<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://script.spoken-tutorial.org/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FFootball-hold-for-breastfeeding%2FMarathi</id>
		<title>Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi - Revision history</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Health-and-Nutrition%2FC2%2FFootball-hold-for-breastfeeding%2FMarathi"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-13T03:14:23Z</updated>
		<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.17</generator>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi&amp;diff=53568&amp;oldid=prev</id>
		<title>Debosmita at 07:29, 14 August 2020</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi&amp;diff=53568&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2020-08-14T07:29:35Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Older revision&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Revision as of 07:29, 14 August 2020&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 425:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Line 425:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|- &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 10:&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;57&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| 10:&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;56&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ह्या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकलो-&amp;#160; आई आणि तिच्या बाळासाठी योग्य स्तनपानाची स्थिती निवडणे. &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:04&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&amp;#160; स्तनपान करण्यापूर्वी आईची तयारी आणि '''Football''' स्थिती साठी संपूर्ण कार्य पद्धती.&amp;#160;  &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:12&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| या ट्यूटोरियलचे योगदान स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट आयआयटी बॉम्बे द्वारे करण्यात आले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:18&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्टला भारत सरकारच्या NMEICT, MHRD, यांच्याकडून योगदान मिळाले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:26&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ह्या मिशन वरील अधिक माहिती ह्या लिंक वर उपलब्ध आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:30&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| या ट्युटोरिअलला अंशतः व्हील्स ग्लोबल फाऊंडेशन यांच्याकडून देखील उदार अनुदान मिळालेले आहे.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:38&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|&amp;#160; हे ट्युटोरिअल माँ और शिशु पोषण या प्रोजेक्टचा भाग आहे. &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt; &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:44&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| ह्या ट्युटोरिअलचे कार्यक्षेत्र परीक्षक आहे डॉक्टर रुपल दलाल, एमडी बालरोगचिकित्सा.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|- &lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;| 11:50&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;| आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;|-&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;|}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Debosmita</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi&amp;diff=42799&amp;oldid=prev</id>
		<title>Ranjana: Created page with &quot;{| border=1 | Time | Narration  |-  |00:01 |स्तनपानासाठी '''Football''' स्थिती या वरील स्पोकन ट्युटोर...&quot;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://script.spoken-tutorial.org/index.php?title=Health-and-Nutrition/C2/Football-hold-for-breastfeeding/Marathi&amp;diff=42799&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2018-03-23T11:34:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Created page with &amp;quot;{| border=1 | Time | Narration  |-  |00:01 |स्तनपानासाठी &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Football&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; स्थिती या वरील स्पोकन ट्युटोर...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{| border=1&lt;br /&gt;
