<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FNon-static-block%2FKhasi</id>
		<title>Java/C2/Non-static-block/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FNon-static-block%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Non-static-block/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T19:47:21Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Non-static-block/Khasi&amp;diff=41517&amp;oldid=prev</id>
		<title>Khraw: Created page with &quot;{| border=1 || '''Time''' || '''Narration''' |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Non-Static block” in Java  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, ng...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Non-static-block/Khasi&amp;diff=41517&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-12-24T18:52:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Non-Static block” in Java  |- |  00:06 |  Ha kane ka tutorial, ng...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|| '''Time'''&lt;br /&gt;
|| '''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor “Non-Static block” in Java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:06&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka tutorial, ngin pule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:08&lt;br /&gt;
| Shaphang “non-static” block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:10&lt;br /&gt;
| Mynba u non static block la execute&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:13&lt;br /&gt;
| Ka nuksa jong  “non-static block”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:16&lt;br /&gt;
| Bad balei ngi donkam ia ki “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:18&lt;br /&gt;
|  Hangne ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
Ubuntu version 11.10&lt;br /&gt;
Java Development Environment jdk 1.6&lt;br /&gt;
Bad  Eclipse IDE 3.7.0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
|Ban bud iakane ka tutorial, phi dei ban nang &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:29&lt;br /&gt;
| Kumno ban shna ia u “constructor” ha ka java da kaba pyndonkam ia ka “Eclipse”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:33&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei, sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni hangne&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:38&lt;br /&gt;
| Mynta ngin peit, kaei kaba u “non-static block” u long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:42&lt;br /&gt;
| Uno uno u code ba la thoh hapdeng ki artylli I curly brackets u dei u “non-static block”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:46  &lt;br /&gt;
| Ngi lah ban iohi ia ka syntax hangne&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:51&lt;br /&gt;
| Ha kaba kumno la execute ia u non static block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:54&lt;br /&gt;
| La execute ia u “non static block” na manla u object ba la shna &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:58&lt;br /&gt;
| Ka executes hashuwa ka jingpyntrei ia u constructor&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:04&lt;br /&gt;
| Ka lah ban initialize ia ki instance member variables jong ka class&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:08&lt;br /&gt;
| Kano kano ka jingpyntrei kam kum ka jingkhein lah ruh ban buh hapoh ka block&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:14&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin phai sha ka “Eclipse” bad pyrshang ban pyndonkam ia u “non-static block”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   01:22&lt;br /&gt;
|  Nga la dep plie lypa ia ka “class” ba kyrteng “NonStatic Test” ha ka Eclipse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:28&lt;br /&gt;
| Nga la dep shna ia ka “class” ba kyrteng “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:33&lt;br /&gt;
| Mynta hapoh “class” “A”, nyngkong ngan shna ia u variable jong u type “int”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:38&lt;br /&gt;
| Te, type: “int a” semicolon, nangta nion “Enter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:46&lt;br /&gt;
| Hapoh ki curly bracket, type: “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes” “Non static block of an instance of Class A” Semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Nangta type, “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes” The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:32&lt;br /&gt;
| Mynta ngin declare ia u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:35&lt;br /&gt;
| Te type, “public A” plie bad khang ia ki bracket plie ia ki curly bracket nion “Enter”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:51&lt;br /&gt;
| Nangta type: “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “Constructing object of type A” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:10&lt;br /&gt;
| Nangta type, “System” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:35&lt;br /&gt;
| Mynta save ia kane ka file&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:44&lt;br /&gt;
| Hapoh “class Non Static Test” ha ka Eclipse to ngin shna ia u object jong ka “Class A”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:53&lt;br /&gt;
| Te, type: “A” space “a1” equal to “new” space “A” plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:08&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, ngin shna sa uwei u object jong ka class “A”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:12&lt;br /&gt;
| Te, type:”A” space “a2” equal to “new” space “A” plie bad khang ia ki bracket semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:25&lt;br /&gt;
