<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FHand-expression-of-breastmilk%2FNepali</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FHand-expression-of-breastmilk%2FNepali"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-09T11:26:42Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali&amp;diff=53562&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 12:13, 13 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali&amp;diff=53562&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-13T12:13:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 12:13, 13 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 30:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 30:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:31&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|यदि बच्चालाई स्तनपान गराउँदा आमाको स्तनको मुन्टो एकदमै दुख्ने समस्या भएमा बच्चालाई दूध खुवाउन&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|यदि बच्चालाई स्तनपान गराउँदा आमाको स्तनको मुन्टो एकदमै दुख्ने समस्या भएमा बच्चालाई दूध खुवाउन&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:38&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|00:38&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 48:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 49:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:05&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:05&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| पानी वा गाईको दूधको सट्टामा आमाको दूध प्रयोग गरी बच्चाको लागि पोषक परिपूरक खाना बनाउन &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|पानी वा गाईको दूधको सट्टामा आमाको दूध प्रयोग गरी बच्चाको लागि पोषक परिपूरक खाना बनाउन &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:14&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|र यस्ता शिशुहरूलाई दूध खुवाउन –&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|र यस्ता शिशुहरूलाई दूध खुवाउन –&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;समय नपुगी जन्मेका बच्चाहरू&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;समय नपुगी जन्मेका बच्चाहरू&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|-&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:18&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|01:18&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali&amp;diff=47677&amp;oldid=prev</id>
		<title>Mandira: Created page with &quot;{|border=1 | &lt;center&gt;Time&lt;/center&gt; |&lt;center&gt;Narration&lt;/center&gt;  |- |00:01 | हातले स्तनबाट दूध निकाल्ने बारेको '''स...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Hand-expression-of-breastmilk/Nepali&amp;diff=47677&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-06-04T10:52:48Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{|border=1 | &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt; |&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;  |- |00:01 | हातले स्तनबाट दूध निकाल्ने बारेको &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;स...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{|border=1&lt;br /&gt;
| &amp;lt;center&amp;gt;Time&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
|&amp;lt;center&amp;gt;Narration&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
| हातले स्तनबाट दूध निकाल्ने बारेको '''स्पोकन ट्युटोरियल''' मा तपाईलाई स्वागत छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:06&lt;br /&gt;
|यो ट्युटोरियलमा हामी यी कुराहरू सिक्ने छौं: स्तनबाट दूध निकाल्नेको फाइदाहरू&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:11&lt;br /&gt;
|हातले स्तनबाट कसरी दूध निकाल्ने र &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:15&lt;br /&gt;
|आमाले कति पटकसम्म दूध निकाल्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:20&lt;br /&gt;
|स्तनबाट दूध निकाल्नाको फाइदाहरू: ब्रेस्ट इन्गर्जमेन्टमा राहत दिन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:25&lt;br /&gt;
|स्तनको मुन्टो वरिपरिको गाढा भागको दुखाई र सुक्खा भएमा उपचार गर्न;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:31&lt;br /&gt;
|यदि बच्चालाई स्तनपान गराउँदा आमाको स्तनको मुन्टो एकदमै दुख्ने समस्या भएमा बच्चालाई दूध खुवाउन&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:38&lt;br /&gt;
