<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FOriya</id>
		<title>Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FOriya"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-01T22:35:26Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=35408&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 11:24, 7 April 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=35408&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-04-07T11:24:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;a href=&quot;https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;amp;diff=35408&amp;amp;oldid=30623&quot;&gt;Show changes&lt;/a&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=30623&amp;oldid=prev</id>
		<title>PoojaMoolya at 10:18, 21 February 2017</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=30623&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-02-21T10:18:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 10:18, 21 February 2017&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 11:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 11:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;Ubuntu 11.10&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ubuntu 11.10&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;JDK 1.6 ଓ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;JDK 1.6 ଓ &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;* &lt;/del&gt;Eclipse 3.7&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Eclipse 3.7&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:25&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:25&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>PoojaMoolya</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=28643&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep at 21:06, 3 October 2016</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=28643&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-10-03T21:06:20Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 21:06, 3 October 2016&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 165:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 165:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;int n, x ;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;int n, x ;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;for(x = 4; x&amp;#160; &amp;lt; 10; x = x + 1){&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;for(x = 4; x&amp;#160; &amp;lt; 10; x = x + 1){&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;n = x + 1;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;n = x + 1;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;squares[x] = n * n;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;squares[x] = n * n;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=28642&amp;oldid=prev</id>
		<title>Pradeep: Created page with &quot;{| border=1 |'''Time''' |'''Narration''' |- |00:02 | Introduction to Arrays ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୁ ସ୍ୱାଗତ |- |...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Oriya&amp;diff=28642&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2016-10-03T21:05:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |- |00:02 | Introduction to Arrays ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୁ ସ୍ୱାଗତ |- |...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:02&lt;br /&gt;
| Introduction to Arrays ଉପରେ ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ କୁ ସ୍ୱାଗତ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:07&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ରେ ଆମେ, Arrays କ୍ରିଏଟ୍ କରିବା ଓ Arraysରେ ଏଲେମେଣ୍ଟସ୍ ଆକ୍ସେସ୍ କରିବା ବିଷୟରେ ଶିଖିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:14&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ ଆମେ ବ୍ୟବହାର କରୁଛୁ&lt;br /&gt;
