<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FPunjabi</id>
		<title>Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FPunjabi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-02T04:01:34Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=32948&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 06:04, 9 March 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=32948&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-03-09T06:04:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;amp;diff=32948&amp;amp;oldid=20096&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=20096&amp;oldid=prev</id>
		<title>Harmeet at 08:04, 7 February 2015</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=20096&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-02-07T08:04:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 08:04, 7 February 2015&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 156:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 156:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:19&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:19&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਇਹ ਸਟੇਟਮੇਂਟ 10 &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ਅਵਇਵੋਂ ਯੁਕਤ &lt;/del&gt;ਪੂਰਨ ਅੰਕਾਂ ਦੇ ਇੱਕ array ਦਾ ਨਿਰਮਾਣ ਕਰਦੀ ਹੈ ।&amp;#160; array ਦਾ ਨਾਮ ਹੈ squares । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਇਹ ਸਟੇਟਮੇਂਟ 10 &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ਐਲੀਮੈੰਟ੍ਸ ਵਾਲੇ&amp;#160; &lt;/ins&gt;ਪੂਰਨ ਅੰਕਾਂ ਦੇ ਇੱਕ array ਦਾ ਨਿਰਮਾਣ ਕਰਦੀ ਹੈ ।&amp;#160; array ਦਾ ਨਾਮ ਹੈ squares । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |04:30&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਇਸ ਵਿੱਚ ਕੁੱਝ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ਅਤੇ ਮੰਨੋ &lt;/del&gt;ਨੂੰ ਸ਼ਾਮਿਲ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |ਇਸ ਵਿੱਚ ਕੁੱਝ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ਹੋਰ ਵੈਲਿਊ &lt;/ins&gt;ਨੂੰ ਸ਼ਾਮਿਲ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160; |- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Harmeet</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=20050&amp;oldid=prev</id>
		<title>Harmeet: Created page with &quot;{|border=1 !Time !Narration   |-  |00:02 |Introduction to Arrays  ਦੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸਵਾਗਤ ਹੈ ।...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Punjabi&amp;diff=20050&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2015-02-06T01:46:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 !Time !Narration   |-  |00:02 |Introduction to Arrays  ਦੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸਵਾਗਤ ਹੈ ।...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
!Time&lt;br /&gt;
!Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|00:02&lt;br /&gt;
|Introduction to Arrays  ਦੇ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਤੁਹਾਡਾ ਸਵਾਗਤ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
|ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ,  ਤੁਸੀ ਸਿਖੋਗੇ ਕਿ arrays ਕਿਵੇਂ ਬਨਾਏ ਜਾਂਦੇ ਹਨ ਅਤੇ arrays ਦੇ ਏਲਿਮੈੰਟ੍ਸ ਦੀ ਕਿਵੇਂ ਵਰਤੋ ਕੀਤੀ ਜਾਂਦੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
|ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕਰਾਂਗੇ  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 *  Ubuntu 11 . 10&lt;br /&gt;
 *  JDK 1 . 6 and &lt;br /&gt;
 *  Eclipse 3 . 7 . 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:25&lt;br /&gt;
|ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ  ਦੇ ਲਈ ,  ਤੁਹਾਨੂੰ data types ਅਤੇ ਜਾਵਾ ਵਿੱਚ for loop ਦਾ ਗਿਆਨ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:32&lt;br /&gt;
 |ਜੇਕਰ ਨਹੀਂ ਹੈ ,  ਤਾਂ ਉਚਿਤ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਲਈ ਕ੍ਰਿਪਾ ਸਾਡੀ ਹੇਠਾਂ ਦਰਸਾਈ ਵੇਬਸਾਈਟ ਉੱਤੇ ਜਾਓ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:38&lt;br /&gt;
|Arrays ਡੇਟਾ ਦਾ ਇੱਕ ਸੰਗ੍ਰਿਹ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:40&lt;br /&gt;
 |ਉਦਾਹਰਣ  ਦੇ ਲਈ ,  ਅੰਕਾਂ ਦੀ ਸੂਚੀ ,  ਨਾਵਾਂ ਦੀ ਸੂਚੀ ,  ਤਾਪਮਾਨਾਂ ਦੀ ਸੂਚੀ ,  ਵਰਖਾ ਦੀ ਸੂਚੀ ,  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:47&lt;br /&gt;
 |ਹਰ ਇੱਕ ਚੀਜ਼ ਦਾ ਇਸਦੀ ਹਾਲਤ ਉੱਤੇ ਆਧਾਰਿਤ ਇੱਕ ਇਨਡੇਕ੍ਸ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:52&lt;br /&gt;
 |ਪਹਿਲੇ ਹਿੱਸੇ ਦਾ ਇਨਡੇਕ੍ਸ 0 ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:55&lt;br /&gt;
 |ਦੂਜੇ ਹਿੱਸੇ ਦਾ ਇਨਡੇਕ੍ਸ 1 ਹੈ ਅਤੇ ਇਸ ਪ੍ਰਕਾਰ ਅੱਗੇ ਵੱਧਦੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |00:59&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਵੇਖੋ ਕਿ ਇਸ  ਡੇਟਾ ਨੂੰ ਕਿਵੇਂ ਸਟੋਰ ਕੀਤਾ ਜਾਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:03&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ Eclipse ਉੱਤੇ  ਜਾਓ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|ArraysDemo ਨਾਮਕ ਇੱਕ ਕਲਾਸ ਪਹਿਲਾਂ ਹੀ ਬਣਾਈ ਜਾ ਚੁੱਕੀ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:11&lt;br /&gt;
 |ਮੇਨ ਮੇਥਡ ਵਿੱਚ ,  ਵਰਖਾ  ਦੇ ਡੇਟਾ ਨੂੰ ਜੋੜੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਮੇਨ ਫੰਕਸ਼ਨ  ਦੇ ਅੰਦਰ ,  ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:18&lt;br /&gt;
 |int rainfall ਖੋਲੋ ਅਤੇ ਬੰਦ ਸਕਵਾਇਰ ਬਰੈਕੇਟਸ equal to ਕਰਲੀ ਬਰੈਕੇਟਸ ਵਿੱਚ ਟਾਈਪ ਕਰੋ 25 ,  31 ,  29 ,  13 ,  27 ,  35 , 12 ਅਤੇ ਅੰਤ ਵਿੱਚ ਸੇਮੀਕੋਲਨ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:53&lt;br /&gt;
 |ਧਿਆਨ ਦਿਓ ਕਿ  rainfall ਨਾਮਕ variable  ਦੇ ਬਾਅਦ ਸਕਵਾਇਰ ਬਰੈਕੇਟਸ ਲਗਾਓ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |01:58 &lt;br /&gt;
 |ਇਹ rainfall ਨੂੰ ਪੂਰਨ ਅੰਕਾਂ ਦੇ ਇੱਕ array  ਦੇ ਰੂਪ ਵਿੱਚ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:03&lt;br /&gt;
 |array  ਦੇ ਏਲਿਮੈੰਟ੍ਸ ਨੂੰ ਸਪੱਸ਼ਟ ਕਰਨ ਲਈ ਬਰੈਕੇਟਸ ਦਾ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕੀਤਾ ਜਾਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:09&lt;br /&gt;
|ਹੁਣ ਡੇਟਾ ਦਾ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕਰੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਅਗਲੀ ਲਾਇਨ ਵਿਚ ,  ਟਾਈਪ ਕਰੋ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:14&lt;br /&gt;
 |System dot out dot println    rainfall  ਸਕਵਾਇਰ ਬਰੈਕੇਟਸ ਵਿੱਚ ਟਾਈਪ ਕਰੋ  2 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:28&lt;br /&gt;
 |ਅਸੀ ਇਨਡੇਕ੍ਸ  ਗਿਣਤੀ 2  ਦੇ ਨਾਲ ਹਿੱਸਾ ਪ੍ਰਿੰਟ ਕਰ ਰਹੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:32&lt;br /&gt;