|आमाको दूधको उत्पादन बढाउन वा नियमित राख्न;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:42&lt;br /&gt;
|आमा काममा जाँदा बच्चाको लागि आमाको दूध उपलब्ध गराउन;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:49&lt;br /&gt;
|स्तनको मुन्टोको गाढा घेरा वरिपरिको भागलाई नरम पारी बच्चाको पहुँच स्तनसम्म पुर्याउन;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|00:56&lt;br /&gt;
|अर्को स्तन चुसाउनु अघि बच्चाले पहिलो स्तनबाट पूर्ण रूपमा स्तनपान गरेको जाँच्न&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:05&lt;br /&gt;
| पानी वा गाईको दूधको सट्टामा आमाको दूध प्रयोग गरी बच्चाको लागि पोषक परिपूरक खाना बनाउन &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:14&lt;br /&gt;
|र यस्ता शिशुहरूलाई दूध खुवाउन –&lt;br /&gt;
 समय नपुगी जन्मेका बच्चाहरू&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:18&lt;br /&gt;
|बिरामी बच्चाहरू&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:20&lt;br /&gt;
|कमजोर मांसपेशी भएका बच्चाहरू&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:22&lt;br /&gt;
| ओठ वा तालु खुँडे भएका बच्चाहरू र &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:27&lt;br /&gt;
|स्तनको भित्रसम्म मुख पुर्याउन असहज हुने बच्चाहरू&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:32&lt;br /&gt;
|अब स्तनबाट दूध कसरी निकाल्ने सिकौं&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:37&lt;br /&gt;
|स्तनबाट दूध निकाल्ने सबैभन्दा उत्तम तरिका भनेको हातले निचोर्नु हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:44&lt;br /&gt;
|किनभने यो तरिकामा स्तनको मुन्टो वरिपरिको गाढा भागमा कम असहज हुनेछ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|01:51&lt;br /&gt;
|साथै, यो तरिकामा कुनै साधन प्रयोग हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
जसले गर्दा आमाले जतासुकै र जुनसुकै समयमा पनि यसको प्रयोग गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:00&lt;br /&gt;
|हातले स्तन निचोर्ने भनेको एउटा सिक्ने कला हो र अभ्यास सँगै यसमा सुधार आउने छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:08&lt;br /&gt;
|स्तन नरम भएको समय हातले निचोर्न सजिलो हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:13&lt;br /&gt;
|त्यसैले, आमाले यो तरिका बच्चा जन्मिएको पहिलो वा दोस्रो दिनमा सिक्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:21&lt;br /&gt;
|आमाले स्तन निचोर्नु अघि निचोरेको दूध जम्मा गर्न एउटा स्टिल वा सिसा को गिलास तयार राख्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 02:29&lt;br /&gt;
|आमाले अलि चौडा मुख भएको कप, गिलास, जग वा जार प्रयोग गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:36&lt;br /&gt;
|उनले उक्त भाँडोलाई साबुन पानीले धुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:41&lt;br /&gt;
|त्यसपछि उनले उक्त भाँडोलाई उम्लिएको पानी मा राख्नुपर्छ वा त्यसमै उम्लिएको पानी हालेर केही मिनेट यसै छोड्नुपर्छ&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|02:52&lt;br /&gt;
|अनि, त्यसपछि उनले भाँडोलाई यसै हावामा राखी वा सफा कपडाले ओबानो पार्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:02&lt;br /&gt;
|भाँडो ओबानो पार्न पहिले नै प्रयोग गरेको कपडा, जस्तै भान्छामा प्रयोग गरेको कपडा, प्रयोग गर्न हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:10&lt;br /&gt;
|भाँडो सम्पूर्ण रूपमा ओबानो पारेपछि अर्को कदम भनेको स्तनबाट आमाको दूध निचोर्ने हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:17&lt;br /&gt;
|दूध बहन सघाउन, आमाले आराम गर्नुपर्छ र बच्चासँग भावनात्मक रूपमा जोडिएको हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:26&lt;br /&gt;
|आमाले तलका तरिकाहरू अपनाउन सक्छिन्:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
उनी एक्लै शान्त वा कुनै एक सहयोगीको साथमा बस्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:34&lt;br /&gt;
|कोही आमाहरू अन्य आमाहरूसँगै बसी सजिलै स्तनबाट दूध निचोर्न सक्छन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:41&lt;br /&gt;
|आमाले बच्चालाई काखमा आफ्नो शरीरसँगको सम्पर्कमा राख्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:46&lt;br /&gt;
|वा उनले बच्चालाई हेर्न वा बच्चाको आवाज सुन्न पनि सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|03:53&lt;br /&gt;
|कहिलेकाहीँ उनलाई आफ्नो बच्चाको फोटो हेरेर वा बच्चाको कपडा सुँघेर पनि सजिलो हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:00&lt;br /&gt;
