<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FNumerical-Datatypes%2FKhasi</id>
		<title>Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FNumerical-Datatypes%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T19:46:38Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi&amp;diff=42983&amp;oldid=prev</id>
		<title>Khraw: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration'''  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Numerical Data Types in Java |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai, ngin pu...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Numerical-Datatypes/Khasi&amp;diff=42983&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-04-08T19:25:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- | 00:01 | Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Numerical Data Types in Java |- | 00:07 | Ha kane ka jinghikai, ngin pu...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Numerical Data Types in Java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:07&lt;br /&gt;
| Ha kane ka jinghikai, ngin pule shaphang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:10&lt;br /&gt;
| Ki numerical data types ba bun jait kiba don ha ka java bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:13&lt;br /&gt;
|Kumno ban pyndonkam ia ki ban buh ia ki numerical data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, ngi pyndonkam da Ubuntu 11.10 JDK. 1.6 bad Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:27&lt;br /&gt;
|  Ban bud ia kane ka jinghikai, phi dei ban nang kumno ban thoh bad run ia ka simple java program ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:34&lt;br /&gt;
| Lada em na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:42&lt;br /&gt;
|  Ki data type kiba pyndonkam ban buh ia ki integer la khot int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Ki data type kiba pyndonkam ban buh ia ki decimal number la khot float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| To ngin define bad pyndonkam nyngkong ia ki integers&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:02&lt;br /&gt;
| Hangne ngi don ia Eclipse IDE bad ka synrong kaba donkam ia ki code ba hadien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:10&lt;br /&gt;
| Ngi la dep shna ia ka class NumericaData bad buh ia ka main method ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:15 	&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit kumno ban buh ia u number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| Int distance equal  28&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka buh ia u integer value ha ka kyrteng distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng distance la khot integer variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| Mynta ngin pyndonkam ia u variable distance ban print ia ka value kaba buh ha ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:47&lt;br /&gt;
| System dot out dot println ha poh ki parentheses distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:01&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka print ia ka value jong u variable distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| Save ia ka file bad run ia ka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14 &lt;br /&gt;
|  Ngi lah ban iohi ba ka value 28 la buh hapoh distance bad la print ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ki values kiba buh ha ki variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:25&lt;br /&gt;
| Pynkylla 28 sha 24&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:29&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:34&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ia ka output la pynkylla  katkum badei&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
|Ka Int  ka lah ban buh ia ki negative values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| Pynkylla 24 sha minu 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:48&lt;br /&gt;
| Save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56&lt;br /&gt;
| Kum ngi iohi, wat la ki negative values lah ban buh ha ki variable kiba dei ki jait int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:02&lt;br /&gt;
|  Ka data type int ka long biang ia  baroh ki jingdonkam ha ka program&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06 &lt;br /&gt;
| Hynrei ka lah ban buh ia ki value katkum ka limit&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:10&lt;br /&gt;
| To ngi pyrshang ban buh ia u value ba kham heh bad peit kaei kaban jia&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:25&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, don u lain ba saw hatrai u number uba pyni ia ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
|  Kane ka error ka ong” the number is out of range for a variable of the type int&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| U int u shim 32 bits na ka memory bad buh tang ia ki value naduh -2 power 31 haduh 2 power 31&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Ban buh ia u number uba heh, ka java ka ai da u long data type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:54&lt;br /&gt;
| To ngin pyndonkam ia ka ban buh ia u value u ba khraw&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:59&lt;br /&gt;
|  Pynkylla int sha long bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:04&lt;br /&gt;
| Buh u L dak heh ha ka kut jong u number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:11&lt;br /&gt;
| Save ia ka da u Ctrl S&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:16&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba mynta kam don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| To nginrun ia ka da Ctrl F1. Ka value ka la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi baki dak kiba heh la lah ban buh ha u long variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin buh u decimal numbe ha u int variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:37&lt;br /&gt;
