<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FNipple-conditions%2FMarathi</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FNipple-conditions%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-12T23:46:10Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi&amp;diff=53581&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 08:01, 14 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi&amp;diff=53581&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-14T08:01:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 08:01, 14 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 301:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 301:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:26&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 07:26&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकलो-वेदनादायक आणि चिरा पडलेली स्तनाग्रे(निप्पल) आणि &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:31&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे.(निप्पल)&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:34&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| या ट्युटोरिअलचे योगदान स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट आयआयटी बॉम्बे द्वारे करण्यात आले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:40&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्टला भारत सरकारच्या NMEICT, MHRD, यांच्याकडून योगदान मिळाले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:47&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| ह्या मिशन वरील अधिक माहिती ह्या लिंक वर उपलब्ध आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:52&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| या ट्युटोरिअलला अंशतः व्हील्स ग्लोबल फाऊंडेशन यांच्याकडून देखील उदार अनुदान मिळालेले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 07:59&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| हे ट्युटोरिअल 'माँ और शिशु पोषण' या प्रोजेक्टचा भाग आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|-&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| 08:04&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;| ह्या ट्युटोरिअलचे कार्यक्षेत्र परीक्षक आहेत डॉक्टर रुपल दलाल, एमडी बालरोगचिकित्सक आणि डॉक्टर तरू जिंदल, एमएस प्रसूतितज्ञ आणि स्त्रीरोगतज्ञ.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi&amp;diff=44754&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{|border=1 | &lt;center&gt; '''Time'''&lt;/center&gt; | &lt;center&gt; '''Narration'''&lt;/center&gt;  |- | 00:01 | स्तनदा मातेच्या 'स्तनाग्रांची...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Nipple-conditions/Marathi&amp;diff=44754&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-10-15T07:25:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 | &amp;lt;center&amp;gt; &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Time&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt; | &amp;lt;center&amp;gt; &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Narration&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/center&amp;gt;  |- | 00:01 | स्तनदा मातेच्या &amp;#039;स्तनाग्रांची...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt; '''Time'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt; '''Narration'''&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:01&lt;br /&gt;
| स्तनदा मातेच्या 'स्तनाग्रांची स्थिती' (निप्पल) यावरील स्पोकन ट्युटोरिअल मध्ये आपले स्वागत.  &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:06&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकू - वेदनादायक आणि चिरा पडलेली स्तनाग्रे(निप्पल) आणि &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:11&lt;br /&gt;
| सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे.(निप्पल)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| पहिली स्तनाग्रांची स्थिती आहे -  वेदनादायक आणि चिरा पडलेली स्तनाग्रे(निप्पल).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:20&lt;br /&gt;
| हि एक अशी स्थिती आहे जिथे आईच्या स्तनाग्रांवर(निप्पल) चिरा पडतात आणि रक्त निघते.(रक्तस्त्राव होतो) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:26&lt;br /&gt;
| यामुळे स्तनाग्रांवर खाज येते आणि ती कोरडी होते.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:30&lt;br /&gt;
| आता आपण वेदनादायक आणि चिरा पडलेल्या स्तनाग्रांच्या विविध कारणांवर चर्चा करूया.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:36&lt;br /&gt;
| स्तनाग्राशी स्तनपान करणे,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:38&lt;br /&gt;
| बुरशी किंवा जिवाणूंचे संसर्ग,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| प्रत्येक स्तनपानानंतर स्तनाग्रांना साफ करण्याची सवयी आणि,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:45&lt;br /&gt;
| बाळाची चिटकलेली जीभ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:47&lt;br /&gt;
| आपण स्तनाग्राशी स्तनपान करण्यासह सुरवात करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:50&lt;br /&gt;
| स्तनाग्राशी स्तनपान करणे, वेदनादायक आणि चिरा पडलेल्या स्तनाग्रांसाठी हे पहिले आणि सर्वात महत्वाचे कारण आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| स्तनाग्राशी स्तनपानादरम्यान - बाळाच्या तोंडातल्या कडक टाळूवर स्तनाग्र घासतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:03 &lt;br /&gt;