|उनले केही मन तातो पिउन सक्छिन् तर कफी, कडा चिया, रक्सी वा कुनै प्रकारको उत्तेजना उत्पन्न गर्ने कुरो पिउनु हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:12&lt;br /&gt;
|उनले दूधको सहज बहावको लागि आफ्ना स्तनहरू पनि न्यानो पार्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:17&lt;br /&gt;
|स्तनहरू न्यानो पार्न, आमाले तातो पानीमा भिजाएको कपडा स्तनमा राख्न सक्छिन् वा तातो पानीमा नुहाउन पनि सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:28&lt;br /&gt;
|उनले स्तनका मुन्टोहरू हल्का तानेर वा मुन्टोको वरिपरिका गाढा घेरामा औँलाहरू चलाएर उत्तेजना पैदा गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:38&lt;br /&gt;
|उनले हल्का गोलाकार चालमा स्तनमा मालिस पनि गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:44&lt;br /&gt;
|आमाले एउटा सहयोगीलाई आफ्नो ढाड माड्न लगाउन सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:47&lt;br /&gt;
|ढाड माड्नको लागि, आमा अगाडी ढल्किएर बस्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|04:53&lt;br /&gt;
|उनले एउटा टेबलमा हात बाँधेर त्यसमाथि आफ्नो टाउको अडाउनु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:01&lt;br /&gt;
|उनको स्तनहरू नढाकिएको र खुला हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:07&lt;br /&gt;
|सहयोगीले आमाको ढाडको दुवै पट्टि माड्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:12&lt;br /&gt;
|यसको लागि उनले आफ्नो मुठी कस्नुपर्छ र बूढी औँला भने अघिल्तिर फर्किएको हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:17&lt;br /&gt;
|उनले आफ्ना बूढी औँलाहरू प्रयोग गरी साना गोलाकार चालले जोड दिएर थिच्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:25&lt;br /&gt;
|उनले एकचोटीमा गर्दन देखि काँधको दुवै पाताहरूमा मालिस गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:34&lt;br /&gt;
|यो उनले दुई वा तीन मिनेटसम्म गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:38&lt;br /&gt;
|यी सबै कदमहरूले आमाको दूध निस्कन सघाउँछ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:43&lt;br /&gt;
|यसरी दूध निस्कने प्रक्रियालाई '''अक्सिटोसिन रिफ्लेक्स''' वा '''लेट डाउन रिफ्लेक्स'' भनिन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:51&lt;br /&gt;
|'''अक्सिटोसिन रिफ्लेक्स''' सुरु भएपछि आमाले राम्रोसँग हातहरू धोएर ओबानो पार्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|05:59&lt;br /&gt;
|अनि, आमा आरामसँग बस्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:04&lt;br /&gt;
|उनी हल्का अघिल्तिर ढल्किनु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:07&lt;br /&gt;
|उनले अघिको भाँडो, स्तन नजिक राख्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:11&lt;br /&gt;
|अब, उनले आफ्ना बूढी औँला र अन्य औँलाहरूले स्तनको छेउमा ‘सि’ आकारमा समाउनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:20&lt;br /&gt;
|उनले कुनै पनि हातले कुनै पनि स्तन समाउन सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
र उनले एउटा हात गले पछि अर्को हात प्रयोग गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:29&lt;br /&gt;
|स्तन समाउँदा आमाको बूढी औँला स्तनको माथिल्लो भागमा हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:35&lt;br /&gt;
|र उनका अन्य औँलाहरू भने बूढी औँलाको विपरित, स्तनको तल्लो भागमा हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:42&lt;br /&gt;
|उनको बूढी औँला, स्तनको मुन्टो र अन्य औँलाहरू सधैँ एउटा सिधा रेखामा पर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:48&lt;br /&gt;
|र स्तनको मुन्टो भने माझी औँला र चोर औँलाको बीचमा पर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|06:54&lt;br /&gt;
|सधैँ स्तनको मुन्टो र बूढी औँला का साथै स्तनको मुन्टो र अन्य औँलाहरू पनि dui औँलाको दूरीमा हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:04&lt;br /&gt;
|यदि औँलाहरू स्तनको मुन्टोको एकदमै नजिक भएमा दूध धेरै बेरसम्म नबहन सक्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:10&lt;br /&gt;
|आमाले मुन्टोको गाढा घेरा तल हल्का जोडले थिच्यो भने धेरै दूध निस्कन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:19&lt;br /&gt;
|यो चित्रमा, आमाले आफ्नो दायाँ हातले दायाँ स्तन उपयुक्त रूपमा समाएकी छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:27&lt;br /&gt;
|अब, उनले स्तनमा हल्का जोड दिएर छातीतिर भित्र थिच्नुपर्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:36&lt;br /&gt;
|अनि हातको पकड नछुटाईकन बूढी औँला र औँलाहरू बीचको स्तनको भागमा हल्का जोडले थिच्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:44&lt;br /&gt;