* Ubuntu 11.10&lt;br /&gt;
* JDK 1.6 ଓ &lt;br /&gt;
* Eclipse 3.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ, Javaରେ ଆପଣଙ୍କର Data Types ଓ For Loop ଉପରେ ଜ୍ଞାନ ଥିବା ଉଚିତ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:32&lt;br /&gt;
| ଯଦି ନାହିଁ, ତେବେ ସମ୍ପର୍କିତ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ପାଇଁ ଦୟାକରି ଆମ ୱେବସାଇଟ୍ ଦେଖନ୍ତୁ http://spoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
| Arrays ହେଉଛି ଡେଟାର ଏକ ସଂଗ୍ରହ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:40&lt;br /&gt;
| ଉଦାହରଣସ୍ୱରୂପ, ମାର୍କ୍ସର ଏକ ତାଲିକା, ନାମଗୁଡ଼ିକର ଏକ ତାଲିକା, ତାପମାତ୍ରାର ଏକ ତାଲିକା, ବର୍ଷାର ଏକ ତାଲିକା &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:47&lt;br /&gt;
| ପ୍ରତ୍ୟେକ ଆଇଟମ୍ ର, ନିଜ ପୋଜିଶନ୍ ଅନୁସାରେ ଇଣ୍ଡେକ୍ସ ଅଛି &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:52&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଥମ ଏଲେମେଣ୍ଟର ଇଣ୍ଡେକ୍ସ ହେଉଛି 0&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:55&lt;br /&gt;
| ଦ୍ୱିତୀୟ ଏଲେମେଣ୍ଟର ଇଣ୍ଡେକ୍ସ ହେଉଛି 1 ଓ ଏହିପରି ଆଗକୁ ବଢ଼େ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:59&lt;br /&gt;
| ଏହି ଡେଟାକୁ କିପରି ଷ୍ଟୋର୍ କରାଯାଏ, ଏବେ ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:03&lt;br /&gt;
| Eclipseକୁ ଯାଆନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
| ArraysDemo ନାମକ ଏକ Class କ୍ରିଏଟ୍ କରାଯାଇସାରିଛି&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:11&lt;br /&gt;
| Main Method ଭିତରେ ଚାଲନ୍ତୁ ବର୍ଷାର ଡେଟା ଯୋଡ଼ିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:16&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, Main Method ଭିତରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| int rainfall ଖୋଲା ଓ ବନ୍ଦ ସ୍କ୍ୱୟାର୍ ବାକେଟ୍ସ ଇକ୍ୱାଲ୍ ଟୁ କର୍ଲୀ ବ୍ରାକେଟ୍ ମଧ୍ୟରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ 25, 31, 29, 13, 27, 35, 12 ଓ ଶେଷରେ ସେମିକଲନ୍ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:53&lt;br /&gt;
| ଧ୍ୟାନଦିଅନ୍ତୁ ଯେ, ଭେରିଏବଲ୍ ନାମ Rainfall ପରେ ସ୍କ୍ୱୟାର୍ ବ୍ରାକେଟ୍ସ ଅଛି &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:58 &lt;br /&gt;
| ଏହା, Rainfallକୁ ଇଣ୍ଟେଜର୍ସର ଏକ Array ଭାବେ ଘୋଷଣା କରେ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:03&lt;br /&gt;
| ବ୍ରାକେଟ୍ ଗୁଡ଼ିକ, Arrayର ଏଲେମେଣ୍ଟସ୍ ନିର୍ଦ୍ଦିଷ୍ଟ କରିବାରେ ବ୍ୟବହୃତ ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଚାଲନ୍ତୁ, ଡେଟା ଆକ୍ସେସ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:12&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, ପରବର୍ତ୍ତୀ ଲାଇନ୍ ରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ:  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:14&lt;br /&gt;
| System ଡଟ୍ out ଡଟ୍ println rainfall ସ୍କ୍ୱୟାର୍ ବ୍ରାକେଟ୍ସରେ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ 2 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:28&lt;br /&gt;
| ଇଣ୍ଡେକ୍ସ ସଂଖ୍ୟା 2 ସହିତ ଆମେ ଏଲେମେଣ୍ଟ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରୁଛେ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:32&lt;br /&gt;
| ଅନ୍ୟ ଶବ୍ଦରେ, Arrayରେ ତୃତୀୟ ଏଲେମେଣ୍ଟ, ଯାହା ହେଉଛି 29&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:38&lt;br /&gt;
| ଏବେ, ପ୍ରୋଗ୍ରାମକୁ Save କରି Run କରନ୍ତୁ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:43&lt;br /&gt;
| ଦେଖନ୍ତୁ, ଆଉଟପୁଟ୍ ହେଉଛି ତୃତୀୟ ଏଲେମେଣ୍ଟ, ଯାହା ହେଉଛି 29 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:49&lt;br /&gt;
| ଏବେ, 2 ସ୍ଥାନରେ 0 ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:56 &lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ କୁ ସେଭ୍ କରି Run କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:00&lt;br /&gt;