| बाळ कडक टाळू आणि जिभेच्या मध्ये या स्तनाग्राला दाबून ठेवतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| आणि त्यामुळे स्तनपान खूप वेदनादायी बनते आणि स्तनाग्रावर चिरा पड्तात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:17&lt;br /&gt;
| स्तनाग्राशी स्तनपान हे बाळाची व्यवस्थित पकड नसल्याचे परिणाम आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:20&lt;br /&gt;
| म्हणूनच स्तनाग्राशी स्तनपान केल्यामुळे जे वेदनादायी आणि चिरा पडलेली स्तनाग्रे होतात ते टाळण्यासाठी योग्य पकड खूप महत्वाची आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:29&lt;br /&gt;
| लक्षात घ्या, आम्ही याच सिरीज मधील दुसऱ्या ट्युटोरिअलमध्ये 'स्तनावर बाळाने घट्ट पकड करण्यासाठी योग्य पद्धतींची' चर्चा केली आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:37&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, वेदनादायी किंवा चिरा पडलेल्या स्तनाग्रांमुळे योग्य पकड केली असली तरी दुखापत होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| आईच्या स्तनावर बाळाची पकड योग्यरीत्या सतत तशीच असेल तर हळू हळू दुखणे थांबेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| पुढे आहे बुरशी किंवा जीवाणूंचे संसर्ग. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 01:56&lt;br /&gt;
| जर आईला बुरशी किंवा जीवाणूंचे संसर्ग झाले तर तिने डॉक्टरांचा सल्ला घ्यावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:03&lt;br /&gt;
| पुढे, काही मातांना प्रत्येक स्तनपानापूर्वी स्तनाग्रे साफ करण्याची सवय असते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:09&lt;br /&gt;
| या कारणामुळे स्तनाग्रे कोरडी होतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| त्यामुळे, ही सवय टाळली पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  02:16&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, आई अंघोळीच्या वेळेच एकदा स्तनाग्रे साफ करू शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:21 &lt;br /&gt;
|स्तनाग्रांवर चिरा पडल्याकि, प्रत्येक स्तनपानानंतर आईने तिचे स्तनाग्रे साफ केले पाहिजे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:28&lt;br /&gt;
| साफ केल्यानंतर, आईने जखमेवर तिचे मागील घट्ट दूध लावावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| मागील घट्ट  दुधात असे काही पदार्थ असतात कि ते जखम बरे करण्यास आणि संसर्गास लढण्यासाठी सहाय्य करतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:39&lt;br /&gt;
| अशा प्रकारे, बाळाच्या तोंडातले जिवाणू स्तनाग्रांच्या चिरांमध्ये पसरण्यापासून रोखतात. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:46&lt;br /&gt;
| नंतर आहे बाळाची चिटकलेली (चिपकलेली) जिभेची समस्या.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:50&lt;br /&gt;
| चिटकलेली जीभ (टंग टाय) हि एक अशी स्थिती - जिथे बाळाच्या जिभेचा टोक तोंडाच्या आतल्या खालच्या बाजूशी जुडलेला असतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:58&lt;br /&gt;
| अशी स्थिती खूप कमी बघायला मिळते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:01 &lt;br /&gt;
| ज्या बाळाची जीभ चिटकलेली असते सामान्यपणे ते बाळ स्तनाग्रातून स्तनपान करतांना पाहायला मिळतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:06&lt;br /&gt;
| बाळाची जीभ चिटकलेली असेल तर- फक्त योग्य पकड पुरेशी नसून शस्त्रक्रिया करण्याची गरज आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:16&lt;br /&gt;
| त्यामुळे अशा बाबतीत, आईने नेहमी डॉक्टरांचा सल्ला घेतला पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:22&lt;br /&gt;
| आता वेदनादायक किंवा चिरा पडलेल्या स्तनाग्रांच्या उपचारांबद्दल चर्चा करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:27&lt;br /&gt;
|जर आईच्या स्तनाग्रांवर वेदनादायी किंवा चिरा पडल्या असतील तर, आरोग्य कार्यकर्त्याने आईची छाती आणि स्तनाग्रे तपासली पाहिजे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| आईला स्तनपानापूर्वी तिच्या हाताने स्तनातून थोडे दूध काढायला सांगावे.   &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:42&lt;br /&gt;
| त्याने स्तन नरम होतील आणि बाळ सहजपणे पकड करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:47&lt;br /&gt;
| या व्यतिरिक्त हाताने दूध काढल्याने संसर्ग, स्तनाग्रांवर चिरा आणि स्तनदाह होण्याचा धोका कमी होतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 03:55&lt;br /&gt;
| नंतर, आईने तिच्या बाळाला स्तनाशी योग्यरीतीने पकड करण्यास (स्तनपान) मार्गदर्शन करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:01&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, वारंवार स्तनपान करण्याची प्रक्रिया हे स्तनातील दुधाचा पुरवठा ठरवते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| म्हणून, आईने स्तनपान करणे बंद केले नाही पाहिजे.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| स्तनपानादरम्यान- आईने कमी वेदनादायी स्तनाच्या बाजूने स्तनपान करायला सुरवात केले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:20&lt;br /&gt;
| जर अजूनही स्तनपान करणे वेदनादायक असेल तर- आई तिच्या हाताने स्तनातील दूध काढू शकते आणि ते बाळाला चमचा किंवा कपने पाजू  शकता. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:32&lt;br /&gt;
| तसेच, आधी सांगितल्याप्रमाणे प्रत्येक स्तनपानानंतर मागील घट्ट दुधाचे काही थेंब बाधित जागेवर लावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:42&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, खालील गोष्टी वेदनादायक आणि चिरा पडलेल्या व स्वस्थ स्तनाग्रांवर देखील करू नका-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:49&lt;br /&gt;