|र बिस्तारै छोड्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:48&lt;br /&gt;
|आमाले यी ३ चरणहरू दोहोर्याउनु पर्छ-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
भित्र जोड दिने, थिच्ने र छोड्ने&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|07:56&lt;br /&gt;
|पहिलो, छातीतिर जोड दिने कदम एउटा महत्त्वपूर्ण कदम हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:02&lt;br /&gt;
|स्तनको मुन्टोहरूतिर मात्र जोड दिए थोरै दूध प्राप्त हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:07&lt;br /&gt;
|तर जब स्तन भित्र तिर घचेटिन्छ, स्तनको भित्री तन्तुबाट दूध निस्कन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:15&lt;br /&gt;
|तर, एकदमै धेरै भित्र जोड दिनु भने हुँदैन, जसले गर्दा दुग्ध नलीहरू बन्द हुन सक्छन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:23&lt;br /&gt;
|आमाले दूध निचोर्न थालेपछि पहिले एकदमै कम थोपा दूध मात्र आउन सक्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:30&lt;br /&gt;
| जब '''लेट डाउन रिफ्लेक्स''' सुरु हुन्छ, दूध बहन थाल्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:36&lt;br /&gt;
|पहिलो केही प्रयासमा, कम दूध आउनु वा दूध बिस्तारै आउनु सामान्य कुरो हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:42&lt;br /&gt;
|पछि भने दूधको धारा बहन सक्छ किनभने स्तनपान जस्तै दूध निचोर्ने पनि अभ्यास सँगै पोख्त हुने एउटा कला हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|08:53&lt;br /&gt;
|बच्चा जन्मे पछि आउने पहिलो दूध, कोलोस्ट्रम भने एकदमै कम आउन सक्छ तर यो शिशुको लागि पर्याप्त हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
| यो बाक्लो र हल्का पहेँलो दूधमा, शिशुको रक्षामा फाइदा पुर्याउने तत्त्वहरू प्रचुर मात्रामा पाइन्छन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:08&lt;br /&gt;
|आमाले दूधको बहाव कम देखि धेरै नभएसम्म माथिका ३ चरणहरू दोहोर्याउनु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:16&lt;br /&gt;
|त्यसपछि, उनले स्तनको अर्को भागबाट दूध निकाल्न औँलाहरूको स्थान बदल्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:23&lt;br /&gt;
|उनले स्तनको भरिएको भाग छामेर त्यो भागमा थिच्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:30&lt;br /&gt;
|उनले एउटा स्तनबाट दूध निस्कन कम नभएसम्म कम्तिमा पनि ३ देखि ५ मिनेटसम्म दूध निचोर्नुपर्छ &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:38&lt;br /&gt;
|अनि, उनले आफ्नो अर्को स्तनबाट पनि अन्य भागहरू झैँ दूध निकाल्नु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:45&lt;br /&gt;
|अनि दुवै स्तनहरूबाट दोस्रोपटक पनि दूध निचोर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:51&lt;br /&gt;
|दुवै स्तनहरूबाट पर्याप्त मात्रामा दूध निकाल्न २० देखि ३० मिनेटसम्म लाग्न सक्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:57&lt;br /&gt;
|पहिलो, केही दिनहरूमा भने अझ धेरै समय लाग्न सक्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
किनभने ती दिनहरूमा थोरै मात्र दूध उत्पादन हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:07&lt;br /&gt;
| हामीले थोरै समयमा दूध निकाल्ने प्रयास गर्नु हुँदैन भनी बुझ्नु महत्त्वपूर्ण छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:12&lt;br /&gt;
|यो याद गरौं, हातले दूध निकाल्दा पिडा हुनु हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
यदि पिडा भएका हाम्रो तरिका गलत भएको बुझिन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:21&lt;br /&gt;
|स्तनको तन्तु एकदमै नाजुक हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:24&lt;br /&gt;
|त्यसैले स्तनमा, औँलाहरूले मुन्टोतिर माड्ने, सार्ने वा तान्ने गर्नु हुँदैन&lt;br /&gt;
यस्तो गर्दा स्तन दुख्न सक्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:36&lt;br /&gt;
|स्तनको मुन्टोको गाढा घेरा वरिपरिको भागलाई कस्ने वा तन्काउने गर्नु हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:42&lt;br /&gt;
|साथै स्तनको मुन्टोहरू थिच्ने वा तान्ने पनि गर्नु हुँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:46&lt;br /&gt;
|स्तनको मुन्टो थिचेर वा तानेर दूध बाहिर आउँदैन&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:51&lt;br /&gt;
| यो बच्चाले मुन्टो मात्र चुसे जस्तै हो&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|10:57&lt;br /&gt;
|दूध निकालेपछि आमाले उक्त भाँडोलाई एउटा सफा कपडा वा प्लेटले छोप्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:04&lt;br /&gt;
