<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FKhasi</id>
		<title>Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Java%2FC2%2FIntroduction-to-Array%2FKhasi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-05T03:59:12Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi&amp;diff=40108&amp;oldid=prev</id>
		<title>Khraw: Created page with &quot;{| border = 1 |'''Time''' |'''Narration'''  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Introduction to Arrays.  |- |  00:07 |   Ha kane ka jinghikai, phin sa...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Java/C2/Introduction-to-Array/Khasi&amp;diff=40108&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2017-10-18T18:49:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border = 1 |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; |&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  |- |  00:02 |  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Introduction to Arrays.  |- |  00:07 |   Ha kane ka jinghikai, phin sa...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border = 1&lt;br /&gt;
|'''Time'''&lt;br /&gt;
|'''Narration'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:02&lt;br /&gt;
|  Pdiang sngewbha sha ka spoken tutorial halor Introduction to Arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:07&lt;br /&gt;
|   Ha kane ka jinghikai, phin sa pule shaphang kumno ban shna bad rung ha ki elements jong ki arrays.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  00:14&lt;br /&gt;
|   Na bynta kane ka jinghikai ngi pyndonkam&lt;br /&gt;
'''Ubuntu 11.10'''&lt;br /&gt;
'''JDK 1.6''' bad &lt;br /&gt;
'''Eclipse 3.7.0'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:25&lt;br /&gt;
| Na bynta kane ka jinghikai, phi dei ban don jingtip shaphang ki data types bad ka for loop ha ka java&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:32&lt;br /&gt;
| Lada em, na bynta ki jinghikai ba iadei sngewbha leit sha ka website jong ngi kumba la pyni&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
|  Ki Arrays ki dei ki collection jong ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| Nuksa, ka list jong ki marks, ka list jong ki kyrteng, ka list jong ki temperatures, ka list jong u slap&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| Manla ki item ki don ia ka index, katkum ka position jong ki&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:52&lt;br /&gt;
| Ka index jong ka element ba nyngkong ka dei 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:55&lt;br /&gt;
| Ka index jong ka element ba ar ka dei 1 bad kumta ter ter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban buh ia kine ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| Te phai sha ka eclipse.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:06&lt;br /&gt;
|  Ia Ka class bakyrteng ArraysDemo la dep shna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:11&lt;br /&gt;
| Hapoh ka main method, to ngi thep ia ka rainfall data&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  01:16&lt;br /&gt;
|  Te hapoh ka main function, type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:18&lt;br /&gt;
| Int rainfall plie bad khang ia ki square bracket equal to hapoh curly brackets type 25,31,29,13,27,35,12 bad khatduh u semicolon&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:53&lt;br /&gt;
| Kynmaw ba u square braces hadien u variable bakyrteng rainfall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:58 &lt;br /&gt;
| Kane ka pynpaw ia u rainfall kum u array jong ki integer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| Ki bracket la pyndonkam ban kdew ia ki element jong u Array&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| To ngi access ia ki data&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:12&lt;br /&gt;
| Te ha ka lain ba bud, type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:14&lt;br /&gt;
| System dot out dot println rainfall hapoh square bracket type 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| Ngin print  ia ka element hapoh ka index number 2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| Ha kiwei pat ki kyntien, ka element ba lai ha ka array kaba dei  29&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| To ngin save bad run ia ka program. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:43&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka long ka third element kaba long 29. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin type 0 ha ka jaka u 2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:56 &lt;br /&gt;
| Save bad run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:00&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka jingmih ka dei ka first value kaba long 25&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:07&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin pynkylla ia ka value jong u item banyngkong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:13 &lt;br /&gt;
| Te type, rainfall[0]=11;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
| Mynta to ngi peit ia ka value. Te save bad run ia ka program.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:34&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka value ka la kylla sha u 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:40&lt;br /&gt;
|  Mynta, kumno lada ngi tip tang ia ka size jong u array bad ngim tip ia ka values&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:45&lt;br /&gt;
| To ngin peit kumno ban shna ia kum kita ki array&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  03:49&lt;br /&gt;
| Weng ia baroh na ka main function bad type&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:57&lt;br /&gt;
| int squares[]=new int[10];&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:19&lt;br /&gt;
