<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FSide-lying-hold-for-breastfeeding%2FGujarati</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FSide-lying-hold-for-breastfeeding%2FGujarati"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-28T21:40:24Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=53645&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 12:37, 25 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=53645&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-25T12:37:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:37, 25 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 348:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 348:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:47&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અહીં આ ટ્યુટોરીયલનો અંત થાય છે. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અહીં આ ટ્યુટોરીયલનો અંત થાય છે. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|- &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|09:50&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| IIT Bombay તરફથી ભાષાંતર અને રેકોર્ડીંગ કરનાર હું, જ્યોતિ સોલંકી વિદાય લઉં છું.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=53644&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 12:35, 25 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=53644&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-25T12:35:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:35, 25 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 346:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 346:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;50&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|09:&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;47&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અહીં આ ટ્યુટોરીયલનો અંત થાય છે&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. જોડાવાબદ્દલ આભાર&lt;/del&gt;. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| અહીં આ ટ્યુટોરીયલનો અંત થાય છે. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|- &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|09:54&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| જોડાવાબદ્દલ આભાર. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=45557&amp;oldid=prev</id>
		<title>Jyotisolanki: Created page with &quot;{|border=1  |&lt;center&gt;Time&lt;/center&gt;  |&lt;center&gt;Narration&lt;/center&gt;   |-  |00:01 | ધવડાવવા માટેની  '''Side-Lying''' પકડ પરના '''Spoken Tuto...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Side-lying-hold-for-breastfeeding/Gujarati&amp;diff=45557&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-01-21T06:49:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1  |&amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;  |&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;   |-  |00:01 | ધવડાવવા માટેની  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Side-Lying&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; પકડ પરના &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Spoken Tuto...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1 &lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; &lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| ધવડાવવા માટેની  '''Side-Lying''' પકડ પરના '''Spoken Tutorial''' માં સ્વાગત છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| આ ટ્યુટોરીયલમાં આપણે શીખીશું, માતા અને તેના બાળક માટે યોગ્ય ધવડાવવાની પકડની પસંદ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:13&lt;br /&gt;
|ધવડાવવા પહેલા માતાની તૈયારી અને  '''side-lying''' પકડની રીત.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
| ચાલો શરુ કરીએ. દુનિયાભરમાં, માતાઓ તેમના બાળકને વિવિધ પ્રકારની પકડોનો ઉપયોગ કરી ધવડાવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:27&lt;br /&gt;