| Mynta, “save” bad “run” ia ka file. Te, nion “Ctrl &amp;amp; S” bad “Ctrl&amp;amp;F11” key&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:32&lt;br /&gt;
| Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| Kumba ngi lah ban iohi, haba u oject ba nyngkong la shna,  u “non-static block “ la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:45&lt;br /&gt;
|  U “non static block” jong ka “instance jong ka class A” bad  ka instance variable ‘a” la initialized sha u “0”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:53&lt;br /&gt;
| Dei tang hadien kata,  ba ia u “Constructor” la execute. Ba shna ia u object jong u type “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:02&lt;br /&gt;
| Bad hangne, instance variable la initialized biang sha u ‘0’&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:07&lt;br /&gt;
| Nangta biang haba la shna ia u object ba ar, ia ka non-static block la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:16&lt;br /&gt;
| Kane ka rukom ka iai bteng&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:20&lt;br /&gt;
|   Ngi lah ban don bun tylli ki “non-static block” hapoh ka “class”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:25&lt;br /&gt;
| Ha kane ka khep la execute iaki  ha ka rukom ba ki paw hapoh ka “class”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:30&lt;br /&gt;
| Ngi lah ban pyrshang ia ka mynta&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:34&lt;br /&gt;
| Thep ia kawei ka block hadien ka ba nyngkong hapoh ka class “A”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:43&lt;br /&gt;
| Te sa shisien type hapoh ki curly bracket&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:47&lt;br /&gt;
| System dot out dot println hapoh ki bracet bad double quotes “Second Non Static block of an instance of Class A” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:08&lt;br /&gt;
| Nangta type:”system” dot “out” dot “println” hapoh ki bracket bad double quotes “The value of a is” plus “a” semicolon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:30&lt;br /&gt;
| Mynta save ia kane ka file, nion Ctrl&amp;amp;S ha ka juh ka por , nangta nion Ctrl&amp;amp;F11 ba run ia ka program&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:44&lt;br /&gt;
|  Ngi ioh ia ka output kumne harum&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:48&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ba hadien ba la execute ia ka block ba nyngkong, ia ka ba ar la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:58&lt;br /&gt;
|  Nangta tang ia u constructor la execute&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:07&lt;br /&gt;
| Mynta phi lah ban sngew balei ba ngi donkam ia ki “constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:10&lt;br /&gt;
| Ka jubab ka long ba ngim don kam ia u “default constructor”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|  07:15&lt;br /&gt;
| Hynrei ia ka “non-static block “ um lah ban parameterized&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:18&lt;br /&gt;
| Phim lah ban don “objects” ki ba shim values na shabar&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:22&lt;br /&gt;
| Te u “non-static block” um dei uba mih bujli na ka bynta u “constructor”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:27&lt;br /&gt;
| To ngin batai lyngkot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:29&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka jinghikai ngi la pule &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:32&lt;br /&gt;
| Shaphang “non-static block” bad kumno ban pyndonkam ia u ne u block&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:35&lt;br /&gt;
|  Na bynta ki kam ban leh: Shna ia ka “class” ba kyrteng “B”&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| Shna ia u “non-static block” bad u “constructor” kumba la pyni hakane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:44&lt;br /&gt;
| Shna ia u “object” jong ka “Class B” hapoh  ka “classNonStatic Test” kaba la dep shna lypa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:49&lt;br /&gt;
|Peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  07:51&lt;br /&gt;
|  Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|  peit ia kane video ka ba don ha kane ka link http://spoken-tutorial.org/What_is_a_Spoken_Tutorial.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:56&lt;br /&gt;
|   ka batai lyngkot ia ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
|   Lada phim don u bandwitdth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project team&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:06&lt;br /&gt;
|   ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam ia ki spoken tutorials&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:08&lt;br /&gt;
|  &lt;br /&gt;
ai certificate ia kito kiba pass ha ka online test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:12&lt;br /&gt;
|  Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   08:18&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|   Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:22&lt;br /&gt;
| la kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba iCT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:28&lt;br /&gt;
|   Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha ka spoken HYPHEN tutorial DOT org SLASH NMEICT HYPHEN Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:37&lt;br /&gt;
| Kumne ngi la poi sha kaba kut jong kane ka jinghikai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:40&lt;br /&gt;
|  Ma nga u Khrapyrkhat Wanshong na shillong, pynkut not. Khublei ia ka jingiasnoh kti lang&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	</feed>