| Pynkylla long sha int bad pynkylla ia u number sha 23.5&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:50&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, ka don ka error. Kane la long namr int u lah ban buh tang ia ki integers&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:00&lt;br /&gt;
| Ban buh ia u decimal number, ngi hap ban pyndonkam da u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
| Pynkylla ia u data type sha u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:10  &lt;br /&gt;
| Bad buh ia u fa ha kaba kut jong ka value&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:17&lt;br /&gt;
| Save ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:19&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ba mynta ka don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| Run ia ka    Control F11&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:29&lt;br /&gt;
|  Kumba ngi lah ban iohi, u decimal value la lah ban buh bad ia u value la print&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka value jong u variable distance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:46&lt;br /&gt;
| Bad buh bun ki number hadien u decimal points kum ba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:53&lt;br /&gt;
| Save ia ka ba run ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:01&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba ka output ka iapher kyndiat na kaei kaba ngi lah buh&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:06&lt;br /&gt;
| Kaneka long namar ba don ka jingkut jong ka jinglong thik jong u floating point number&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| La pynwan sha u number uba jan eh, lada ym lah ban buh thih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:18&lt;br /&gt;
|   Mynta to ngin peit iaki  ain aikyrteng ia ki vairables&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:23&lt;br /&gt;
| Buh ia u number 2 hashuwa ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
|   Ngi iohi ba don ka syntax error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| Kane ka long namar ka kyrteng variable ka dei ban sdang tang da u aplhaber lane u underscore&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| Hynrei barabor , um ju pyndonkam ia u underscore bansdang ia u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:45&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin add ia u number ha ka kut jong ka kyrteng u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:55&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba kam don ka error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:59&lt;br /&gt;
| Ka kyrteng jong u variable ka lah ban don u digit hynrei ym ban sdang da u digit na khmat&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:04&lt;br /&gt;
|  Mynta buh ia u underscore ha  pdeng jong ka kyrteng&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:15&lt;br /&gt;
|  Ngi iohi ba kam don error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:17&lt;br /&gt;
| Kaba mut ba ia u underscore  lah ban buh ha ka kyrteng jong u variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:22&lt;br /&gt;
| Hynrei ha kiwei ki dak sangeh ha ka kyrteng jong u variable ka lah ban ai ia ka syntax error lane kiwei pat ki error&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:28&lt;br /&gt;
| Kane ka dei  kumno ban buh ia ki numerical data ha ka java&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|Da kane ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38     &lt;br /&gt;
|Ha kane ka jinghikai, ngi la pule shaphang ki numerical data type ba bunjait&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:44   &lt;br /&gt;
|Bad kumno ban buh ia ki numerical data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
|Bad ngi la pule ruh ia ki ain ai kyrteng ia ki variable&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:51&lt;br /&gt;
|  Kum ka kam ban leh nakane ka jinghikai&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|Pule shaphang kiwei pat ki numerical data type bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|Peit kumno ki iapher na u int bad u float&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00     &lt;br /&gt;
|Ki jinghikai shaphang ka java ki don ha kaneka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:05	    &lt;br /&gt;
|Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project  peit ia kane ka video kaba don  kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:11    &lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14    &lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwidth uba khlain phi lah bad download bad peit iaka &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:20&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka pynlong ia ki workshp da kaba pyndonkam ia ka spoken tutorials&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:24   &lt;br /&gt;
|Ai certificates sha ki to kiba pass ha ka online test. Kham bun ki jingtip sngewbha thoh sha ka contact at spoken hyphen tutorial dot org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project ka dei shibynta naka project talk to a teacher &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:39   &lt;br /&gt;
|La kyrshang ia ka da ka national mission on eduction lyngba ka ICT, MHRD, government of india&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:45   &lt;br /&gt;
|Khambunki jingtip halor kane ka mission ka don ha kane ka link&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:51&lt;br /&gt;
|   Ia kane ka jinghikai la pynkylla sha ka ktien khasi da u Khrawprykhat Wanshong&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	</feed>