 |ਦੂਜੇ ਸ਼ਬਦਾਂ ਵਿੱਚ ,  array ਵਿੱਚ ਤੀਜਾ ਹਿੱਸਾ ਯਾਨੀ 29 । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:38&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਨੂੰ ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
 |ਜਿਵੇ ਕਿ ਅਸੀ ਵੇਖ ਸੱਕਦੇ ਹਾਂ ,  ਆਉਟਪੁਟ ਵਿੱਚ ਤੀਜਾ ਹਿੱਸਾ ,  ਯਾਨੀ 29  ਆਉਂਦਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:49&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ 2  ਦੇ ਸਥਾਨ ਉੱਤੇ 0 ਟਾਈਪ ਕਰਦੇ ਹਾਂ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |02:56 &lt;br /&gt;
|ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਨੂੰ ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:00&lt;br /&gt;
 |ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਅਸੀ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ,  ਆਉਟਪੁਟ ਵਿੱਚ ਪਹਿਲਾ ਮੁੱਲ  ਯਾਨੀ 25 ਆਉਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:07&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਪਹਿਲੀ ਚੀਜ਼  ਦੇ ਮੁੱਲ ਬਦਲਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:13 &lt;br /&gt;
|ਹੁਣ ਟਾਈਪ ਕਰੋ rainfall  [ 0 ]   =  11 ;  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:27&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਇਸਦੇ  ਮੁੱਲ ਨੂੰ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ । ਹੁਣ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਨੂੰ ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:34&lt;br /&gt;
 |ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਅਸੀ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ,  ਮੁੱਲ ਬਦਲਕੇ 11 ਹੋ ਗਿਆ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
|ਹੁਣ ਕੀ ਹੋਵੇਗਾ ਜੇਕਰ ਸਾਨੂੰ ਕੇਵਲ array ਦਾ ਸਰੂਪ ਪਤਾ ਹੈ ਅਤੇ ਮੁੱਲ । &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:45&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਵੇਖੋ ਕਿ ਇਸ ਪ੍ਰਕਾਰ  ਦੇ array ਕਿਵੇਂ ਬਨਾਏ ਜਾਂਦੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
 |ਮੇਨ ਫੰਕਸ਼ਨ ਵਿਚੋ ਸਭ ਕੁੱਝ ਹਟਾਓ ਅਤੇ ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |03:57&lt;br /&gt;
 |int squares  [  ]   =   new int  [ 10 ]  ;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:19&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਸਟੇਟਮੇਂਟ 10 ਅਵਇਵੋਂ ਯੁਕਤ ਪੂਰਨ ਅੰਕਾਂ ਦੇ ਇੱਕ array ਦਾ ਨਿਰਮਾਣ ਕਰਦੀ ਹੈ ।  array ਦਾ ਨਾਮ ਹੈ squares । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:30&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਵਿੱਚ ਕੁੱਝ ਅਤੇ ਮੰਨੋ ਨੂੰ ਸ਼ਾਮਿਲ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ  ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:35&lt;br /&gt;
 |squares [ 0 ]   =  1 ; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:43&lt;br /&gt;
 |ਅਗਲੀ ਲਾਇਨ ਵਿੱਚ squares [ 1 ]   =  4 ; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |04:53&lt;br /&gt;
 |ਅਗਲੀ ਲਾਇਨ  ਵਿੱਚ squares [ 2 ]   =  9 ;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:04&lt;br /&gt;
 |squares [ 3 ]   =  16 ; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:15&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਅਸੀਂ ਪਹਿਲੀਆਂ  ਚਾਰ ਸੰਖਿਆਵਾਂ ਦੇ ਵਰਗ ਭਰੇ ਹਨ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:20&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ array  ਦੇ ਹੋਰ ਅਵਇਵੋਂ ਦਾ ਕੀ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ।  ਹੁਣ ਵੇਖੋ ਕਿ ਓਹਨਾ ਵਿੱਚ ਕੀ ਸ਼ਾਮਿਲ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਅਸੀ  array ਵਿੱਚ ਛੇਵਾਂ ਮੁੱਲ ਪ੍ਰਿੰਟ ਕਰਾਂਗੇ ।   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |05:30&lt;br /&gt;