| Time&lt;br /&gt;
| Narration&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:01&lt;br /&gt;
|स्तनपानासाठी '''Football''' स्थिती या वरील स्पोकन ट्युटोरिअल मध्ये आपले स्वागत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:06 &lt;br /&gt;
|ह्या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकणार आहोत-  आई आणि तिच्या बाळासाठी योग्य स्तनपानाची स्थिती निवडणे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:15&lt;br /&gt;
| स्तनपान करण्यापूर्वी आईची तयारी आणि '''Football''' स्थिती साठी संपूर्ण कार्य पद्धती.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|00:23&lt;br /&gt;
|आता सुरवात करूया. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:24&lt;br /&gt;
| जगभरात, सर्व आई त्यांच्या बाळाला स्तनपान करत असतांना विविध पद्धतीच्या स्थितींचा वापर करतात. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:31&lt;br /&gt;
| मागील ट्युटोरियलमध्ये स्पष्ट केल्याप्रमाणे, आई आणि तिच्या बाळासाठी सर्वोत्तम स्तनपानाची स्थिती &lt;br /&gt;
ती आहे ज्यामध्ये-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:41&lt;br /&gt;
| आई आणि बाळ दोघांसाठीहि स्तनपान पूर्ण होईपर्यंतचा काळ आरामदायक असेल.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:48&lt;br /&gt;
| बाळ आईच्या स्तनाशी योग्य पकड करू शकेल. आणि त्याला भरपूर दूध मिळू शकेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 00:56&lt;br /&gt;
| आता '''Football''' होल्ड ह्या स्थिती बद्दल जाणून घेऊ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:01&lt;br /&gt;
| '''Football''' स्थिती खासकरून त्या आईंसाठी उपयोगी आहे: ज्यांची प्रसूती सी-सेक्शन द्वारे झाली आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:08&lt;br /&gt;
| ज्यांचे स्तन मोठे आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:10&lt;br /&gt;
| ज्यांचे बाळ लहान किंवा योग्य वेळेपूर्वी जन्मलेले आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:14&lt;br /&gt;
| किंवा ज्यांचे जुळे बाळ आहेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:15&lt;br /&gt;
| नेहमी लक्ष्यात ठेवा आईने तिच्या बाळाला स्तनपान करण्यापूर्वी स्वतःचे हाथ स्वछ धुवून सुकुवून घ्यावेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:22&lt;br /&gt;
|मग आईने एक ग्लास उकळून थंड केलेले पाणी प्यावे  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:27&lt;br /&gt;
|स्तनपान करणाऱ्या आईच्या स्तनांमध्ये सरासरी दररोज 750 ते 850 मिली लिटर दूध बनते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:34&lt;br /&gt;
| म्हणून त्यांनी पाण्याचे सेवन जास्त प्रमाणात करणे गरजेचे आहे. &lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:38&lt;br /&gt;
| आता आईने स्तनपान करतांना कसे बसावे ह्या वर चर्चा करू.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:43&lt;br /&gt;
| आईने पलंगावर किंवा फरशीवर मांडी घालून बसावे &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:48&lt;br /&gt;
| किंवा खुर्ची वर बसावे पण तिचे पाय जमिनीला टेकलेले असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 01:51&lt;br /&gt;
| जर खुर्ची इतक्या उंचीवर असेल कि तिचे पाय फरशीवर टेकत नसतील तर ती एक छोटे टेबल किंवा उशी फरशीवर ठेवून त्यावर आपले पाय टेकवू शकते.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:02&lt;br /&gt;
|बसताना तिने पुढील गोष्टी खात्री करून घाव्यात - बसताना तिची पाठ सरळ असावी जेणेकरून तिला पाठ दुखी होणार नाही &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|02:09&lt;br /&gt;
| तिचे खांदे आरामशीर असावेत वर केलेले किंवा झुकलेले नसावे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:13&lt;br /&gt;
| आणि हि आरामदायी स्थिती स्तनपान संपे पर्यंत अशीच ठेवावी. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|02:19&lt;br /&gt;
| आईने ३ ते ४ उश्या त्या स्तनाच्या बाजूस ठेवावेत ज्या स्तनातून तिला स्तनपान करावयाचे आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:26&lt;br /&gt;
| सर्वात वरची उशी इतर उश्यांपेक्षा आणि आईच्या मांडी वर तिरपे ठेवावी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:32&lt;br /&gt;
| मग आईने ज्या स्तनाने बाळाला स्तनपान करायचे आहे त्या स्तनावरुन कपडे काढावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:38&lt;br /&gt;
| आईने कपडे काढतांना खात्री करून घ्यावी कि तिच्या ब्लॉउज किंवा ब्रा मुळे स्तनांवर दबाव येऊ नये.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:45&lt;br /&gt;