| પહેલાના ટ્યુટોરીયલમાં ચર્ચા કર્યા પ્રમાણે- માતા અને તેના બાળક માટે ઉત્તમ ધવડાવવાની પકડ એ છે કે જેમાં-માતા અને બાળક બંને સંપૂર્ણ ધાવણ દરમ્યાન આરામદાયક સ્થિતિમાં રહે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:40&lt;br /&gt;
| બાળક માતાની છાતી સાથે ઊંડાણપૂર્વક જોડાવામાં સક્ષમ હોય&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:45&lt;br /&gt;
| અને તે પૂરતું દૂધ મેળવે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:49&lt;br /&gt;
| ચાલો આમાંની એક પકડ જે કે'''Side-lying'''પકડ કહેવાય છે તેના વિશે શીખીએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:54&lt;br /&gt;
| રાત્રીના સમયે ધવડાવતી વખતે આ પકડનો ઉપયોગ કરવાની સલાહ અપાય છે..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:59&lt;br /&gt;
| અથવા જયારે માતાની ડિલિવરી સિઝેરિયન થયી હોય,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:03&lt;br /&gt;
| અથવા માતા જ્યારે થાકેલી હોય . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:06&lt;br /&gt;
|બાળકને ધવડાવવા પહેલા, માતાએ તેના હાથને સાબુ અને પાણી વડે ધોવા . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
અને  યોગ્ય રીતે સુકાવવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
| ત્યારબાદ તેણે એક ગ્લાસ  ઉકાળીને ઠંડુ પાડેલું પાણી પીવું જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
| ધવડાવનારી માતાઓ દિવસદીઠ આશરે ૭૫૦ થી ૮૫૦ મિલીલીટર દૂધનું ઉત્પાદન કરે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
તેથી, તેમણે તેમની રોજની પાણી પીવાની માત્રા વધારવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:30&lt;br /&gt;
|  આગળ, માતાએ જે છાતીથી તેના બાળકને ધવડાવવું હોય તે છાતીને ખોલવી .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:35&lt;br /&gt;
| તેણે એ વાતની ખાતરી કરી લેવી જોઈએ કે તેની બ્રા અથવા કબજાનું દબાણ છાતી પર ન પડે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:41&lt;br /&gt;
| આગળ, જે બાજુએથી માતાએ તેના બાળકને ધવડાવવું હોય તે બાજુએ આરામદાયક રીતે આડી પડે .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| તેણે તેના માથાનીચે તકિયાને રાખવા. અને ગબડી ના જવાય તે માટે તેના બે પગ વચ્ચે પણ તાકિયાને મુકવા.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|01:57&lt;br /&gt;
| આ ચિત્રમાં માતા તેના બાળકને જમણી બાજુએ થી ધવડાવે છે માટે તે જમણી બાજુ આડી પડી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:06&lt;br /&gt;
| આગળ, ચાલો બાળકના શરીરને યોગ્ય સ્થિતિમાં કેવી રીતે ગોઠવવું તે શીખીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:12&lt;br /&gt;
| બાળકને માતાના બાજુએ એ રીતે મૂકવું કે તેનું પેટ માતાના પેટને અડે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:21&lt;br /&gt;
| માતા જે બાજુએથી આડી પડી હોય  તે બાજુના હાથ વડે બાળકના પાછળ આધાર આપવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
| આ ચિત્રમાં માતા તેના બાળકને તેના જમણા હાથ વડે આધાર આપી રહી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
| બાળકના શરીરને તેના નજીક રાખવા માટે માતા બાળકના પાછળ તકિયો પણ ગોઠવી શકે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:42&lt;br /&gt;
| ઓછા અંતરથી બાળકને માતાની છાતી સુધી પહોંચવા માટે ઓછી મહેનત કરવી પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| અને બાળકને ઉંડાણપૂર્વક જોડાવવા માં મદદ મળશે .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:55&lt;br /&gt;
|યાદ રાખો, માતાએ તેની પીઠ ઝુકાવીને છાતીને બાળક નજીક લાવવું ન જોઈએ. આનાથી બાળકના શરીર અને માતાના પેટના વચ્ચે અંતર આવે છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:06&lt;br /&gt;
| તેણે હમેશા તેની પીઠ ટટ્ટાર રાખવી જોઈએ અને બાળકને તેનાં છાતી સુધી પહોંચાડવા નજીક લાવવું લેવું . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:12&lt;br /&gt;
| બીજી મહત્વની વાત એ છે કે જેમાં બાળકના પૂર્ણ શરીરને કેવી રીતે ગોઠવ્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:21&lt;br /&gt;
| આપણે જ્યારે  ખાઈએ છીએ ત્યારે, આપણું માથું, ગળું અને શરીર હમેશા સીધી રેખામાં હોય છે.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