|अनि, सोही दूध उनले पछि प्रयोग गर्न सुरक्षित स्थानमा भण्डार गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:09&lt;br /&gt;
|आमाको दूधको सुरक्षित भण्डारण र बच्चालाई यस्तो दूध खुवाउने बारेमा अर्को ट्युटोरियलमा चर्चा गरिएको छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:19&lt;br /&gt;
|अब, आमाले कति पटकसम्म दूध निकाल्नु हुन्छ भन्ने बारे चर्चा गरौं&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:24&lt;br /&gt;
|यदि आमाको दूध उत्पादन, सुरु वा नियमित गर्ने मनसाय छ वा &lt;br /&gt;
जन्म हुँदा कम तौल भएको बच्चा वा एउटा बिरामी शिशुलाई खुवाउनुपर्छ भने&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:35&lt;br /&gt;
|उनले बच्चा जन्मने बितिक्कै दूध निकाल्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:40&lt;br /&gt;
|पहिले उनले केही थोपा कोलोस्ट्रम मात्र निकाल्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:45&lt;br /&gt;
|यसले आमाको दूध उत्पादनमा सघाउँछ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:48&lt;br /&gt;
|यसले बच्चा जन्मिए पछि तुरुन्तै स्तन चुसेको झैँ काम गर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|11:54&lt;br /&gt;
|आमाले आफूले सके जतिको दूध बाहिर निकाल्नुपर्छ र जति-पटक बच्चालाई स्तनपान गराउन सकिन्छ त्यति नै पटक गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:02&lt;br /&gt;
|यो राति समेत गरी प्रत्येक २ देखि ३ घण्टामा हुनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:08&lt;br /&gt;
|यदि दूध निकाल्ने समयमा धेरै अन्तर भएमा आमाले पर्याप्त दूध उत्पादन नगर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:16&lt;br /&gt;
|यदि, आमाको दूधको आपूर्ति बढाउने हो -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
र पहिलो केही हप्ता पश्चात् यो घटेको जस्तो देखिन्छ भने:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|उनले बच्चालाई स्तनपान गराएको प्रत्येक १ देखि २ घण्टामा दूध निकाल्नुपर्छ र&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:33&lt;br /&gt;
|यदि बच्चा ३ घण्टा भन्दा बढि सुत्ने गर्छ भने उनले दुई स्तनपान बीचको समयमा दूध निकाल्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:43&lt;br /&gt;
|यदि विभिन्न लक्षणहरू जस्तै इन्गर्जमेन्ट वा काममा आफ्नो दूध चुहने समस्या बाट राहत पाउने उद्देश्य हो भने:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आमाले आवश्यकता अनुसार दूध निकाल्नु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|12:53&lt;br /&gt;
|यदि यसको उद्देश्य भनेको स्तनको मुन्टोहरू स्वस्थ राख्नु हो भने:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
आमाले aafno दूधको थोपो निचोरेर मुन्टोमा रगड्नु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:02&lt;br /&gt;
| यस्तो नुहाए पछि र स्तनपान पछि गर्नुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:07&lt;br /&gt;
|यदि यसको उद्देश्य भनेको आमा काममा गएको समयको लागि बच्चालाई दूध बचाउने हो भने:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:14&lt;br /&gt;
|आमाले काममा भएको समयमा दूध निकाल्नुपर्छ जसले गर्दा पर्याप्त आपूर्ति हुन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:20&lt;br /&gt;
|र उनले काममा जानु अघि पनि दूध निकाल्नुपर्छ र बच्चाको हेरचाह गर्ने व्यक्तिलाई दिनुपर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:29&lt;br /&gt;
|यसको लागि- यदि आमासँग एउटा फ्रिज छ भने उनले केही हप्ता अगाडीबाट तयारी गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:34&lt;br /&gt;
|उनले बढि रहेको दूध निकालेर पछिको लागि भण्डार गर्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:39&lt;br /&gt;
|आमाले बच्चालाई स्तनपान गराएपछि पनि दूध निकाल्न सक्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:44&lt;br /&gt;
|आमाले प्रत्येक पटक खुवाउनको लागि ६० देखि ९० मिलिलिटर दूध बचाउनु पर्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:51&lt;br /&gt;
|आमा टाढा भएको समयमा बच्चाको आवश्यकता अनुसार थप दूध दिन सकिन्छ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|13:57&lt;br /&gt;
|याद गरौं- जति धेरै हातले दूध निकाल्यो, यो त्यति नै सजिलो हुन्छ र दूध छिटो बाहिर आउँछ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:07&lt;br /&gt;
|र आमाले धेरै दूध उत्पादन गर्छिन्&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|14:11&lt;br /&gt;
|यसरी हामी यो ट्युटोरियलको अन्त्यमा आएका छौं&lt;br /&gt;
म मन्दिरा थापा बिदा हुँदैछु&lt;br /&gt;
सहभागिताको लागि धन्यवाद, नमस्कार&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Mandira</name></author>	</entry>

	</feed>