|व्यवस्थित बसल्यानंतर, बाळाला आईजवळ आणावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:49&lt;br /&gt;
| आईने बाळाची पाठ उश्यांवर ठेवली पाहिजे.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 02:53&lt;br /&gt;
| तिने आपल्या बाळाच्या डोक्याला त्याच बाजूच्या हाथाने पकडले पाहिजे ज्या बाजूच्या स्तनातून तिला स्तनपान करावयाचे असेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:01&lt;br /&gt;
| बाळाचे पाय उश्यांवर त्याच हाताच्या काखेतून ठेवले पाहिजे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:08&lt;br /&gt;
| आईने या हाताने आणि तिच्या बाळाचे पाय उश्यांवर सरळ ठेवावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:13&lt;br /&gt;
| या चित्रात आई आपल्या उजव्या स्तनातून आपल्या बाळाला दूध पाजेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:18&lt;br /&gt;
| म्हणून, बाळाचे पाय आईच्या उजव्या काखेतून बाहेर जातील. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:23&lt;br /&gt;
| आपल्या बाळाच्या डोक्याच्या खालील भागाला पकडण्यासाठी आपल्या उजव्या हाताचा अंगठा आणि बोटांचे वापर करीत आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:31&lt;br /&gt;
| लक्ष्यात ठेवा,  आईने तिची पाठ वाकवून स्तनाला बाळाजवळ कधीही आणू नये.  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:37&lt;br /&gt;
| यामुळे तिला त्रास होऊन पाठदुखी होईल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|03:42&lt;br /&gt;
| नेहमी तिने तिची पाठ सरळ ठेवावी आणि बाळाला वर उचलून स्तनापर्यंत आणावे.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:48&lt;br /&gt;
| पुढे आपण बाळाच्या डोक्याला पकडण्यासाठी, आईच्या अंगठ्याची आणि बोटांची योग्य स्थिती पाहूया. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 03:56&lt;br /&gt;
| आईचा अंगठा बाळाच्या एका कानामागे आणि बाकीची बोटे दुसऱ्या कानामागे असावी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:03&lt;br /&gt;
| तिने तिची बोटे व अंगठा बाळाच्या कानामागून हलवून माने पर्यंत आणू नये. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:09&lt;br /&gt;
| तिची मनगट बाळाच्या खांद्यांमध्ये असावे. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:13&lt;br /&gt;
| आईने बाळाच्या डोक्याच्या मागच्या बाजूस हाताने दाबू नये. यामुळे स्तनपान करताना बाळाला आरामदायी वाटणार नाही  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:23&lt;br /&gt;
| पुढे आपण शिकू बाळाच्या शरीराला ठेवण्याची योग्य स्थिती. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:27&lt;br /&gt;
| बाळाचा चेहरा आईच्या चेहेर्या समोर असला पाहिजे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:31&lt;br /&gt;
| आईच्या शरीरावर बाळाच्या पोटामुळे थोडासा दबाव पडला पाहिजे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:36&lt;br /&gt;
| जेवढे त्या दोघांच्या शरीरातील अंतर कमी असेल तेवढे बाळाचे आईच्या स्तनापर्यंत जाण्याचे कष्ट कमी होतील. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:41&lt;br /&gt;
|आणि बाळाला आईच्या स्तनाशी पकड घट्ट करण्यास सोपे जाईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:47&lt;br /&gt;
| बाळाला ठेवण्याच्या स्थिती मध्ये दुसरा मुद्दा आहे बाळाच्या शरीराची संरेखना. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:51&lt;br /&gt;
| जेव्हा आपण अन्न खातो, आपल डोकं, मान आणि शरीर एका सरळ रेषेत असते. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 04:57&lt;br /&gt;
| त्याच प्रमाणे- स्तनपान करताना बाळाचं डोकं, मान आणि शरीर नेहमी एका सरळ रेषेत असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:06&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळाला दूध पिणे सोपे जाईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:10&lt;br /&gt;
|आता आपण बाळाला ठेवण्याच्या स्थिती मध्ये तिसऱ्या मुद्यावर आलो आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-  &lt;br /&gt;
| 05:16&lt;br /&gt;
| आईने बाळाच्या पूर्ण शरीराला आधार द्यावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:22&lt;br /&gt;
| नाहीतर बाळाला आईच्या स्तनाशी पकड घट्ट करण्यास खूप मेहनत घावी लागेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:30&lt;br /&gt;
| पुढे आपण बाळाचे नाक आणि हनुवटीची स्थिती पाहू.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:34&lt;br /&gt;
| बाळाचे नाक आणि आईचे निप्पल एका रेषेत असावेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:39&lt;br /&gt;