|તેજ રીતે, ધાવતીવખતે બાળકનું માથું, ગળું અને શરીર હમેશા સીધી રેખામાં હોવું જોઈએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:39&lt;br /&gt;
| આનાથી દૂધને ગળવામાં બાળકને સરળતા રહેશે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:44&lt;br /&gt;
| હવે આપણે ત્રીજી મહત્વની વાત જોઈએ બાળકને કેવી રીતે ગોઠવવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:50&lt;br /&gt;
| માતાએ પોતાના હાથ વડે બાળકના પાછળ આધાર આપવો જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:54&lt;br /&gt;
| નહીંતો , બાળકને યોગ્ય રીતે જોડાવવા માટે ખુબ મહેનત કરવી પડશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| આગળ, ચાલો બાળકના નાક અને દાઢીની સ્થિતિ તરફે જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:07&lt;br /&gt;
|બાળકનું નાક હંમેશા સ્તનની ડીંટડીની રેખામાં હોવું જોઈએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:13&lt;br /&gt;
|અને તેની દાઢી આગળ પડતી અને છાતીના અત્યંત નજીક હોવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|આનાથી એ વાતની ખાતરી થશે કે બાળક ધાવતી વખતે મોટા પ્રમાણમાં '''areola''' ના નીચેની બાજુનો ભાગ મોઢામાં લેશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:25&lt;br /&gt;
| અને તેથી, વધુ દૂધને અસરકારક રીતે પીવા માટે નીચલા જડબાનો ઉપયોગ કરશે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:32&lt;br /&gt;
| કૃપા કરી નોંધ લો- '''Areola ''' એ સ્તનની ડીંટડી ફરતે આવેલ ઘટ્ટ વિસ્તાર છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:39&lt;br /&gt;
| હવે બાળક યોગ્ય પકડમાં છે, હવે શીખીએ છાતીની કેવી રીતે પકડવી.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:46&lt;br /&gt;
| બીજો હાથ જે મુક્ત છે તે હાથીની આંગળીઓનો ઉપયોગ કરીને , માતાએ C આકારમાં બાજુએથી છાતીને પકડવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|04:55&lt;br /&gt;
| આ ચિત્રમાં માતા તેની જમણી છાતીને પકડવા માટે તેના ડાબા હાથનો ઉપયોગ કરી રહી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:05&lt;br /&gt;
|જે આંગળીઓથી છાતીને પકડી હોય  તે હંમેશા બાળકના હોઠના દિશામાં હોવી જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:13&lt;br /&gt;
| શા માટે ? ચાલો એક સરળ ઉદાહરણ દ્વારા આ સમજીએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:18&lt;br /&gt;
| આપણે જ્યારે વડાપાવ કે બર્ગર ખાઈએ છીએ ત્યારે, આપણું મોઢું અને હોંઠ આડી રીતે ખુલે છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|  મોટુ બચકું લેવા માટે આપણે વડા પાવ કે બર્ગરને આડી રીતે પકડીએ છીએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:31&lt;br /&gt;
| અહીં, અંગુઠો અને આંગળીઓ હોંઠનાં સમાંતર મુકાય છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:37&lt;br /&gt;
|આપણે જો વડા પાવ કે બર્ગરને ઉભી રીતે પકડીએ તો, આપણે મોટુ બચકું લઇ શકીશું નહી. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| એજ પ્રમાણે, બાળકનાં હોઠની દિશાની નોંધ લો.  હોઠ અહીં ઉભી દિશામાં છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|  તેથી, આંગળીઓ અને અંગુઠો પણ છાતી પર ઉભી દિશામાં મુકાવા જોઈએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|આનાથી બાળકને અરીઓલાનો મોટો ભાગ મોઢામાં લેવામાં મદદ મળશે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:05&lt;br /&gt;
| બાળકનાં હોઠથી સમાંતર રહેવાના બદલે, માતાનો અંગુઠો અને આંગળીઓ હમેશા ડીટડીથી 3 આંગળીઓનાં અંતરે હોવા જોઈએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:18&lt;br /&gt;
| ફરીથી, વડા પાવ કે બર્ગર ખાતી વખતે, જો આપણે ખુબ નજીકથી પકડીએ તો, મોટુ બચકું લેવાથી આપણી આંગળીઓ મોઢાને અવરોધ કરશે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:28&lt;br /&gt;
| આપણે જો ખુબ દુરથી પકડીએ તો, આપણા મોઢામાં બેસવા યોગ્ય તેનો આકાર રહેશે નહી. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:34&lt;br /&gt;
| તેથી, આપણે મોટુ બચકું લેવા માટે યોગ્ય અંતરે પકડવું જોઈએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:40&lt;br /&gt;
| એજ પ્રમાણે બાળક માટે, યોગ્ય અંતર છે ડીટડીથી 3 આંગળીઓનું અંતર, જેવું કે આ ચિત્રમાં દર્શાવ્યું છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:49&lt;br /&gt;
