାବେ ପ୍ରିଣ୍ଟ ହୋଇଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:13&lt;br /&gt;
| ଷ୍ଟୁଡେଣ୍ଟ ନାମାଙ୍କନ ସଂଖ୍ୟାର ଭେଲ୍ୟୁ 3 ଭାବେ ପ୍ରିଣ୍ଟ ହୋଇଛି, ଯେହେତୁ ଆମେ ତିନୋଟି ଅବଜେକ୍ଟ ସୃଷ୍ଟି କରିଛନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:21&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ static methodକୁ ସିଧାସଳଖ ଏହାର class ନେମ୍ ଦ୍ଵାରା ପ୍ରୟୋଗ କରାଯାଇପାରିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:26&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ static method setOrgNameକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:30&lt;br /&gt;
| ସଂସ୍ଥାର ନାମ IIT Bombayରୁ IIT Mumbaiକୁ ପରିବର୍ତ୍ତନ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:36&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡ୍ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:38&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ନାମାଙ୍କନ ବିବରଣୀକୁ କରିବା ପାଇଁ ପୁନର୍ବାର s1, s2 ଓ s3 ଉପରେ showData ମେଥଡକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| ଏଥି ପାଇଁ ନିମ୍ନଲିଖିତ କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:50&lt;br /&gt;
| ପୁନର୍ବାର orgname ଓ countର ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ method showOrgDataକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
| ଏଥି ପାଇଁ ଏହି କୋଡକୁ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:00&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ପୁନର୍ବାର Demo ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ରନ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:03&lt;br /&gt;
| ସଂସ୍ଥାର ନାମ IIT Mumbaiକୁ ପରିବର୍ତ୍ତନ ହୋଇଯାଇଥିବା ଆପଣ ଦେଖିପାରିବେ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:08&lt;br /&gt;
| ସ୍ଲାଇଡକୁ ଫେରିଆସନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:11&lt;br /&gt;
| Object referencesକୁ ଗୋଟିଏ static methodରେ ପାସ୍ କରାଯାଇପାରିବ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| ଏହିପରି ଗୋଟିଏ static method, ସେହି ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ objectର instance variableଗୁଡିକୁ ଆକ୍ସେସ୍ କରିପାରିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| ଏହାକୁ ଆମ କୋଡରେ ଚେଷ୍ଟା କରନ୍ତୁ. Eclipseକୁ ଫେରିଆସିବା ସହିତ StudentEnroll classକୁ ଯା’ନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:30&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ setOrgName methodରେ StudentEnroll classର ଅନ୍ୟ argumentକୁ ଏକ object ଭାବେ ପାସ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:38&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ String org ପରେ କମା StudentEnroll s, ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:45&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଏହି method ମଧ୍ୟରେ, id = &amp;quot;newid''କୁ ଅନକମେଣ୍ଟ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:50&lt;br /&gt;
| ଏବଂ id ବ୍ୟତିତ, s.id ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:54&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ Demo classକୁ ଯା’ନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:56&lt;br /&gt;
| StudentEnroll object s1 ପାସ୍ କରିବା ଦ୍ଵାରା function callକୁ, setOrgName methodରେ ରୂପାନ୍ତର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:05&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ ଏଠାରେ IIT Mumbai ପରେ କମା s1, ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:10&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ପୁନର୍ବାର Demo ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ ରନ୍ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:12&lt;br /&gt;
| s1 ପାଇଁ ଥିବା idର ଭେଲ୍ୟୁ newidରେ ପରିବର୍ତ୍ତନ ହୋଇଯାଇଥିବା ଆପଣ ଦେଖିପାରିବେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:19&lt;br /&gt;
| ସଂକ୍ଷିପ୍ତରେ. ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲରେ ଆମେ ଶିଖିଲେ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ static method କ’ଣ ଏବଂ ଏହା କେତେବେଳେ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:28&lt;br /&gt;
| static methods ଓ instance methods ମଧ୍ୟରେ ଥିବା ପାର୍ଥକ୍ୟ କିପରି ଜାଣିବା ଏବଂ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:33&lt;br /&gt;