| आणि हनुवटी पुढच्या बाजूस आणि स्तनांच्या खूप जवळ असावी.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 05:44&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळ स्तनांशी पकड करत असताना एरीओलाचा खालचा भाग जास्त तोंडात घेईल. आणि म्हणून बाळ दूध पिण्यासाठी खालच्या जबड्याचा वापर करेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|05:55&lt;br /&gt;
| कृपया लक्षात घ्या- '''Areola''' हा निप्पल भोवतीचा गडद भाग आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:00&lt;br /&gt;
| आता बाळाला योग्य स्थितीत ठेवल्या नंतर, चला आपण शिकूया स्तनाला कसे पकडावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:07&lt;br /&gt;
| दुसऱ्या हाताच्या बोटांचा वापर करून, आईने स्वतःच्या स्तनाला खालून '''C''' आकारात पकडावे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:15&lt;br /&gt;
| या चित्रामध्ये आई तिच्या डाव्या हाताने उजवे स्तन पकडेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|06:21&lt;br /&gt;
| अंगठा आणि बोटांची योग्य स्थिती समजून घेण्यासाठी- कल्पना करा कि आईच्या उजव्या स्तनावर एक घड्याळ आहे ज्याच्या मध्य भागी निप्पल आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:30&lt;br /&gt;
| आईने तिचा डावा अंगठा या घडाळ्यावरील 12’O या अंकावर ठेवावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:35&lt;br /&gt;
| आणि अंगट्याच्या बाजूची दोन बोटे 6’O या अंकावर ठेवावीत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:42&lt;br /&gt;
| आईची बोटे नेहमी बाळाच्या ओठांच्या दिशेने असावेत.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:47&lt;br /&gt;
| असे का? हे समजून घेण्यासाठी आपण एक सोपे उदाहरण पाहूया. &lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:52&lt;br /&gt;
| जेव्हा आपण वडा पाव किंवा बर्गर खातो आपण आपले ओठ आडवे उघडतो.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 06:58&lt;br /&gt;
| आपण वडा पाव किंवा बर्गर आडवे पकडतो जेणेकरून आपण मोठ्ठा घास घेऊ शकू. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:03&lt;br /&gt;
| इथे आपली बोटे आणि ओठ एकाच दिशेत आहेत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:10&lt;br /&gt;
| जर आपण वडा पाव किंवा बर्गर लंबकार पकडले तर आपण मोठ्ठा घास घेऊ शकणार नाही.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:16&lt;br /&gt;
| तसचे, इथे आपण बाळाच्या ओठांच्या दिशे कडे पाहुयात.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:21&lt;br /&gt;
| इथे त्याचे ओठ आडवे उघडलेले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:24&lt;br /&gt;
| म्हणून आईची बोटे आणि अंगठा स्तनावर आडवे ठेवणे गरजेचे आहे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:32&lt;br /&gt;
| यामुळे बाळाला एरीओलाचा मोठ्ठा भाग तोंडात घेण्यास मदत मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:39&lt;br /&gt;
| बाळाच्या ओठांच्या दिशेला असण्यासोबत आईचा अंगठा आणि बोटे नेहमी निप्पल पासून ३ बोटे अंतरावर असावी.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 07:50&lt;br /&gt;
| पुन्हा वडा पाव किंवा बर्गर खाताना आपण खूप जवळ पकडले तर बोटांचा अडथळा येऊन आपण मोठ्ठा घास घेऊ शकणार नाही. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:00&lt;br /&gt;
| आणि जर आपण खूप दूर पकडले तर त्याचा आकार आपल्या तोंडात जाण्यासाठी अयोग्य असेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:07&lt;br /&gt;
| म्हणून आपण मोठ्ठा घास घेण्यासाठी ते योग्य अंतरावर पकडतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:13&lt;br /&gt;
| तसेच या चित्रात दाखविल्या प्रमाणे, बाळासाठी स्तनाला निप्पल पासून ३ बोटे अंतरावर पकडावे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|08:21&lt;br /&gt;
| हे अंतर खात्री करेल कि- आईची बोटे अडथळा न आणून बाळाला एरिओलाचा मोठ्ठा भाग तोंडात घेता येईल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:31&lt;br /&gt;
| आई फक्त निप्पलला दाबणार नाही ज्यापासून खूप कमी दूध मिळते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-  &lt;br /&gt;
| 08:36&lt;br /&gt;
| आई एरीओलाच्या खालील मोठ्या दुगध नलिकांवर दबाव देते आणि अधिक दूध बाहेर येते.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:42&lt;br /&gt;
| आणि स्तनाला योग्य आकार मिळून बाळाला घट्ट पकड करण्यास मदत मिळते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|08:50&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा - आईचा अंगठा स्थानापासून तीन बोटे अंतरावर त्या बाजूस असावे जेथे बाळाचे नाक आहे&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 08:55&lt;br /&gt;