| આ અંતર એ વાતની ખાતરી કરશે કે- માતાની આંગળીઓ બાળકને તેનાં મોઢામાં અરીઓલાનો મોટો ભાગ  લેવામાં  અટકાવે નહી. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
|માતા જો ફક્ત ડીટડીને દબાવશેતો બાળકને ખુબ ઓછા પ્રમાણમાં દૂધ મળશે.  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:05&lt;br /&gt;
| માતા અરીઓલાનાં નીચે આવેલ મોટી દૂધની નસને દબાવે જેથી વધુ દૂધ બહાર નીકળશે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:12&lt;br /&gt;
| અને છાતીનો આકાર યોગ્ય રહે જેથી બાળકને ઉંડાણપૂર્વક જોડાવામાં મદદ મળે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
|ચાલો વડા પાવ કે બર્ગરનાં ઉદાહરણ પર પાછા આવીએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| વડા પાવ કે બર્ગરને યોગ્ય રીતે પકડ્યા બાદ, આપણે મોટુ બચકું લેવા માટે હમેશા તેને દબાવીએ છીએ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|07:32&lt;br /&gt;
| એજ પ્રમાણે, માતાએ નીચેથી C આકારમાં તેનાં છાતીને પકડી રાખીને હળવેથી દબાવવું જોઈએ.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
આનાથી બાળકને તેનાં મોઢામાં છાતીનો મોટો ભાગ લેવામાં મદદ મળશે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:46&lt;br /&gt;
| પરંતુ યાદ રાખો, માતાએ કાતર આકારમાં તેનાં છાતીને દબાવવું ન જોઈએ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:53&lt;br /&gt;
|  કાતર આકારમાં દબાવવાથી છાતીને ચિમટી ભરશે અને પરિણામસ્વરૂપ ડીટડી દ્વારા સ્તનપાન થશે.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| સાથે જ ખ્યાલ રાખો કે અંગુઠા અને આંગળીઓ વડે છાતીનું સરખા પ્રમાણમાં દબાણ હોય. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
|  નહી તો, ડીટડી કાં તો જમણી તરફ ખસી જશે અથવા તો ડાબી તરફ,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:14&lt;br /&gt;
|  અને તેનાથી બાળક છાતીથી યોગ્ય રીતે જોડાઈ શકશે નહીં .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:19&lt;br /&gt;
| હવે બાળક બાજુએથી સૂઈને છાતીથી યોગ્ય રીતે જોડાઈને ધાવવા માટે તૈયાર છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|08:27&lt;br /&gt;
| બાળકનું છાતી સાથે ઉંડાણપૂર્વક યોગ્ય જોડાણ રીત સમાન શ્રેણીના અન્ય વિડિઓમાં સમજાવવામાં આવ્યું છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:34&lt;br /&gt;
|  જયારે બાળક છાતીથી ઊંડાણપૂર્વક જોડાય જાય પછી માતાએ તેના હાથને છાતી પરથી મુક્ત કરવો.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:41&lt;br /&gt;
|  અને તે હાથનો બાળકને નજીક લાવવા અને તેના શરીરને આધાર આપવા માટે ઉપયોગ કરવો.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:49&lt;br /&gt;
| તેના જમણા હાથને બાળકના પાછળથી કાઢીને પોતાના શરીરથી 90 ડિગરી પર મુકવો. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:58&lt;br /&gt;
|  માતા તે હાથને વાળીને તાકિયામાં પણ મૂકી શકે છે .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:04&lt;br /&gt;
| આ ચિત્રમાં માતા તેના ડાબા હાથથી  જમણી છાતીને મુક્ત કરી રહી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:11&lt;br /&gt;
| તે તેના ડાબા હાથનો ઉપયોગ બાળકને પાછળથી આધાર આપવા માટે અને બાળકના શારિર ને નજીક લાવવા માટે કરી રહી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:19&lt;br /&gt;
| તેણે તેનો જમણો હાથ બાળકના પાછળથી કાઢીને,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:22&lt;br /&gt;
| તેના શરીરના 90 ડિગરી પર મુક્યો છે. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:26&lt;br /&gt;
|  તેનો જમણો હાથ વાળી ને&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:29&lt;br /&gt;
| તકિયા ના નીચે મુક્યો છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:33&lt;br /&gt;
| એક છાતીથી ધવડાવ્યા બાદ-  માતાએ બીજી બાજુએ ફરીને ધવડાવવું.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|09:43&lt;br /&gt;
| આ ચિત્રમાં માતા ડાબી છાતીથી ધવડાવવા માટે ડાબી બાજુએ ફરી છે.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|09:50&lt;br /&gt;
| અહીં આ ટ્યુટોરીયલનો અંત થાય છે. જોડાવાબદ્દલ આભાર. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jyotisolanki</name></author>	</entry>

	</feed>