|ਟਾਈਪ ਕਰੋ System S capital . out . println ( squares  [ 5 ]  )  ;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
|ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ ।  ਅਸੀ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਮੁੱਲ ਸਿਫ਼ਰ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:05&lt;br /&gt;
 |ਅਜਿਹਾ ਇਸ ਲਈ ਹੁੰਦਾ ਹੈ ਕਿਉਂਕਿ ਜਦੋਂ ਅਸੀ ਪੂਰਨ ਅੰਕ ਦਾ ਇੱਕ array ਬਣਾਉਂਦੇ ਹਾਂ ,  ਤਾਂ ਸਾਰੇ ਮੁੱਲ  ਸਿਫ਼ਰ ਤੋਂ ਸ਼ੁਰੂ ਹੁੰਦੇ ਹਨ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:11 &lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਪ੍ਰਕਾਰ floats  ਦੇ ਇੱਕ array ਵਿੱਚ ਸਾਰੇ ਮੁੱਲ  0 . 0 ਤੋਂ ਸ਼ੁਰੂ ਹੋਣਗੇ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:18&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਇੱਕ ਲੰਬੀ ਪਰਿਕ੍ਰੀਆ ਹੋਵੇਗੀ ਜੇਕਰ ਸਾਨੂੰ array ਵਿੱਚ ਹਰੇਕ ਮੁੱਲ  ਨੂੰ ਟਾਈਪ ਕਰਨਾ ਪਵੇ ।  ਇਸਦੀ ਬਜਾਏ ,  ਇੱਕ for ਲੂਪ ਦਾ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |06:28&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਟਾਈਪ ਕਰੋ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
int n ,  x  ;    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
for ( x  =  4 ;  x   &amp;lt;  10 ;  x  =  x  +  1 )  { &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
n  =  x  +  1 ; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
squares  [ x ]   =  n  *  n ; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 }  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:25&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਅਸੀ 4 ਤੋਂ 9 ਤੱਕ ਦੀਆਂ ਸੰਖਿਆਵਾਂ ਨੂੰ ਫੇਰ ਦੁਹਰਾਉਂਦੇ ਹਾਂ ਅਤੇ array ਵਿੱਚ ਸਬੰਧਤ ਭਾਗ ਸੇਟ ਕਰਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:36&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ ਆਉਟਪੁਟ ਨੂੰ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:38&lt;br /&gt;
||ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਅਸੀ ਵੇਖ ਸੱਕਦੇ ਹਾਂ ,  ਅਸੀ array ਵਿੱਚ ਛੇਵੇਂ ਭਾਗ ਦਾ ਮੁੱਲ ਕਰ ਰਹੇ ਹਾਂ । ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ ।  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:52&lt;br /&gt;
 |ਅਸੀ ਵੇਖਦੇ ਹਾਂ ਕਿ ਛੇਵਾਂ ਭਾਗ ਹੁਣ 6 ਦਾ ਵਰਗ ,  36 ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |07:57&lt;br /&gt;
 |ਅਸਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀ ਹੁਣ for ਲੂਪ  ਦੇ ਅੰਦਰ ਸਾਰੇ ਮੁੱਲਾਂ ਨੂੰ ਸੇਟ ਕਰ ਸਕਦੇ ਹਾਂ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
|ਓਹਨਾ ਲਾਇਨਾਂ ਨੂੰ ਹਟਾਓ ਜੋ ਮੁੱਲਾਂ ਨੂੰ ਮੈਨੁਅਲ ਰੂਪ ਵਿਚ ਸੇਟ ਕਰਦੀਆਂ ਹਨ ਅਤੇ 4 ਨੂੰ ਬਦਲਕੇ 0 ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:14&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਤਰਾਂ ਇਨਡੈਕ੍ਸ 0 ਤੋਂ 9 ਤਕ ਸਾਰੇ ਅਵਇਵੋਂ ਨੂੰ ਸਬੰਧਤ ਵਰਗਾਂ ਵਿਚ ਸੇਟ ਕੀਤਾ ਜਾਂਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:21&lt;br /&gt;
 |ਅਸੀ ਹੁਣ ਤੀਸਰੇ ਹਿੱਸੇ ਦਾ ਮੁੱਲ ਕਰਾਂਗੇ  । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:25&lt;br /&gt;
 |ਹੁਣ 5  ਨੂੰ ਬਦਲਕੇ 2 ਕਰੋ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:30&lt;br /&gt;
 |ਸੇਵ ਅਤੇ ਰਨ ਕਰੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:35&lt;br /&gt;