| चित्रात दाखवल्याप्रमाणे, तिचे २ बोटे निप्पलच्या खालील बाजूस असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
|09:01&lt;br /&gt;
| वडा पाव किंवा बर्गरच्या उदाहरणाकडे परत जाऊ. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|09:06&lt;br /&gt;
| वडा पाव किंवा बर्गर योग्यरीत्या पकडल्यानंतर आपण मोठ्ठा घास घेण्यासाठी त्यावर दबाव देतो. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:12&lt;br /&gt;
| त्याचप्रमाणे, आईने स्तनाच्या बाजूला '''C''' आकारात पकडून हळुवार पणे दबाव द्यावा. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:18&lt;br /&gt;
|  यामुले बाळाला स्तनाचा मोठ्ठा भाग तोंडात घेण्यास मदत मिळेल. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:23&lt;br /&gt;
|  पण लक्षात ठेवा, आईने तिचे स्तन कात्रीच्या आकारात पकडून दाबू नये. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:30&lt;br /&gt;
| कात्रीच्या आकाराच्या दबावामुळे आईला वेदना होतील आणि बाळाला फक्त निप्पल मधून दूध मिळेल.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:36&lt;br /&gt;
|  हे सुद्धा खात्री करा कि अंगठा आणि बोटांमुळे स्तनावर एकसमान दबाव यावा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:43&lt;br /&gt;
|  नाहीतर निप्पल वरच्या किंवा खालच्या बाजूस सरकवून बाळाची पकड अयोग्यरीत्या होईल.    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:51&lt;br /&gt;
| कधीकधी, आई आपल्या बाळाला वेगळ्या स्थितीत पकडण्यास पसंत करू शकते.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 09:56&lt;br /&gt;
| या चित्रात, बाळाचा चेहरा आईकडे नाहीये.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:00&lt;br /&gt;
| बाळाचं डोकं स्तनाच्या बाजूने स्तनाकडे आणावे न कि स्तनाच्या खालून.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:07&lt;br /&gt;
| इथे बाळाचे ओठ लंबकार उघडलेले आहे. म्हणून, आईला '''U''' आकाराच्या पकड मध्ये स्तनावर लंबकार स्थितीत आपली बोटे ठेवली पाहिजे.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:17&lt;br /&gt;
| लक्षात ठेवा, कोणत्याही स्तनपानाच्या स्थितीसाठी स्तनाला पकडतांना आईची बोटे आणि अंगठा नेहमी बाळाच्या ओठांच्या दिशेने असावे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:28&lt;br /&gt;
|आता बाळ '''Football''' स्थिती मध्ये आहे आणि बाळ स्तनपानासाठी स्तन तोंडात घेण्यास तयार आहे &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:34&lt;br /&gt;
| स्तनाशी पकड करण्याची योग्य पद्धत याच सिरीज मधील दुसऱ्या ट्युटोरिअल मध्ये स्पष्ट केली आहेत.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:41&lt;br /&gt;
| एकदा बाळाची आईच्या स्तनाशी योग्यरित्या पकड झाली आणि स्तन खूप जड नसतील तर आई स्तनावरुन तिचे हाथ काढू शकते आणि तिचे हात मोकळेहि ठेवू शकते . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:53&lt;br /&gt;
|  आपण ह्या ट्युटोरिअलच्या अंतिम टप्प्यात पोहोचलो आहोत. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 10:57&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअल मध्ये आपण शिकलो-  आई आणि तिच्या बाळासाठी योग्य स्तनपानाची स्थिती निवडणे. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:04&lt;br /&gt;
|  स्तनपान करण्यापूर्वी आईची तयारी आणि '''Football''' स्थिती साठी संपूर्ण कार्य पद्धती.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:12&lt;br /&gt;
| या ट्यूटोरियलचे योगदान स्पोकन ट्युटोरियल प्रॉजेक्ट आयआयटी बॉम्बे द्वारे करण्यात आले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:18&lt;br /&gt;
| स्पोकन ट्युटोरिअल प्रोजेक्टला भारत सरकारच्या NMEICT, MHRD, यांच्याकडून योगदान मिळाले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:26&lt;br /&gt;
| ह्या मिशन वरील अधिक माहिती ह्या लिंक वर उपलब्ध आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:30&lt;br /&gt;
| या ट्युटोरिअलला अंशतः व्हील्स ग्लोबल फाऊंडेशन यांच्याकडून देखील उदार अनुदान मिळालेले आहे.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:38&lt;br /&gt;
|  हे ट्युटोरिअल माँ और शिशु पोषण या प्रोजेक्टचा भाग आहे. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:44&lt;br /&gt;
| ह्या ट्युटोरिअलचे कार्यक्षेत्र परीक्षक आहे डॉक्टर रुपल दलाल, एमडी बालरोगचिकित्सा.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| 11:50&lt;br /&gt;
| आय आय टी बॉम्बेतर्फे मी रंजना ऊके आपला निरोप घेते. सहभागासाठी धन्यवाद. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ranjana</name></author>	</entry>

	</feed>