| ଦେଖନ୍ତୁ, ଆଉଟପୁଟ୍ ହେଉଛି ପ୍ରଥମ ଭାଲ୍ୟୁ, ଯାହା ହେଉଛି 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:07&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଚାଲନ୍ତୁ, ପ୍ରଥମ ଆଇଟମ୍ ର ଭାଲ୍ୟୁକୁ ସଂଶୋଧିତ କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:13 &lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ:  rainfall[0] = 11;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:27&lt;br /&gt;
| ବର୍ତ୍ତମାନ ଏହାର ଭାଲ୍ୟୁ ଦେଖିବା.  ତେଣୁ, ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ କୁ ସେଭ୍ କରି Run କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଦେଖିପାରୁଛେ ଯେ, ଭାଲ୍ୟୁ 11କୁ ବଦଳିଯାଇଛି&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:40&lt;br /&gt;
| ଏବେ, ଯଦି ଆମେ Arrayର ଆକାର ଜାଣିଥିବା କିନ୍ତୁ ଭାଲ୍ୟୁ ଜାଣିନଥିବା, ତେବେ କ’ଣ ହେବ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:45&lt;br /&gt;
| ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା, ଏହିପରି Array କିପରି କ୍ରିଏଟ୍ କରାଯାଏ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:49&lt;br /&gt;
| Main Functionରୁ ସବୁକିଛି କାଢ଼ିଦେଇ ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:57&lt;br /&gt;
| int squares[] = new int[10];&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:19&lt;br /&gt;
| ଏହି ଷ୍ଟେଟମେଣ୍ଟ, 10ଟି ଏଲେମେଣ୍ଟସ୍ ଥାଇ ଇଣ୍ଟିଜର୍ସର ଏକ Array କ୍ରିଏଟ୍ କରେ.  Arrayର ନାମ ହେଉଛି Squares&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:30&lt;br /&gt;
| ଏଥିରେ କିଛି ଭାଲ୍ୟୁ ଆଡ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:33&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:35&lt;br /&gt;
| squares[0] = 1;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:43&lt;br /&gt;
| ପରବର୍ତ୍ତୀ ଲାଇନ୍, squares[1] = 4;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
| ପରବର୍ତ୍ତୀ ଲାଇନ୍, squares[2] = 9; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:04&lt;br /&gt;
| squares[3] = 16;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:15&lt;br /&gt;
| ଆମେ, ପ୍ରଥମ ଚାରୋଟି ସଂଖ୍ୟାର ସ୍କ୍ୱୟାର୍ସ ପ୍ରବେଶ କରାଇଲେ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:20&lt;br /&gt;
| ଏବେ, Arrayର ଅନ୍ୟ ଏଲେମେଣ୍ଟଗୁଡ଼ିକର କ’ଣ ହେବ?  ଚାଲନ୍ତୁ ଦେଖିବା, ସେଗୁଡ଼ିକରେ କ’ଣ ଅଛି&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:26&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, ଆମେ Arrayରେ ଷଷ୍ଠ ଭାଲ୍ୟୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରିବା  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:30&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ:  System S capital .out.println(squares[5]);&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:56&lt;br /&gt;
| ପ୍ରୋଗ୍ରାମ୍ କୁ ସେଭ୍ କରି Run କରନ୍ତୁ.  ଦେଖନ୍ତୁ, ଭାଲ୍ୟୁ ହେଉଛି ଶୂନ୍ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:05&lt;br /&gt;
| ଏହାର କାରଣ ହେଉଛି, ଯେତେବେଳେ ଆମେ ଇଣ୍ଟିଜର୍ସର ଏକ Array କ୍ରିଏଟ୍ କରୁ, ସମସ୍ତ ଭାଲ୍ୟୁ 0ରୁ ଆରମ୍ଭ ହୋଇଥାଏ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11 &lt;br /&gt;
| ସେହିପରି, Floatsର ଏକ Arrayର ସମସ୍ତ ଭାଲ୍ୟୁ 0.0ରୁ ଆରମ୍ଭ ହୋଇଥାଏ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:18&lt;br /&gt;
| ଯଦି ଆମେ ପ୍ରତ୍ୟେକ ଭାଲ୍ୟୁକୁ Array ଭିତରେ ଟାଇପ୍ କରିବା, ତେବେ ଏହା ଦୀର୍ଘ ପ୍ରକ୍ରିୟା ହୋଇଯାଇପାରେ.  ତା’ବଦଳରେ, ଏକ For Loop ବ୍ୟବହାର କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:28&lt;br /&gt;
| ଟାଇପ୍ କରନ୍ତୁ: &lt;br /&gt;
int n, x ;&lt;br /&gt;
 for(x = 4; x  &amp;lt; 10; x = x + 1){&lt;br /&gt;
n = x + 1;&lt;br /&gt;
squares[x] = n * n;&lt;br /&gt;
}&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:25&lt;br /&gt;
| ଆମେ, 4ରୁ 9 ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ସଂଖ୍ୟାର ପୁନରାବୃତ୍ତି କରିବା ଓ Arrayରେ ସମ୍ୱନ୍ଧିତ ଏଲେମେଣ୍ଟ ସେଟ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଆଲନ୍ତୁ ଆଉଟପୁଟ୍ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:38&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଦେଖିପାରୁଛେ ଯେ, ଆମେ Arrayରେ ଷଷ୍ଠ ଏଲେମେଣ୍ଟର ଭାଲ୍ୟୁ ପ୍ରିଣ୍ଟ କରୁଛେ.  Save କରି Run କରନ୍ତୁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:52&lt;br /&gt;