| static methodଗୁଡିକୁ କିପରି ସୃଷ୍ଟି ଓ ପ୍ରୟୋଗ କରିବା&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:37&lt;br /&gt;
| ଏହି ଆସାଇନମେଣ୍ଟ, Static variable ଆସାଇନମେଣ୍ଟର କ୍ରମାନୁବୃତ୍ତି ଅଟେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
| Static variable ଉପରେ ଥିବା ଆସାଇନମେଣ୍ଟ ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ କରିଛନ୍ତି ବୋଲି ସୁନିଶ୍ଚିତ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:47&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ ଆମେ କେବଳ ରୂପାନ୍ତରଗୁଡିକୁ ହାଇଲାଇଟ୍ କରିବୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:50&lt;br /&gt;
| ଏଠାରେ statusକୁ ଉପସ୍ଥାପନ କରିବା ପାଇଁ ଗୋଟିଏ ଭେରିଏବଲ୍ ଅଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:55&lt;br /&gt;
| କାର୍ ସର୍ଭିସ୍ ପାଇଁ in କିମ୍ବା ସର୍ଭିସ୍ ପରେ out ହେବାକୁ ଏହା ସୂଚିତ କରିବା ପାଇଁ ଏହା ବ୍ୟବହାର କରାଯାଇଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:01&lt;br /&gt;
| No of cars out after Serviceକୁ ଉପସ୍ଥାପନ କରିବା ପାଇଁ ଅନ୍ୟ ଏକ ଭେରିଏବଲ୍ ମଧ୍ୟ ଅଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:08&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ method service( Car c)କୁ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ ଯାହା ଷ୍ଟେଟସକୁ out ଭାବେ ଅଦ୍ୟତନ କରିଛି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:13&lt;br /&gt;
| ସର୍ଭିସ୍ ପାଇଁ ଥିବା, No of Cars in, ସର୍ଭିସ୍ ପରେ, No of Cars out ପାଇଁ   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:17&lt;br /&gt;
| ଅନୁରୂପ ଭେଲ୍ୟୁଗୁଡିକୁ ଏହା ରୂପାନ୍ତର କରିବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:21&lt;br /&gt;
| କାରର ବିବରଣୀଗୁଡିକୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା ପାଇଁ ଗୋଟିଏ ମେଥଡ୍ show( )କୁ ମଧ୍ୟ ପରିଭାଷିତ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:26&lt;br /&gt;
| ପୂର୍ବ ଭଳି ତାଲିକାନୁସାରେ ନିମ୍ନଲିଖିତକୁ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:30&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ ଆମର ଆବଶ୍ୟକ ଥିବା static methodକୁ ଚିହ୍ନଟ ଓ ପରିଭାଷିତ କରିବାକୁ ହେବ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:35&lt;br /&gt;
| ଗୋଟିଏ Demo class ମଧ୍ୟ ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:38&lt;br /&gt;
| main method ମଧ୍ୟରେ CarServiceର କିଛି ଅବଜେକ୍ଟଗୁଡିକୁ ସୃଷ୍ଟି କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:43&lt;br /&gt;
| କେତେକଙ୍କ ଉପରେ service( ) methodକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:47&lt;br /&gt;
| ସମସ୍ତ ଅବଜେକ୍ଟଗୁଡିକୁ ବ୍ୟବହାର କରି show( ) methodକୁ ପ୍ରୟୋଗ କରିବା ସହିତ ପରିଣାମଗୁଡିକୁ ଯାଞ୍ଚ କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:52&lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ ଥିବା ଭିଡିଓ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟକୁ ସାରାଂଶିତ କରେ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
| ଦୟାକରି ଏହାକୁ ଡାଉନଲୋଡ୍ କରିବା ସହିତ ଦେଖନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:59&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍: &lt;br /&gt;
* ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି ଏବଂ &lt;br /&gt;
* ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:08&lt;br /&gt;
| ଅଧିକ ବିବରଣୀ ପାଇଁ ଦୟାକରି ଆମକୁ ଲେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:11&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର NMEICT ଦ୍ୱାରା ଅନୁଦାନ ପ୍ରାପ୍ତ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:18&lt;br /&gt;
| ଏହି ମିସନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ଏହି ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:22&lt;br /&gt;
| ଏହି ସ୍କ୍ରିପ୍ଟ Department of Information Technology, Amal Jyothi College of Engineering ଦ୍ଵାରା ପ୍ରଦାନ କରାଯାଇଛି&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  10:30&lt;br /&gt;
| ଆଇଆଇଟି ବମ୍ୱେ ତରଫରୁ ପ୍ରଦୀପ ଚନ୍ଦ୍ର ମହାପାତ୍ରଙ୍କ ସହ ମୁଁ ପ୍ରଭାସ ତ୍ରିପାଠୀ ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି. &lt;br /&gt;
ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ ଧନ୍ୟବାଦ&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	</feed>