| साबण, तेल, लोशन, बाम आणि सुगंधी द्रव्य(परफ्यूम्स)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:54&lt;br /&gt;
| त्यात जळण होण्यासारखे (त्रासदायक)पदार्थ असू शकतात.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| जर आईला वेदनादायक किंवा चिरा पडलेली स्तनाग्रे असतील तर तिची स्थिती आणखी बिघडेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:03&lt;br /&gt;
| गंभीर परिस्थिती मध्ये, आईने डॉक्टर किंवा आरोग्य कार्यकर्त्याची सल्ला घ्यावी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:09&lt;br /&gt;
| वेदनादायक किंवा चिरा पडलेली स्तनाग्रे रोखण्यासाठी, प्रसूतीनंतर लगेच स्तनपानास सुरवात करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:15&lt;br /&gt;
| नेहमी स्तनपान करतांना, बाळाने व्यवस्थित पकड केली असल्याची खात्री करा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| आपण पुढे सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे यावर चर्चा करणार आहोत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:28&lt;br /&gt;
| सपाट स्तनाग्रे एरिओलाच्या स्तरापासून बाहेर आलेले नसतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:33&lt;br /&gt;
| तर आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे सहसा आतल्या बाजूला वळलेले असतात.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:38&lt;br /&gt;
| आईसाठी खरं काय ते समजून घेणे फार महत्वाचे आहे- स्तनपानाकरिता सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे हे अडथळा नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:48&lt;br /&gt;
| जसे कि, स्तनावर योग्य पकड दरम्यान बाळ एरिओलाशी पकड करतो न कि स्तनाग्रेशी.(निप्पल)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 05:56&lt;br /&gt;
| लक्ष द्या, सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रेच्या बाबतीत- प्रसूतीच्या पहिल्या आठवड्यात आईला मदतीची गरज आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:03&lt;br /&gt;
| या दरम्यान - आरोग्य कार्यकर्त्याने आईला योग्य पकड करण्याबद्दल मार्गदर्शन केले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:08&lt;br /&gt;
| यामुळे तिचा आत्मविश्वास वाढेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:11&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, जर आईचे सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे असेल तर व्यवस्थित आणि चांगल्या पकडसाठी सर्वात महत्वाचे पकड म्हणजे - क्रॉस क्रेडल होल्ड &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:22&lt;br /&gt;
| फुटबॉल पकड (होल्ड) आणि अर्ध-टेकलेली (टेकून बसलेली)स्थिती.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:26&lt;br /&gt;
| पूर्वीच्या ट्यूटोरियल मध्ये सांगितल्या प्रमाणे, कोणत्याही पकड मध्ये, हे अत्यंत महत्वाचे आहे की - आईने स्तन योग्य पद्धतीने पकडले पाहिजे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:37&lt;br /&gt;
| जिथे बाळाचे ओठ आणि आईची बोटे एकाच दिशेने असतील.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, अयोग्य पकडमुळे वेदनादायी स्तनाग्रांची समस्या होईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  06:47&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा - दुधाची बाटली किंवा स्तनाग्रे कवच (निप्पल शिल्ड) वापरू नये.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळाला सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे असलेल्या स्तनातून स्तनपान करणे खूप अवघड जाईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:00&lt;br /&gt;
| आईने बाळाशी जास्तीत जास्त त्वचेशी स्पर्श केला पाहिजे. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:04&lt;br /&gt;
| यामुळे मातांमध्ये ऑक्सिटोसिन रेफ्लेक्स (प्रतिक्रिया) तयार होतो आणि स्तनातील दूध सहजपणे बाहेर येते.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:12&lt;br /&gt;
| नेहमी लक्षात घ्या कि, या सर्व स्तनाग्रांची स्थितींना टाळण्यासाठी स्तनपान करण्याची योग्य पकड हीच महत्वाची गोष्ट आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:19&lt;br /&gt;
| आपण स्तनदा मातेच्या 'स्तनाग्रांची स्थिती' यावरील ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:26&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकलो-वेदनादायक आणि चिरा पडलेली स्तनाग्रे(निप्पल) आणि &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:31&lt;br /&gt;
| सपाट किंवा आतमध्ये वळलेले स्तनाग्रे.(निप्पल)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:34&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलचे योगदान स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट आयआयटी बॉम्बे द्वारे करण्यात आले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:40&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्टला भारत सरकारच्या NMEICT, MHRD, यांच्याकडून योगदान मिळाले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:47&lt;br /&gt;
| ह्या मिशन वरील अधिक माहिती ह्या लिंक वर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:52&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलला अंशतः व्हील्स ग्लोबल फाऊंडेशन यांच्याकडून देखील उदार अनुदान मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 07:59&lt;br /&gt;
| हे ट्युटोरिअल 'माँ और शिशु पोषण' या प्रोजेक्टचा भाग आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 08:04&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलचे कार्यक्षेत्र परीक्षक आहेत डॉक्टर रुपल दलाल, एमडी बालरोगचिकित्सक आणि डॉक्टर तरू जिंदल, एमएस प्रसूतितज्ञ आणि स्त्रीरोगतज्ञ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद.&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>