 |ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਅਸੀ ਵੇਖ ਸਕਦੇ ਹਾਂ ,  ਕਿ ਤੀਸਰੇ ਹਿੱਸੇ ਦਾ ਮੁੱਲ ਸੇਟ ਕੀਤਾ ਜਾ ਚੁੱਕਿਆ ਹੈ ਅਤੇ ਇਹ 9 ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|ਇਸ ਤਰਾਂ ,  arrays ਨੂੰ ਬਣਾਇਆ ਅਤੇ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕੀਤਾ ਜਾ ਸਕਦਾ ਹੈ । &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:50&lt;br /&gt;
|ਅਸੀ ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦੀ ਅੰਤ ਉੱਤੇ ਪਹੁੰਚ ਗਏ ਹਾਂ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:53&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਵਿੱਚ ਅਸੀਂ ਸਿੱਖਿਆ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:55&lt;br /&gt;
 |array ਬਣਾਉਣਾ ਅਤੇ ਘੋਸ਼ਿਤ ਕਰਨਾ , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |08:58&lt;br /&gt;
 |ਅਤੇ ਇੱਕ array ਵਿੱਚ ਏਲਿਮੈੰਟ੍ਸ ਦਾ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕਰਨਾ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
|ਇਸ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਲਈ ਅਸਾਇਣਮੈਂਟ ਹੈ , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:04&lt;br /&gt;
 |ਪੂਰਨ ਅੰਕਾਂ  ਦੇ ਇੱਕ ਦਿੱਤੇ ਗਏ array ਵਿੱਚ ,  array  ਦੇ ਸਾਰੇ ਅਵਇਵੋਂ ਦਾ ਜੋੜ ਪਤਾ ਕਰਨਾ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
 |ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ  ਦੇ ਬਾਰੇ ਵਿੱਚ ਜਿਆਦਾ ਜਾਣਨ  ਦੇ ਲਈ , &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:13 &lt;br /&gt;
|ਨਿਮਨ ਲਿੰਕ ਉੱਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਵੀਡੀਓ ਵੇਖੋ । &lt;br /&gt;
spoken - tutorial . org / What_is_a_spoken_tutorial .  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:19&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਨੂੰ ਸਾਰਾਂਸ਼ਿਤ ਕਰਦਾ ਹੈ ।  ਜੇਕਰ ਤੁਹਾਡੇ ਕੋਲ ਚੰਗੀ ਬੈਂਡਵਿਡਥ ਨਹੀਂ ਹੈ ,  ਤਾਂ ਤੁਸੀ ਇਸਨੂੰ ਡਾਉਨਲੋਡ ਕਰਕੇ ਵੇਖ ਸੱਕਦੇ ਹੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|09:26&lt;br /&gt;
 |ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਟੀਮ ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਦੀ ਵਰਤੋ ਕਰਕੇ ਵਰਕਸ਼ਾਪਾਂ ਲਗਾਉਂਦੀ  ਹੈ ,  ਆਨਲਾਇਨ ਟੇਸਟ  ਪਾਸ ਕਰਨ  ਵਾਲੀਆਂ ਨੂੰ ਪ੍ਰਮਾਣ - ਪੱਤਰ ਵੀ ਦਿੰਦੇ ਹਨ ।  &lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:34&lt;br /&gt;
 |ਜਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ  ਦੇ ਲਈ ,  ਕ੍ਰਿਪਾ contact @ spoken - tutorial . org ਉੱਤੇ ਲਿਖੋ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
|ਸਪੋਕਨ ਟਿਊਟੋਰਿਅਲ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ,  ਟਾਕ - ਟੂ - ਅ - ਟੀਚਰ ਪ੍ਰੋਜੇਕਟ ਦਾ ਹਿੱਸਾ ਹੈ ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
 |09:44&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਭਾਰਤ ਸਰਕਾਰ ਦੀ MHRD ਦੇ &amp;quot;ਰਾਸ਼ਟਰੀ ਸਾਖਰਤਾ ਮਿਸ਼ਨ ਥ੍ਰੋ ICT &amp;quot; ਰਾਹੀਂ ਸੁਪੋਰਟ ਕੀਤਾ ਗਿਆ ਹੈ।  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |-  &lt;br /&gt;
 |09:50&lt;br /&gt;
 |ਇਸ ਮਿਸ਼ਨ ਉੱਤੇ ਜਿਆਦਾ ਜਾਣਕਾਰੀ spoken - tutorial . org / NMEICT - Intro ਉੱਤੇ ਉਪਲੱਬਧ ਹੈ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 |- &lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
 |ਇਹ ਸਕਰਿਪਟ ਹਰਮੀਤ ਸੰਧੂ ਦੁਆਰਾ ਅਨੁਵਾਦਿਤ ਹੈ ।  ਆਈ ਆਈ ਟੀ ਬੋਮ੍ਬੇ ਵਲੋਂ ਮੈਂ ਹੁਣ ਤੁਹਾਡੇ ਤੋਂ ਵਿਦਾ ਲੈਂਦਾ ਹਾਂ । ਧੰਨਵਾਦ&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harmeet</name></author>	</entry>

	</feed>