| ଦେଖନ୍ତୁ, ଷଷ୍ଠ ଏଲେମେଣ୍ଟ ଏବେ 6ର ବର୍ଗ ଅଟେ, ଯାହା ହେଉଛି 36&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:57&lt;br /&gt;
| ପ୍ରକୃତପକ୍ଷରେ, ଏବେ  ଆମେ For Loop ଭିତରେ ସମସ୍ତ ଭାଲ୍ୟୁ ସେଟ୍ କରିପାରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:03&lt;br /&gt;
| ଭାଲ୍ୟୁଗୁଡ଼ିକୁ ମାନୁଆଲୀ ସେଟ୍ କରୁଥିବା ଲାଇନ୍ସ କାଢ଼ିଦିଅନ୍ତୁ ଓ 4କୁ ବଦଳାଇ 0 କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:14&lt;br /&gt;
| ଏହିଭଳି, ଇଣ୍ଡେକ୍ସ 0 ରୁ 9 ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ସମସ୍ତ ଏଲେମେଣ୍ଟସ୍, ସମ୍ୱନ୍ଧିତ ବର୍ଗ ସହିତ ସେଟ୍ ହୋଇଗଲା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| ଏବେ ଆମେ, ତୃତୀୟ ଏଲେମେଣ୍ଟର ଭାଲ୍ୟୁକୁ ଦେଖିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:25&lt;br /&gt;
| ତେଣୁ, 5କୁ 2ରେ ବଦଳାନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
| Save କରି Run କରନ୍ତୁ.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:35&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଦେଖିପାରୁଛେ ଯେ, ତୃତୀୟ ଏଲେମେଣ୍ଟର ଭାଲ୍ୟୁ Loopରେ ସେଟ୍ ହୋଇଯାଇଛି ଓ ତାହା ହେଉଛି 9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
| ଏହିପରି Arrayକୁ କ୍ରିଏଟ୍ କରି ବ୍ୟବହାର କରିହେବ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| ଆମେ ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ର ଶେଷକୁ ଆସିଯାଇଛେ &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ରେ ଆମେ ନିମ୍ନ ବିଷୟରେ ଶିଖିଲେ, &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:55&lt;br /&gt;
|* ଗୋଟିଏ Array ଘୋଷିତ ଓ ଆରମ୍ଭ କରିବା &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:58&lt;br /&gt;
|* ଓ ଗୋଟିଏ Arrayରେ ଏକ ଏଲେମେଣ୍ଟ ଆକ୍ସେସ୍ କରିବା&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
| ଏହି ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପାଇଁ ଆସାଇନମେଣ୍ଟ: &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:04&lt;br /&gt;
| ପ୍ରଦତ୍ତ ଇଣ୍ଟେଜର୍ସର ଏକ Arrayରେ ସମସ୍ତ ଏଲେମେଣ୍ଟଗୁଡ଼ିକର ଯୋଗ ବାହାର କରନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:10&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ବିଷୟରେ ଅଧିକ ଜାଣିବା ପାଇଁ,&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:13 &lt;br /&gt;
| ନିମ୍ନ ଲିଙ୍କରେ ଉପଲବ୍ଧ ଭିଡିଓକୁ ଦେଖନ୍ତୁ. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:19&lt;br /&gt;
| ଏହା ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟକୁ ସାରାଂଶିତ କରେ.  ଯଦି ଆପଣଙ୍କର ଭଲ ବ୍ୟାଣ୍ଡୱିଡଥ୍ ନାହିଁ, ଏହାକୁ ଡାଉନଲୋଡ୍ କରିଦେଖିପାରିବେ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:26&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ଟିମ୍:  ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ସ ବ୍ୟବହାର କରି କର୍ମଶାଳାମାନ ଚଲାନ୍ତି ତଥା ଅନଲାଇନ୍ ଟେଷ୍ଟ ପାସ୍ କରୁଥିବା ବ୍ୟକ୍ତିମାନଙ୍କୁ ପ୍ରମାଣପତ୍ର ଦିଅନ୍ତି &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:34&lt;br /&gt;
| ଅଧିକ ବିବରଣୀ ପାଇଁ ଦୟାକରି, କଣ୍ଟାକ୍ଟ ଆଟ୍ ସ୍ପୋକନ୍ ହାଇଫେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଡଟ୍ ଓଆରଜି (contact@spoken-tutorial.org)କୁ ଲେଖନ୍ତୁ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:40&lt;br /&gt;
| ସ୍ପୋକନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ, ଟକ୍ ଟୁ ଏ ଟିଚର୍ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର ଏକ ଅଂଶ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:44&lt;br /&gt;
| ଏହା ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ MHRDର ICT ମାଧ୍ୟମରେ ରାଷ୍ଟ୍ରୀୟ ସାକ୍ଷରତା ମିଶନ୍ ଦ୍ୱାରା ସମର୍ଥିତ &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
| ଏହି ମିଶନ୍ ଉପରେ ଅଧିକ ବିବରଣୀ ସ୍ପୋକନ୍ ହାଇଫେନ୍ ଟ୍ୟୁଟୋରିଆଲ୍ ଡଟ୍ ଓଆରଜି ସ୍ଲାଶ୍ ଏନଏମଇଆଇସିଟି ହାଇଫେନ୍ ଇଣ୍ଟ୍ରୋ (spoken-tutorial.org/NMEICT-Intro)ରେ ଉପଲବ୍ଧ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
| ଆଇଆଇଟି ବମ୍ୱେ ତରଫରୁ &lt;br /&gt;
ମୁଁ ପ୍ରଦୀପ ଚନ୍ଦ୍ର ମହାପାତ୍ର ଆପଣଙ୍କଠାରୁ ବିଦାୟ ନେଉଛି.  ଆମ ସହିତ ଜଡ଼ିତ ହୋଇଥିବାରୁ ଧନ୍ୟବାଦ &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Pradeep</name></author>	</entry>

	</feed>