| Kane ka statement ka shna ia u array jong ki integer uba don 10 elements. Ka kyrteng jong une u array ka dei squares.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:30&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin add katto katne ki value.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  04:33&lt;br /&gt;
| Te type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:35&lt;br /&gt;
| square[0]=1;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:43&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, squares[1]=4;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:53&lt;br /&gt;
| Ha u lain ba bud, squares[2]=9;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:04&lt;br /&gt;
| squares[3]=16;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi la thep ia ki squares numbers,  jong ki saw shajrong&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:20&lt;br /&gt;
|  Mynta, kumno pat shaphang kiwei ki element ha u array. To ngi peit kaei ba ki don&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:26&lt;br /&gt;
| Te, ngin print ia ka sixth value jong u array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
|  Type:System S capital. Out.println(square[5]);&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  05:56&lt;br /&gt;
|  Save bad run ia ka program. Ngi iohi ba ka value ka long zero&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| Kane ka dei namar haba ngi shna ia u array integer, baroh ia value ki sdang na u 0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11 &lt;br /&gt;
| Kumjuh, u array float u dei ban sdang ia ki value na u 0.0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| Kan long ka rukom ka ba jrong lada ngi hap type ia baroh ki value ha u array. Ha ka jaka jong kata to ngi pyndonkam da ka for loop&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
|  So, type: Te type&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''int n, x ;'''&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
'''for(x = 4; x  &amp;lt; 10; x = x + 1){'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''n = x + 1;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''squares[x] = n * n;'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''}'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:25&lt;br /&gt;
| Kumta, ngi pyniaid pyllun ia ki number na u 4 haduh 9 bad buh ia ka element ba iadei ha ka array&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:36&lt;br /&gt;
| Mynta to ngin peit ia ka jingmih&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:38&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ngin print ia ka value jong ka element ba hynriew na ka array. Kumta save bad run&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| Ngi iohi ka element ba hynriew ka dei  square jong u  6 kaba long 36&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:57&lt;br /&gt;
| Ha ka jingshisha, mynta ngi lah ban buh ia baroh ki values hapoh ka for loop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:03&lt;br /&gt;
| Weng ia ki lain kiba la buh  ia ka values bad pynkylla ia u 4 sha u 0.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
| Ha kane ka rukom, baroh ki element na ka index  0 haduh 9 lah buh bad ki squares ba iajan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:21&lt;br /&gt;
| Ngin peit mynta ia ki value jong ka element ba lai&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:25&lt;br /&gt;
| Te pynkylla ia u 5 sha u 2.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:30&lt;br /&gt;
| Save bad run.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:35&lt;br /&gt;
| Kumba ngi iohi, ka value jong u element ba lai ka la lah buh ha ka loop bad ka long  9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  08:42&lt;br /&gt;
|  Ha kane ka rukom, ia ki arrays lah ban shna bad pyndonkam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:50&lt;br /&gt;
|  Ngi la poi sha kaba kut jong kane ka tutorial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:53&lt;br /&gt;
| Ha kane jinghikai  ngi la pule&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| Ban declare bad sdang ia u array. &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
| Bad ban access ia ki element ha u array.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:01&lt;br /&gt;
| Ka assignment na kane ka tutorial ka long&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| U array interger uba la ai. Wad ia ka sum jong baroh ki element ha u array.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|   09:10&lt;br /&gt;
| Ban tip khambun shaphang ka spoken tutorial project&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:13 &lt;br /&gt;
|  peit ia kane ka video ha ka spoken-tutorial.org/What is a spoken tutorial?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| Ka batai lyngkot shaphang  ka spoken tutorial project. Lada phim don ka bandwidth uba khlain, phi lah ban download bad peit ia ka&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:26&lt;br /&gt;
|  Ka spoken tutorial project team. Ka pynlong ia ki workshop da kaba pyndonkam da ki spoken tutorials ai certificates ia  kiba pass ha ka online test.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:34&lt;br /&gt;
| Ban tip kham bniah, sngewbha thoh sha ka contact atspoken-tutorial.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:40&lt;br /&gt;
| Ka spoken tutorial project ka dei shibynta na ka  project “Talk to a Teacher”.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 09:44&lt;br /&gt;
| Bad La kyrshan ia ka da ka National Mission on Education lyngba ka ICT, MHRD, Government of India&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:50&lt;br /&gt;
| Kham bun ka jingtip halor kane ka mission ka don ha spoken Hyphen tutorial Dot Org Slash NMEICT Hyphen Intro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  09:57&lt;br /&gt;
|  Ia kane ka script ka pynkylla sha ka ktien khasi da I Khrawpyrkhat Wanshong Khublei shibun.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khraw</name></author>	</entry>

	</feed>